funderarpaattsluta

Två av tre gymnasielärare funderar på att hoppa av.

Gymnasiereform

Två av tre gymnasielärare har funderat på att sluta

Två av tre gymnasielärare har övervägt att sluta på grund av arbetsmiljön, lönen och bristen på vidareutbildning. Samtidigt lämnar var fjärde elev gymnasiet utan fullständiga betyg.
– Det är en mycket allvarlig situation, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Så vill Lärarnas Riksförbund lösa gymnasiekrisen
  • Statlig styrning och finansiering.
  • Satsning på lärarnas förberedelsetid.
  • Fortsatt fokus på höjda löner för huvudmännen.
  • Staten bör ta över ansvaret för lärarnas fortbildning.
  • Att ett gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme.
  • Staten bör reglera tillgång och kvalitet på studie och yrkesvägledningen.
  • Fler speciallärare och specialpedagoger.
  • Obligatoriskt extra år i grundskolan för elever som inte har gymnasiebehörighet.
  • Utred möjligheten till ett nationellt examensprov på gymnasiet.
  • Grundläggande högskolebehörighet ska garanteras på alla nationella program.

Här kan du läsa hela rapporten.

Undersökningen som Lärarnas Riksförbund gjort för att se över resultaten av gymnasiereformen 2011, visar i flera fall nedslående resultat.

Var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Antalet elever inom yrkesutbildningen minskar kraftigt. Och nu visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund att en majoritet av lärarna på gymnasieskolan har haft tankar på att sluta på sitt arbete, bland annat på grund av arbetsmiljön.

Åsa Fahlén
Åsa Fahlén

– Det är en mycket allvarlig situation. Vi behöver fler lärare, inte färre, säger Åsa Fahlén.

Undersökningen ligger till grund till tio förslag från Lärarnas Riksförbund för att förbättra kvalitet och likvärdighet och minska elevavhoppen från gymnasieskolan.

I topp ligger ett förstatligande av skolan, men förslagen innebär också att lärarna ska få mer förberedelsetid och fortsatt höjda löner.

Av gymnasielärarna som svarat i undersökningen saknar mer än varannan didaktisk vidareutbildning de senaste fem åren. Nästan 7 av 10 saknar den tid som krävs för att skapa goda relationer till eleverna, vilket gör det svårt att fånga upp dem som ligger i riskzonen för att hoppa av.

Över hälften av lärarna menar att den tid för undervisning som de fått i sitt ämne inte räcker till för att nå kursmålen.

Undersökningen har gått ut till 925 gymnasielärare och 1 000 föräldrar till elever som går i, eller precis har gått ut gymnasieskolan.

Undersökningen visar också att majoriteten av lärarna vill att staten tar över ansvaret för och finansieringen av skolan. Nästan alla lärare – 98 procent– anser att mer tid till planering och uppföljning krävs för att höja gymnasieskolans kvalitet.

En stor majoritet anser att det behövs en förstärkt studie- och yrkesvägledning för att förhindra avhopp från gymnasiet. De vill också ha fler specialpedagoger.

Så många som 75 procent av lärarna och 63 procent av föräldrarna vill att elever som inte har gymnasiebehörighet efter grundskolan ska gå ett obligatoriskt extra år i grundskolan.

Nästan 60 procent av lärarna vill återinföra ämnesbetyg i gymnasieskolan, och en majoritet vill se någon form av gymnasieexamen.

– Siffrorna visar att lärare vill få bättre möjligheter, än vad de har idag, att göra ett bra jobb, säger Åsa Fahlén.

I flera fall rimmar föräldrarnas åsikter med lärarnas, framför allt vill majoriteten av föräldrarna se ett förstatligande av skolan.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm