turkiet_fack

”Lärare spelar en viktig roll i att skapa en värld där alla människor kan leva fritt och jämlikt, oavsett om de arbetar i Turkiet eller i Sverige eller i något annat land”, säger Özgur Bozdogan.

| Foto: Maria Bohlin
Fackligt

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Den 5 oktober är den internationella lärardagen då lärares viktiga insatser hyllas runt om i världen. Här berättar engelskläraren Özgur Bozdogan om sin fackliga kamp för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Fackligt aktiva inom utbildningsområdet runt om i världen utsätts för våld, arresteringar, tortyr och till och med mord. I starkt auktoritära länder vill regeringarna ofta ha total kontroll över utbildningsväsendet och upplever fria fackförbund inom utbildningssektorn som ett hot. Det uppger världslärarorganisationen Education International (EI) som är en global sammanslutning av lärarfack från hela världen.

Det progressiva fackförbundet Egitim-sen i Turkiet har medlemmar från hela utbildningsområdet. De kämpar hårt för sina fackliga rättigheter och arbetar även för demokrati, fred och alla barns rätt till utbildning av god kvalitet. 

Engelskläraren Özgur Bozdogan är ledamot i Egitim-sens förbundsstyrelse och arbetar numera heltid med den fackliga kampen. Här berättar han om deras arbete. 

Hur är situationen för lärare i Turkiet i dag?

– Lärare har det tufft med låga löner och de flesta måste jobba extra för att klara sig ekonomiskt. Anställningstryggheten för lärare har försvagats drastiskt och numera kan nyanställda lärare bara få tidsbegräns-ade kontrakt. Vår nuvarande regering försöker skapa ett nytt religiöst samhällsideal och använder utbildningssystemet som ett verktyg för att påverka nya generationer med sina ideologier och politiska värderingar. På grund av lärares nyckelroll i samhällsutvecklingen vill de begränsa vår makt och styrka. 

Hur har situationen för lärare förändrats? 

– Regeringen har ökat sin kontroll av hela samhället. Vi lärare förväntas vara lydiga och vi kontrolleras hårt genom disciplinåtgärder. Regeringen vill ha en lärarkår som inte ifrågasätter någonting. Men vi som är medlemmar i Egitim-sen anser att lärare ska vara i tjänst för hela vårt samhälles bästa och inte bara i tjänst för vår regering. Det är det viktigaste för oss.

Vilka förändringar har drivits igenom?

– Det finns numera en slags dold läroplan i skolan, en propagandamaskin med syfte att försöka påverka eleverna att tycka att ett muslimskt levnadssätt är det enda rätta. Allt som eleverna ser, läser och hör i skolan kommer från islam. Det gäller såväl dekorationerna i skolan, de muslimska bilderna, texterna, innehållet i undervisningen – alltihop är olika exempel på propaganda. Regeringen har även tagit bort evolutionsläran från läroplanen och vi förväntas istället lära ut att Gud skapade människan och allt som finns på jorden.

– Numera tillåts religiösa organisationer agera i skolorna för att rekrytera elever som medlemmar. Det tycker vi inom Egitim-sen är fel och vi protesterar öppet mot det. Eftersom skolorna är en offentlig angelägenhet som finansieras av skatter, bör skolan verka för allas bästa och inte bara verka för det islamiska samhällets bästa. Det här är en stor konflikt. Men tyvärr kan de flesta lärarna inte säga vad de tycker eftersom de är rädda för repressalier. 

Vilka risker tar lärare som motsätter sig förändringarna?

– Många av oss försöker tänja på gränserna så mycket vi kan. Men det innebär en risk eftersom studenter och föräldrar kan ringa en särskild telefonlinje för att rapportera klagomål på lärare. Vi har medlemmar som förlorat jobbet efter anmälningar om att de undervisat mot Guds vilja eller mot moralen i samhället. Andra har åtalats för att propagera mot regeringen eller för att ha samröre med terroristorganisationer. Lärarna får inte veta vem som har klagat eller vad de har anmärkt på. Det här skapar en stor otrygghet hos lärarna, vilket också är syftet. 

När började dessa förändringar av skolväsendet? 

– 2016 genomfördes ett försök till statskupp och efter det utfärdade regeringen undantagstillstånd för att öka kontrollen i landet. Med hjälp av särskilda undantags-lagar genomfördes massuppsägningar av 133 000 offentliganställda, varav 35 000 arbetade i utbildningssektorn. Sedan dess råder stor otrygghet.

Hade lärarna koppling statskuppsförsöket?

– Nej, inte alls. Många av våra uppsagda medlemmar anklagades felaktigt för att ha samröre med terroristorganisationer. I själva verket är de bara medlemmar i vårt fackförbund som är i opposition till regeringen. Det enda de har gjort är att motsäga sig regeringens politik genom att kräva fri utbildning och demokrati. 

Hur påverkas era medlemmar av minskad arbetstrygghet?

– Det påverkar medlemmarna starkt, liksom det påverkar alla anställda i hela landet. Rädslan är ett verktyg som regeringen använder för att kontrollera hela samhället och sätta press på oppositionspartier och oppositionella fackförbund. 

På vilket sätt påverkas ert fackliga arbete?

– Människor vill inte utsätta sig för fara eller risk och det är helt naturligt. Därför väljer många att inte engagera sig i politik eller fackförbund. Vi har förlorat ett stort antal medlemmar och nu är vi nere på 76 000 medlemmar. Men vi ser att regeringens makt minskar. Om det skulle bli ett regeringsskifte räknar vi med en snabb ökning till cirka 300 000 medlemmar eller fler. 

Hur viktigt är internationellt samarbete för er?

– Internationellt samarbete betyder mycket för oss. Alla lärare runt om i världen har ett stort ansvar i sitt arbete, oavsett om de arbetar i Turkiet eller i Sverige eller i något annat land. Vi lärare spelar en viktig roll i att skapa en värld där alla människor kan leva fritt och jämlikt. Därför behövs internationella samarbeten mellan lärare och lärarorganisationer. Solidaritet mellan lärare kan göra stor skillnad. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm