Vilket fungerar bäst - sitta tyst och lyssna eller arbeta friare och röra sig i klassrummet? Öppen eller stängd dörr? Jakob Billmayer jämför två olika klassrumsordningar i sin avhandling i pedagogik.
Här hittar du hela avhandlingen ”Ska dörren vara öppen? Disciplin i klassrummet i Sverige och Tyskland”.
I sin studie har Jakob Billmayer bland annat observerat lärare i Bayern och på högstadiet i Sverige. Där såg han två olika klassrumsordningar. Den tyska är lärarfokuserad, med tydliga förväntningar på såväl som gränser för eleverna. Ett begränsat antal arbetssätt och metoder återanvänds om och om igen. Enligt Jakob Billmayer kräver den tyska ordningen att läraren utgår från en icke-existerande genomsnittselev som utgångspunkt för undervisningen.
”Metoder, stoff och tempo måste vara upplagda så att sämre presterande eleverna har en chans att följa, samtidigt som högt presterande elever inte får bli uttråkade. En uppgift som måste anses vara nästan omöjlig att bemästra” skriver han i avhandlingen.
Den svenska klassrumsordningen kallar Jakob Billmayer för ”det individualiserade klassrummet”, även om katederundervisning som påminner om den tyska förekommer. Här har eleverna större frihet att påverka, gränserna för lektioner och klassrum är flexibla, och många olika sätt att arbeta med materialet förekommer.
”Stoff, metod och takten för inlärningen kan här anpassas till de individuella förutsättningarna utan att samtidigt gradera den enskildes förmågor. Betoningen måste ligga på ”kan”, då det krävs mycket kunskap, resurser och tid för att fylla denna potential med relevanta pedagogiska handlingar” står i avhandlingen.
– Det är en klassrumsordning med större utrymme för eget, individuellt arbete som i större utsträckning möjliggör hänsyn till enskilda elevers förutsättningar, önskemål och behov. Svenska lärare verkar kunna välja i högre grad mellan olika sätt att undervisa, säger han.
Något svar på frågan vilken klassrumsordning som fungerar bäst ger inte avhandlingen, även om Jakob Billmayer – som själv växt upp i Tyskland och gått i tysk skola – verkar vara svag för den svenska varianten.
– Båda klassrumsordningarna kräver kunskap, skicklighet och en känsla för situationen av läraren för att kunna möta utmaningarna i klassrummet. Båda typerna av klassrumsordningar kan vara god undervisning, men jag ser det som positivt att svenska lärare har möjlighet att växla mellan dem, säger Jakob Billmayer.
Avhandlingen försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand, den 5 juni.