Annons

Treårigt yrkesgymnasium ger inte mer jobb

Publicerad 9 september 2013

Treåriga yrkesprogram ger inte större skydd mot arbetslöshet än tvååriga, enligt en rapport från IFAU.
– Resultatet tyder inte på att man ska gå tillbaka till den tvååriga yrkesutbildning som fanns på 80-talet, men det väcker ändå lite frågetecken kring idén att en utbildning med allmänna teoretiska ämnen skulle hjälpa alla elever, säger rapportförfattaren Caroline Hall.

När de treåriga yrkesprogrammen infördes på 1990-talet var tanken att en mer generell utbildning skulle göra eleverna mer flexibla på arbetsmarknaden. Arbetslivet ställde ökade krav på teoretiska kunskaper hette det och med de förlängda utbildningarna skulle eleverna stå bättre rustade för framtiden.

Men det har inte blivit som man tänkt sig.

– Man skulle kunna förvänta sig att de mer generella utbildningarna skulle leda till en minskad risk för arbetslöshet på länge sikt, exempelvis för att de skulle kunna göra det lättare att byta yrke eller att vidareutbilda sig, men så ser det inte ut. De som gick en 3-årig yrkeslinje har inte klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som gick en tvåårig yrkeslinje, säger forskaren Caroline Hall som ligger bakom rapporten från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Under en period i början av 90-talet förekom tvååriga och treåriga yrkeslinjer parallellt. Caroline Hall har undersökt hur de elever som läste på de två olika utbildningstyperna klarade sig på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen år 2008-2010. Resultatet ger inget stöd för att elever som läst en treårig utbildning skulle ha ett större skydd mot arbetslöshet. För en grupp förhåller det sig istället tvärt om. Bland elever med låga betyg från grundskolan var risken för arbetslöshet högre i gruppen som påbörjat en treårig yrkeslinje. Tydligast var det bland pojkarna.

– Den rimligaste förklaringen till detta är att eleverna i den här gruppen hoppar av gymnasiestudierna i högre utsträckningen, något även tidigare forskning visat. Att inte ha någon gymnasieexamen får konsekvenser längre fram i livet genom ökad risk för arbetslöshet, säger Caroline Hall.

Varför gynnas inte de med längre utbildning på arbetsmarknaden?

– En bidragande orsak skulle kunna vara att många av de som gick en tvåårig yrkeslinje i efterhand har kompletterat sin utbildning genom att exempelvis läsa på Komvux. Skillnaden i utbildningsnivå mellan de båda grupperna när de kommit upp i 30-årsåldern är mindre än man kanske skulle kunna förvänta sig. En annan förklaring kan vara att de med kortare utbildning kommit snabbare ut i arbetslivet. Då blir frågan vad arbetsgivaren prioriterar högst, arbetslivserfarenhet eller ett års extra studier med fler allmänna ämnen.

Höstterminen 2011 infördes nya yrkesprogram i gymnasieskolan som inte automatiskt ger behörighet till högskolan. Eleverna behöver istället själva välja att läsa till de ämnen som krävs för behörighet.

 – Att det inte är så stor skillnad mellan dem som läste två- respektive treåriga utbildningar i min undersökning vad gäller arbetsmarknadsutfall kan bero på att man har haft möjlighet att läsa till ämnen i efterhand.  Om inte alla yrkesprogram automatiskt ger behörighet till högskolan så blir det än viktigare att göra det enkelt att komplettera senare eller under gymnasietiden. Det är trots allt många yrkeselever som går vidare till högskolan och man vill inte ha ett system som förhindrar den möjligheten, säger Caroline Hall och fortsätter:  

– Men man kan också fråga sig om vi ska kräva att alla ska klara högskolebehörighet för att få en examen. Ju högre ribban ligger desto tuffare blir det för de som har det svårast i skolan att ta sig igenom vilket kan leda till att de hoppar av utbildningen. Det samma grupp som sedan får det allra tuffast på arbetsmarknaden.

 Vilken lärdom ska man dra av din forskning när det gäller utformningen av gymnasieskolan?

 – Jag skulle inte säga att det här tyder på att man ska gå tillbaka till den tvååriga yrkesutbildning som fanns på 80-talet. Men resultatet väcker ändå lite frågetecken kring idén att en utbildning med allmänna teoretiska ämnen skulle hjälpa alla elever. Det är också viktigt att uppmärksamma att det får negativa konsekvenser långt fram i livet om man hoppar av en gymnasieutbildning. Frågan är hur vi ska kunna hjälpa de elever som har det allra tuffast att klara sina utbildningar.

Här kan du läsa hela rapporten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons