Annons
Pia Andersson, Elisabeth Gustafsson, Kristin Persson och Geraldine Illanes. Foto: Kalle Assbring

Dubbelt så bra med tvålärarsystem

Publicerad 28 oktober 2015

Fakta

Tvålärarskap

Tvålärarsystemet innebär att två lärare arbetar tillsammans i klassrummet. De planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet. Ett exempel kan vara att en lärare undervisar medan den andra observerar eleverna. En del skolor delar klassen i två delar som var sin lärare tar ansvar för. Andra undervisar alla elever i en klass tillsammans. 

De lärare som ingår i systemet bör planera och lägga upp undervisningen för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskapen på bästa sätt. Fördelarna med tvålärarsystem är till exempel att det är utvecklande, blir en lugnare miljö för lärare och elever, arbetet i klassrummet blir effektivare och arbetsbelastningen minskar. I Södertälje har Ronnaskolan, Brunnsängsskolan och Wasaskolan provat tvålärarsystem med lyckade resultat. 

 

Relaterat

Att jobba i par i klassrummet är tryggt, effektivt och ökar kunskapen hos eleverna. Men det finns också en del utmaningar med tvålärarssystem. Tid för planering och vem som gör vad under lektionen måste kommuniceras. I Södertälje är modellen med två lärare i en klass inarbetad. 

I drygt två läsår har lärarna Pia Andersson och Elisabeth Gustavsson undervisat tillsammans i SO i flera klasser på Brunnsängsskolan. Där har alla elever på högstadiet två lärare i de teoretiska ämnena. Geraldine Illanes och Kristin Persson undervisar i sin tur nio klasser på högstadiet i biologi och kemi på Ronnaskolan. Tanken med tvålärarsystemet är att lärarna som arbetar tillsammans i par delar på och ansvarar för det pedagogiska, betygssättning och planering. Det i sin tur ska skapa trygghet för eleverna, en större chans att inhämta kunskap och nå uppsatta kunskapsmål. 

Hur gick era tankar när skolledningen införde tvålärarsystem?

Pia: Till en början var jag lite orolig eftersom jag funderade på vem jag skulle få jobba med. Vi fick inte välja det själva, paren sattes ihop utifrån kompetens. Men det har fungerat jättebra!

Elisabeth: Jag var lite orolig inför det nya men det var mest spännande att få prova på något nytt efter fyra år här.

Geraldine: Jag såg fram mot det. Under ganska lång tid har vi haft det tufft med många elever som inte har klarat kunskapsmålen och som lärare kände jag att det ibland var tufft att ha stora klasser helt ensam. 

Kristin: Vi hade en bra gemenskap i våra ämneslag och ur dem bildades paren. Jag såg fram emot att dela på ansvaret. Under en ganska lång tid hade vi på eget bevåg jobbat lite två och två. Det var bra att systemet infördes på riktigt. 

Varför infördes systemet på era skolor?

Pia: Vi fick en ny rektor från Sollentuna som hade jobbat med tvålärarsystem i tio år. Där hade det fungerat bra. Dessutom hade Södertälje kommun nya riktlinjer och då passade det att ”hoppa på tåget”. 

Geraldine: Vi hade inte haft tillräckligt många elever som fick godkända betyg och som klarade behörigheten till gymnasiet. Vi har många nyanlända. Med två lärare hoppas skolledningen och vi att vi kan nå måluppfyllelsen med fler godkända. 

Vilka är de största skillnaderna med att jobba två i jämförelse med ensam?

Elisabeth: Det är tryggare. Vi är två som kan lära ut och lyssna. Arbetsbördan blir mindre. Vi hinner med eleverna och de lär sig mer. Tidigare var det svårt att hinna med. En elev kanske behövde tio minuter av mig. Då fick 20 andra ingenting. Nu hjälps vi åt och det är fantastiskt.

Pia: Vi behöver aldrig sätta in vikarier förutom vid långtidssjukskrivningar och föräldraledighet eller tjänstledighet. För barnen innebär det många fördelar. De får göra det som är planerat även om jag råkar bli sjuk. Elisabeth har full koll och ser till att det blir gjort. Det är en lättnad. Vi jobbar dessutom i team med två andra som vi kan dela jobbet med. Det är tryggt och bra.

Kristin: Det är lättare och tryggare. Om jag är sjuk vet jag att Geraldine tar hand om eleverna och lektionen. Det är skönt att vara två i klassrummet. Vi stöttar varandra. Vi kan upprepa det vi ska lära ut och hjälpa eleverna på ett helt annat sätt än om jag är själv. För eleverna är det bra att få uppleva olika lärstilar. De slipper höra bara en röst.

Hur var det de första gångerna när ni var två i klassrummet?

Pia: Du måste släppa prestigen och tänka att vi är här för eleverna. Jag insåg snabbt att det var roligt att vara två. Men det är viktigt att komma överens om hur lektionerna ska byggas upp och vem som gör vad. 

Elisabeth: Först tänkte jag att det kunde bli nervöst inför det nya. Jag var aldrig negativ till den nya förändringen. Nu pratar båda inför klassen och vi delar på ansvaret.

Geraldine: Man måste komma ihåg att alla har sin stil, släpp fram varandra och strunta i prestigen. Försök komma överens.

Hur planerar ni vad var och en gör under lektionerna?

Pia: Vi har en timme i veckan då vi planerar vad vi ska göra, säga och gå igenom. I klassrummet faller det sig sedan naturligt vem som gör och säger vad. Vi har en pärm där den övergripande planeringen finns och annat har vi digitalt. Det underlättar om någon av oss blir sjuk. Var och en har huvudansvar för varsin klass. 

Kristin: Vi planerar tillsammans men ännu är inte planeringstiden inlagd i våra scheman. Jag hoppas att det blir av för det behövs. Men vi brukar bestämma att någon av oss inleder och skriver upp målet med lektionen på tavlan. Den andra står längst ned i klassrummet. Det ger en bättre överblick. Sedan undervisar vi som vanligt.

Hur undviker ni konflikter med varandra?

Pia: Genom att prata. I början pratade vi ofta om förväntningar och lärstilar. Det viktigaste är att vara öppen och försöka komma fram till ett sätt som passar båda. Det funkar inte om någon blir sur eller missnöjd. Då måste det upp på bordet.

Geraldine: Prata är viktigt. Om vi har olika stilar i klassrummet som krockar är det smart att ta upp det. Men det är även bra att anamma varandras stilar – vi är ju olika som människor. 

Kristin: Om man verkligen inte kan jobba ihop måste ledningen ta tag i det. För det händer ju att personkemin inte alls stämmer. Men för oss fungerar det. 

Hur gör ni vid betygssättning och prov?

Kristin: Vi gör en samlad bedömning. Det är oerhört skönt. Det är bättre för eleven också. Att det är fyra ögon som tittar och bedömer i stället för ett par.

Pia: Vi gör en samlad bedömning av allt eleven har gjort. Sedan rättar vi prov och uppgifter tillsammans. 

Vilka utmaningar har ni stött på med tvålärarskap?

Elisabeth: En förändring innebär alltid tankar och funderingar kring hur det ska bli men jag tycker det är roligt att samarbeta med andra. Vi har haft några missuppfattningar kring genomförande och planering. Men det har vi löst genom att prata med varandra. 

Kristin: En del elever testar oss genom att till exempel fråga oss samma sak bara för att se vad vi svarar. Det är kreativt och roligt. 

Pia: Att vi ibland har olika lärstilar och erfarenheter. Men det har vi löst. Dessutom, vad är det som säger att just min undervisningsstil är den rätta? Genom att jobba två och två kan man få inspiration, lära av och tipsa varandra.

Vad innebär tvålärarsystemet för eleverna?

Pia: De blir sedda, får mer hjälp och de som är svaga får en större chans att lära sig mer. 

Geraldine: Vi hinner hjälpa och fånga upp dem som behöver mer hjälp och stöd. Jag tycker att det har blivit lugnare i klassrummet. 

Vad säger elever och föräldrar om tvålärarskap?

Pia: Vi har bara hört positiva saker i till exempel utvecklingssamtal. De tycker framför allt att det är bra att ha en lärare till att fråga. De får mer tid. 

Kristin: De är positiva. Föräldrarna tycker att det är bra. Deras barn får en större möjlighet att nå sina mål och lära sig mer. Vi hinner ta hand om eleverna på ett helt annat sätt. 

Har ni lyckats höja betygen?

Pia: Ja. Det är fantastiskt roligt. Och jag kan tänka mig att vi kommer att se ännu mer om ett par år. 

Kristin: Vi har inte utvärderat ännu och med våra utmaningar, med många nyanlända, är det svårt. Men jag tror att vi kommer att ha bättre förutsättningar och se en skillnad om ett par år.

Har ni fått spara in på annat sedan systemet infördes?

Pia: Vi tar inte längre in korttidsvikarier.

Geraldine: Vi har aldrig vikarier och de har tagit bort assistenterna. 

Kan ni tänka er att gå tillbaka till att undervisa ensamma?

Pia: Absolut inte! Det här sättet är mycket roligare, tryggare och utvecklande. 

Kristin: Nej. Eleverna tycker också om det. Under förra året gick vi ju tillbaka till ensamundervisning och då var det flera som påpekade att de ville ha två lärare. 

Elisabeth: Nej, faktiskt inte. Och då var jag ändå lite nervös inför det i början. 

Geraldine: Nej, jag tycker att det är jättebra att jobba ihop med Kristin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons
Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons
Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Annons

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons