Annons

Tre stötestenar med nya betygen

Publicerad 30 november 2015

Lärare känner sig väl förtrogna med de nya kunskapskraven, visar en undersökning av Skolverket. Samtidigt upplever lärarna flera utmaningar kring betygen när teorin ska omsättas i praktik.

Fakta

Om undersökningen

Nio skolor besöktes vid tre tillfällen i varje skola: 2011, 2012 och 2014. Man intervjuade skolchefer, rektorer och lärare i årskurs 7-9. Fokus var på kemi, samhällskunskap och svenska.

Lärarenkäter skickades till riksrepresentativa urval lärare i årskurs 7-9 våren 2012 och hösten 2014. Lärarenkäten 2014 besvarades av 1544 lärare. Svarsfrekvensen var 60 procent.

 

Här hittar du hela rapporten

Relaterat

Hösten 2011 trädde den nya betygskalan i kraft. Samma år sjösattes den nya läroplanen, en ny skollag och betyg började sättas i årskurs sex. Ytterligare en nyhet var lärarlegitimationsreformen.

Nu har Skolverket följt upp hur reformerna tagits emot ute på skolorna med fokus på det som i hög grad berör lärarnas i deras vardag – det vill säga den nya läroplanen samt betyg och bedömning. En lärarenkät gjordes bland lärare i årskurs 7-9, våren 2012 och hösten 2014. Dessutom intervjuades totalt ett femtiotal lärare i kemi, samhällskunskap och svenska, på nio skolor vid tre olika tillfällen, som ett komplement till enkätsvaren.

Nästan nio av tio lärare svarade ”alltid” eller ”för det mesta” på frågan ”Känner du dig så pass förtrogen med de nya kunskapskraven att du kan bedöma elevernas kunskaper utan större osäkerhet?”  Samtidigt svarade tre av fyra lärare att de lägger ner mer tid nu på dokumentation av elevernas kunskaper, jämfört med tiden före 2011 och 77 procent svarade att de lägger ner mer tid nu på bedömning av elevernas kunskaper.

– Min bild är att lärarna, generellt sett, anser att kunskapkraven på vissa sätt är tydliga och bra - en stor majoritet i enkäten tycker att de nya kriterierna är tydligare än de tidigare, säger Marika Sanne, undervisningsråd på Skolverket.

– Men sen finns det vissa delar där många lärare inte är riktigt säkra på hur det ska fungera eller som de tycker är knepiga att tillämpa i praktiken.

Enligt Skolverkets rapport fanns det hösten 2014 fortfarande ett par större stötestenar i tillämpningen av de nya styrdokumenten och betygsskalan. En sådan är kunskapskravens så kallade värdeord.

85 procent av lärarna svarade att Skolverket borde ta fram fler elevexempel för kunskapskraven som vägledning för lärarnas arbete, för att illustrera hur kunskaper på olika betygsnivåer ter sig.

Det fanns också frågetecken kring det centrala innehållets roll i bedömning och betygssättning – speciellt i samhällskunskap och kemi.

Den tredje utmaningen som lärarna lyfter är tröskelregeln, bestämmelsen att alla delar i ett kunskapskrav måste vara uppfyllda för att eleven ska få betygen A, C eller E.

80 procent av lärarna svarade att bestämmelsen slår orättvist mot vissa elever. Lika många svarade att bestämmelsen innebär orimligt höga krav på dokumentation på läraren.

Enligt Marika Sanne visar enkäten också att lärare upplever olika typer av problem. I olika ämnen.

– Generellt kan man säga att SO och NO är lite mer innehållstunga än svenska, som är mer av ett färdighetsämne. Det man kan se i enkäten är att särskilt SO-lärarna skiljer ut sig på vissa frågor.

Av samtliga lärare svarade 77 procent att det centrala innehållet är för omfattande i förhållande till undervisningstiden.

– Bland samhällskunskapslärarna är det hela 94 procent som säger att det stämmer väldigt bra eller ganska bra. Där har man verkligen upplevt problemet med allt för mycket innehåll.

Problemet förstärks av de nationella proven som är något nytt i SO.

– Hur välja i det om fattande centrala innehållet? Lärare ska ha sin frihet att välja vilket innehåll man vill koncentrera sig på och vilket man tar lite mer ytligt. Men samtidigt vill man ju att eleverna ska klara sig bra vid de nationella proven och det förutsätter förförståelse för ett visst innehåll . Här upplever en del lärare att de får dubbla budskap.

Vilka slutsatser drar Skolverket av resultatet – behöver läroplaner och betygskala förtydligas och förbättras ytterligare?

– I den här undersökningen beskriver vi hur många lärare som upplever problemen. Eventuella åtgärder och framåtsyftande förslag går vi inte ut med än. Vi jobbar med ett regeringsuppdrag som tittar specifikt på kunskapskrav och betygsskala för både grundskola och gymnasium. Resultatet presenteras i april och då kommer vi med förslag på vad som ska göras. Den här undersökningen kommer att fungera som ett underlag i det arbetet säger Marika Sanne.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons