Tyskan – en väg till jobben

Läs tyska – och få jobb efter studenten.
Främmande språk är en väg in i arbetslivet, enligt Lärarnas Riksförbund och Svensk Näringsliv i en rapport som presenterades på Bok- och biblioteksmässans första dag.

– Ett visst mått av tvång är nödvändigt när det gäller tyska. Skolan låter eleverna välja alla möjliga fjantiga ämnen som hästskötsel och må bra-kurser, när de kanske skulle läsa tyska. Så inledde författaren Håkan Nesser paneldebatten om språk i skolan. Tillsammans med Kjell M. Torbiörn, språkkännare och tidigare chef i Europarådet, Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation på Svenskt Näringsliv, Thomas Marten, lektor vid Linnéuniversitetet, och Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund hade han kommit till mässan i Göteborg för att prata om de moderna språkens betydelse för den svenska arbetsmarknaden.

Engelskan är fortfarande det viktigaste språket, enligt de 200 personalchefer som har intervjuats i Lärarnas Riksförbunds och Svenskt Näringslivs undersökning. Därefter är tyska favoritspråket bland personalcheferna. Behovet av tysktalande medarbetare är stort. Men andelen elever som läser tyska i svenska skolan minskat kraftigt.

Andelen elever som läser tyska i grundskolans årskurs nio har halverats på tio år – nu är de drygt 19 procent. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras, anser Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
– Skolan är inte isolerad från näringslivet. Det finns en verklighet för eleverna också efter skolan. Rapporten visar hur viktigt det är att vara rätt rustad inför näringslivets krav. Det privata näringslivet måste vara tydligt med vilka behov som finns. Svensk skola har underkänt tyska språket, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Det finns ett dystert avståndstagande mot Tyskland och tyskan, anser Kjell M. Torbiörn:
– Tyskland är ett land som man åker igenom, en Autobahn.
Den negativa språktrenden kan vändas med rätt politik, tror Tobias Krantz:
– Under lång tid sjönk intresset för främmande språk. Det är en oroväckande utveckling. Men det är en medveten politik som har förts fram i skolan. Det finns inga drivkrafter att läsa främmande språk på gymnasiet, när man lättare kan få ett högre betyg i hästskötsel.

Språkstudierna måste tas till en ny nivå, anser Metta Fjelkner:
– Rätt utbildade lärare och mindre grupper är två förutsättningar. Det går inte att undervisa 30 personer i tyska.
Eleverna måste uppmuntras att göra medvetna val, säger Tobias Krantz:
– De måste få reda på att det finns spännande jobb och framtidsmöjligheter om de väljer att läsa till exempel tyska. Tyskland är Europas största ekonomi, och Sveriges viktigaste handelspartner, och det bör eleverna vara medvetna om.
Kjell M. Torbiörn tror att det är smartare av en elev att läsa tyska än kinesiska:
– Vi är besläktade med Tyskland, både geografiskt och i och med att vi tillhör samma nordgermanska språkfamilj. Många kineser lär sig dessutom engelska.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm