Tre stötestenar med nya betygen

Hösten 2011 trädde den nya betygskalan i kraft. Samma år sjösattes den nya läroplanen, en ny skollag och betyg började sättas i årskurs sex. Ytterligare en nyhet var lärarlegitimationsreformen.

Nu har Skolverket följt upp hur reformerna tagits emot ute på skolorna med fokus på det som i hög grad berör lärarnas i deras vardag – det vill säga den nya läroplanen samt betyg och bedömning. En lärarenkät gjordes bland lärare i årskurs 7-9, våren 2012 och hösten 2014. Dessutom intervjuades totalt ett femtiotal lärare i kemi, samhällskunskap och svenska, på nio skolor vid tre olika tillfällen, som ett komplement till enkätsvaren.

Nästan nio av tio lärare svarade ”alltid” eller ”för det mesta” på frågan ”Känner du dig så pass förtrogen med de nya kunskapskraven att du kan bedöma elevernas kunskaper utan större osäkerhet?”  Samtidigt svarade tre av fyra lärare att de lägger ner mer tid nu på dokumentation av elevernas kunskaper, jämfört med tiden före 2011 och 77 procent svarade att de lägger ner mer tid nu på bedömning av elevernas kunskaper.

– Min bild är att lärarna, generellt sett, anser att kunskapkraven på vissa sätt är tydliga och bra – en stor majoritet i enkäten tycker att de nya kriterierna är tydligare än de tidigare, säger Marika Sanne, undervisningsråd på Skolverket.

– Men sen finns det vissa delar där många lärare inte är riktigt säkra på hur det ska fungera eller som de tycker är knepiga att tillämpa i praktiken.

Enligt Skolverkets rapport fanns det hösten 2014 fortfarande ett par större stötestenar i tillämpningen av de nya styrdokumenten och betygsskalan. En sådan är kunskapskravens så kallade värdeord.

85 procent av lärarna svarade att Skolverket borde ta fram fler elevexempel för kunskapskraven som vägledning för lärarnas arbete, för att illustrera hur kunskaper på olika betygsnivåer ter sig.

Det fanns också frågetecken kring det centrala innehållets roll i bedömning och betygssättning – speciellt i samhällskunskap och kemi.

Den tredje utmaningen som lärarna lyfter är tröskelregeln, bestämmelsen att alla delar i ett kunskapskrav måste vara uppfyllda för att eleven ska få betygen A, C eller E.

80 procent av lärarna svarade att bestämmelsen slår orättvist mot vissa elever. Lika många svarade att bestämmelsen innebär orimligt höga krav på dokumentation på läraren.

Enligt Marika Sanne visar enkäten också att lärare upplever olika typer av problem. I olika ämnen.

– Generellt kan man säga att SO och NO är lite mer innehållstunga än svenska, som är mer av ett färdighetsämne. Det man kan se i enkäten är att särskilt SO-lärarna skiljer ut sig på vissa frågor.

Av samtliga lärare svarade 77 procent att det centrala innehållet är för omfattande i förhållande till undervisningstiden.

– Bland samhällskunskapslärarna är det hela 94 procent som säger att det stämmer väldigt bra eller ganska bra. Där har man verkligen upplevt problemet med allt för mycket innehåll.

Problemet förstärks av de nationella proven som är något nytt i SO.

– Hur välja i det om fattande centrala innehållet? Lärare ska ha sin frihet att välja vilket innehåll man vill koncentrera sig på och vilket man tar lite mer ytligt. Men samtidigt vill man ju att eleverna ska klara sig bra vid de nationella proven och det förutsätter förförståelse för ett visst innehåll . Här upplever en del lärare att de får dubbla budskap.

Vilka slutsatser drar Skolverket av resultatet – behöver läroplaner och betygskala förtydligas och förbättras ytterligare?

– I den här undersökningen beskriver vi hur många lärare som upplever problemen. Eventuella åtgärder och framåtsyftande förslag går vi inte ut med än. Vi jobbar med ett regeringsuppdrag som tittar specifikt på kunskapskrav och betygsskala för både grundskola och gymnasium. Resultatet presenteras i april och då kommer vi med förslag på vad som ska göras. Den här undersökningen kommer att fungera som ett underlag i det arbetet säger Marika Sanne.