Tyska språket måste stärkas i skolan
Det handlar om våra barns framtid att se utbildningen i tyska som en resurs som bidrar till Sveriges tillväxt, skriver lärare och representanter från tysk-svenskt näringsliv i en debattartikel på skolvärlden.se.
Näringslivet ropar efter arbetskraft som behärskar det tyska språket. Av de moderna språken anser företagen att tyska är det viktigaste språket vid internationella kontakter, vilket inte är så underligt, eftersom Tyskland är vår största handelspartner. Över 100 miljoner personer i Europa har tyska som modersmål.
Men hur ser situationen för det tyska språket i grundskolan och på gymnasiet ut? Inte så bra. Frågan är om det är information om tyskans betydelse som saknas eller det är att tyskan inte anses vara ”cool”. Det är ofta först när ungdomarna kommit ut i näringslivet som de upptäcker behovet av att kunna tyska. Därför är det viktigt att föräldrarna till barn i mellanstadiet blir varse tyskans betydelse för svenskt näringsliv.
Många gymnasieskolor i Sverige har under de senaste år-tiondena satsat på internationalisering. Det kan innebära avancerade språkkurser, studieresor, utbyten, partnerskolor, praktikplatser med mera. På ett gymnasium i Skåne har man satsat på naturvetenskap och ekonomi med internationell inriktning med ett obligatoriskt modernt språk förutom engelska upp till högre nivåer. I denna utbildning ingick ett utbyte med partnerskola i Tyskland i årskurs 1 och en treveckors praktik i Berlin i årskurs 3. På detta sätt har eleverna inte bara lärt sig tyska utan också fått inblick i familjeliv, vardagsliv, skola och affärskultur. Som kronan på verket har skolan genom ZfA (Zentralstelle für Auslandsschulwesen) fått möjlighet att avlägga prov för de europeiska språkdiplomen.
Utbildningar med en stark profil kan hos Skolverket ansöka om särskild variant med egen sökväg. Dock är det få utbildningar som har fått detta tillstånd. Det innebär att skolor som fram till införandet av gymnasiereformen GY 11 från 2009 har haft goda söksiffror på specialdesignade utbildningar idag är helt beroende av de kommunala utbildningsförvaltningarnas och rektorernas beslut om vidare satsning eller nedläggning. Det kan få stora konsekvenser. Nätverk av partnerskolor och praktikplatser som byggts upp under årtionden kan spolieras, något som inte kan vara förenligt med svenskt näringslivs krav på goda språkkunskaper, och i förlängningen drabbas svenska företag.
Vi som representanter för utbildning samt tysk-svenskt näringsliv ser fram emot en livlig debatt om hur man genom information om tyskans betydelse för svensk välfärd och tillämpning av GY 11-reformen kan vägleda kommunerna i sina beslut och stärka tyska språket i skolan. Det handlar om våra barns framtid och att se utbildningen i tyska som en resurs som bidrar till Sveriges tillväxt.
Gun Skärbäck, Nils Larsson, Malmö Borgarskola. Ann Kindberg, Adam Lech, Håkan Westman, Per Brahegymnasiet, Jönköping. Eva Marcström, Tibble Fristående Gymnasium. Annika Karnland, Agneta Eriksson, Christina Remgård, Katedralskolan Lund. Aldona Stanowska, Hornavanskolan, Arjeplog. Barbara Marten,Yvonne Thomsen, Katedralskolan Växjö Janie Ramb, Danderyds gymnasium. Karl-Heinz Schneider, Monica Eliasson, Hvitfeldtska Gymnasium Göteborg. Eva Baedecke, Nackagymnasium. Jenny Svensson, Johanna Ullman-Nilsson, af Chapmangymnasiet Karlskrona. Gerhard Austrup, LMS språkrepresentant tyska. Ralph-Georg Tischer, vd Tysk-Svenska Handelskammaren.