Fredrik Svensson, utredare på UKÄ:s analysavdelning. Foto: Pernilla Ahlsen
Trots höga betyg – elever läser inte vidare
Många elever från studieovana hem läser inte vidare – trots höga betyg.
Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.
– Högskolan har misslyckats över tid att bredda rekryteringen och nå dessa elever, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ:s analysavdelning.
- I studien har årskullen född 1991 följts. Studenterna med föräldrar med förgymnasial utbildning hade i genomsnitt 12,4 i gymnasiebetyg och för gruppen med högst utbildade föräldrar var motsvarande siffror 16,3.
- Bland studenterna med förgymnasialt utbildade föräldrar var övergången från gymnasiet till högskolan 33 procent. Motsvarande siffra för gruppen med de högst utbildade föräldrarna var 87 procent.
- Bland studenterna som fått ett genomsnittsbetyg på mellan 15 och 17 är övergången till högskolan 92 procent för de med de högst utbildade föräldrarna och 65 procent för de med de lägst utbildade föräldrarna.
- I årskullen födda 1991 finns en potential att rekrytera ytterligare 5 440 studenter med gymnasiebetyg över 15. En majoritet av dessa, 3 283 har inte någon förälder med eftergymnasial utbildning.
- En majoritet (59 %) av nybörjarstudenterna som påbörjar högskolestudier med låga gymnasiebetyg i bagaget hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning.
Läs hela analysen här.
En ny studie från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att det finns en stor grupp unga som presterar bra på gymnasiet men som ändå inte studerar vidare. Många elever som har föräldrar med låg utbildning och som kommer från ett studieovant hem väljer bort universitet och högskola trots att de har höga betyg från gymnasieskolan.
– Vi ville titta närmare på om det finns en grupp studenter som har presterat bra på gymnasiet men som ändå inte pluggar vidare på högskolan, och vi har sett att det i stor utsträckning finns sådana elever och att de i huvudsak kommer från studieovana hem, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ:s analysavdelning.
– Det är en god nyhet. För det innebär att det finns ett sätt att kombinera breddad rekrytering med att faktiskt rekrytera elever som har bäst förutsättningar att klara av högre studier.
UKÄ uppskattar att ytterligare drygt 5 000 studenter med goda betyg från gymnasiet skulle kunna rekryteras till högskolan varje år om den sociala snedrekryteringen inte varit så stark.
– Någonting som högskolan har misslyckats med över tid är att bredda rekryteringen och nå dessa elever. Det händer absolut ingenting om man tittar på utvecklingen av studenternas sociala bakgrund. Utan det är ett väldigt envist socialt samband och mönster som vi ser.
Fredrik Svensson anser att det sannolikt behövs ett mer riktat arbete mot den här särskilda gruppen studenter.
– Det vore så klart gynnsamt om högskolan får upp ögonen för att det finns högpresterande studenter som man i dag inte lyckas rekrytera. Det är att slå två flugor i en smäll. Samtidigt som man får en minskning av den sociala snedrekryteringen kan man rekrytera studenter med bättre förutsättningar. Vi tycker att arbetet med breddad rekrytering skulle vara mer inriktat på de här studenterna som faktiskt visat att man har presterat mycket bra, säger han.
Eftersom UKÄ enbart är inriktat på högre studier vill Fredrik Svensson inte gå in närmare på vilken roll studie- och yrkesvägledare spelar i frågan.
– Men man kan tänka sig att särskilt studenter som presterar väldigt bra borde kunna uppmuntras att plugga vidare av vägledarna. Så klart syv har en viktig roll i att uppmuntra eleverna, säger Fredrik Svensson.