TV-vurm blev kurs i demokrati
Två klass femmor i Huddinge har skapat en uppmärksammad kampanj för att påverka UR:s programutbud. På köpet har de lärt sig mer än någonsin, enligt deras lärare.
Det började med ett enkelt mejl från några elever till Utbildningsradion, med frågan om favorit-tvprogrammet ”Geografens testamente” skulle få någon tredje säsong. Svaret ledde till bestörtning: ”ingen säsong tre är planerad”. Hur kunde de tänka så fel? Och fanns det något sätt man kunde få dem att tänka om?
– Jag sade att ”vi kan ju ta och skriva en insändare”. Jag kunde aldrig förutspå att det skulle utvecklas till ett sådant jätteprojekt, säger barnens lärare Maria Wiman.
Den första insändaren satte en boll i rullning som sedan bara har ökat farten. Ett knappt år senare har klass 5A och 5B på Edboskolan i Huddinge skrivit två debattartiklar i Aftonbladet, figurerat i åtta tidningar (Skolvärlden blir nummer nio), uppmärksammats i Lilla aktuellt två gånger, skrivit insändare till en mängd av tidningar, spelat in en egen podcast, pratat i radio, och inte minst: debatterat med UR:s programchef Ami Malmros och VD Erik Fichtelius, efter coachning i retorik av experterna Per Lange och Johan Bergström. Stefan Löfven, Alice Bah Kuhnke, och Blondin-Bella är några som har utryckt sitt stöd för kampen.
– Insikten hos eleverna att det de gör kan få verkliga effekter långt utanför skolan tände en gnista hos dem som jag var snabb att fånga upp. Vi skulle precis läsa om demokrati, så det här passade perfekt. Vi fick utforska hur man gör om man vill påverka och är under 18 år, säger Maria Wiman.
Till en början var själva målet – en ny säsong av tvprogrammet – det som drev eleverna, men nu har kampen i sig blivit viktigare. Som lärare har Maria Wiman förstås riktat elevernas energi och inte minst sett till att aktiviteterna uppfyller kraven från styrdokumenten, men hela projektet får sin näring ur elevernas energi, idéer och tankar.
– Det har varit ett givande och tagande och vi har lärt av varandra. Jag föreslog att eleverna kunde starta en namninsamling. ”Namninsamling? Hallå, vi startar en facebookgrupp!” svarade de.
Arbetet har ställt stora krav på Maria Wimans flexibilitet.
– Det är lite nytt för mig att jobba såhär. Det entreprenöriella lärandet har alltid intresserat mig, men jag har aldrig gjort det på en så extrem nivå tidigare. Man måste framför allt vara modig, våga släppa kontrollen. ”Jaha, nu blev vi inbjudna att debattera med UR, då får vi lägga in retorik här istället för sagor.” Man måste köpa att det inte blir exakt som planerat. Är man inläst på vad man behöver uppfylla inom ett givet ämne så går det ganska lätt att väva in det i vad man gör, säger hon.
Reaktionerna från kollegor, ledning och föräldrar har varit i princip uteslutande positiv. Någon enstaka har undrat ”men hur hinner barnen gå i skolan på riktigt då?”. Då har Maria Wiman förklarat att barnen lärt sig mer än någonsin genom det här projektet.
– De har tränat sig i förmågor som de kommer ha glädje av hela livet, i kontakten med olika medier och institutioner. De har lärt sig svåra, stora ord som demokrati, public service, budget, strategi, yttrandefrihet, barnens rätt. De har fått jobba aktivt med källkritik, och inte minst lärt sig att de kan vara med och påverka samhället.
Maria Wiman och hennes elever snubblade över det som sedan skulle komma att till stor del prägla hela läsåret. I framtiden kommer hon se till att hitta liknande projekt på ett medvetet sätt.
– Det här sättet att arbeta mot ett mål kommer jag fortsätta med. Det har varit givande både för mig och för eleverna. Det finns en helt annan entusiasm när man utgår från elevernas intresse istället för en lärobok. Nästa gång kanske det händer något när vi läser om exempelvis regnskogen eller utrotningshotade djur, säger hon.
UR har ännu inte gett någon slutgiltigt besked om framtiden för ”Geografens testamente”. Edboskolans femmor jobbar fortfarande för att få ett svar före sommarlovet.