Treårigt yrkesgymnasium ger inte mer jobb

När de treåriga yrkesprogrammen infördes på 1990-talet var tanken att en mer generell utbildning skulle göra eleverna mer flexibla på arbetsmarknaden. Arbetslivet ställde ökade krav på teoretiska kunskaper hette det och med de förlängda utbildningarna skulle eleverna stå bättre rustade för framtiden.

Men det har inte blivit som man tänkt sig.

– Man skulle kunna förvänta sig att de mer generella utbildningarna skulle leda till en minskad risk för arbetslöshet på länge sikt, exempelvis för att de skulle kunna göra det lättare att byta yrke eller att vidareutbilda sig, men så ser det inte ut. De som gick en 3-årig yrkeslinje har inte klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som gick en tvåårig yrkeslinje, säger forskaren Caroline Hall som ligger bakom rapporten från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Under en period i början av 90-talet förekom tvååriga och treåriga yrkeslinjer parallellt. Caroline Hall har undersökt hur de elever som läste på de två olika utbildningstyperna klarade sig på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen år 2008-2010. Resultatet ger inget stöd för att elever som läst en treårig utbildning skulle ha ett större skydd mot arbetslöshet. För en grupp förhåller det sig istället tvärt om. Bland elever med låga betyg från grundskolan var risken för arbetslöshet högre i gruppen som påbörjat en treårig yrkeslinje. Tydligast var det bland pojkarna.

– Den rimligaste förklaringen till detta är att eleverna i den här gruppen hoppar av gymnasiestudierna i högre utsträckningen, något även tidigare forskning visat. Att inte ha någon gymnasieexamen får konsekvenser längre fram i livet genom ökad risk för arbetslöshet, säger Caroline Hall.

Varför gynnas inte de med längre utbildning på arbetsmarknaden?

– En bidragande orsak skulle kunna vara att många av de som gick en tvåårig yrkeslinje i efterhand har kompletterat sin utbildning genom att exempelvis läsa på Komvux. Skillnaden i utbildningsnivå mellan de båda grupperna när de kommit upp i 30-årsåldern är mindre än man kanske skulle kunna förvänta sig. En annan förklaring kan vara att de med kortare utbildning kommit snabbare ut i arbetslivet. Då blir frågan vad arbetsgivaren prioriterar högst, arbetslivserfarenhet eller ett års extra studier med fler allmänna ämnen.

Höstterminen 2011 infördes nya yrkesprogram i gymnasieskolan som inte automatiskt ger behörighet till högskolan. Eleverna behöver istället själva välja att läsa till de ämnen som krävs för behörighet.

 – Att det inte är så stor skillnad mellan dem som läste två- respektive treåriga utbildningar i min undersökning vad gäller arbetsmarknadsutfall kan bero på att man har haft möjlighet att läsa till ämnen i efterhand.  Om inte alla yrkesprogram automatiskt ger behörighet till högskolan så blir det än viktigare att göra det enkelt att komplettera senare eller under gymnasietiden. Det är trots allt många yrkeselever som går vidare till högskolan och man vill inte ha ett system som förhindrar den möjligheten, säger Caroline Hall och fortsätter:  

– Men man kan också fråga sig om vi ska kräva att alla ska klara högskolebehörighet för att få en examen. Ju högre ribban ligger desto tuffare blir det för de som har det svårast i skolan att ta sig igenom vilket kan leda till att de hoppar av utbildningen. Det samma grupp som sedan får det allra tuffast på arbetsmarknaden.

 Vilken lärdom ska man dra av din forskning när det gäller utformningen av gymnasieskolan?

 – Jag skulle inte säga att det här tyder på att man ska gå tillbaka till den tvååriga yrkesutbildning som fanns på 80-talet. Men resultatet väcker ändå lite frågetecken kring idén att en utbildning med allmänna teoretiska ämnen skulle hjälpa alla elever. Det är också viktigt att uppmärksamma att det får negativa konsekvenser långt fram i livet om man hoppar av en gymnasieutbildning. Frågan är hur vi ska kunna hjälpa de elever som har det allra tuffast att klara sina utbildningar.

Här kan du läsa hela rapporten.