Annons
 - Martin Ådahl
Foto: Martin Ådahl

Tysta lärare trots rektorer som ”fulräknar”

Publicerad 26 oktober 2012

Lärare på friskolor inom koncernen Academedia vittnar om en kultur där lojalitetsplikt, brist på meddelarskydd och rädsla för att förlora jobbet gör att man tiger om en orimligt hög arbetsbelastning. 

Skolvärlden har varit i kontakt med ett flertal lärare på olika orter och på flera skolföretag inom Academediakoncernen. De målar upp i princip samma bild: unga oerfarna lärare anställs med låga ingångslöner och heltidstjänster med 800–1 000 eller fler undervisningstimmar per läsår. När de inte orkar längre lämnar de skolan eller yrket och ersätts av nya unga lärare.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, känner igen bilden:

– Skolan i Sverige är marknadsorienterad. Det är plånböckerna som styr och inte kvalitet. Jag får samtal från lärare som vill berätta hur det är, men de vill inte att jag ska agera. Det finns en rädsla för att vara besvärlig på sitt första jobb.

Då och då höjs protester från lärare på kommunala skolor kring arbetsbelastningen, men från friskolorna är det väldigt tyst. Det är knappt någon vågar ställa upp ens anonymt på intervju:

– Jag skäms för att jag inte vågar uttala mig. Jag tycker att det är för jävligt men jag tänker på familjen och huslånet och tiger, säger en anonym lärare och en annan på en friskola berättar om att denne är schemalagd från klockan 8 till 15 varje dag och får arbeta fyra timmar extra varje kväll för att hinna.

– Jag sköter mitt jobb och har jävligt roligt, men det tar enormt med tid och kraft och jag blir allt tröttare fysiskt och psykiskt. Jag får planera nästa lektion under den pågående för att hinna.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia, känner inte igen bilden. Hon säger att den som är missnöjd med sin tjänst ska ta det med sin chef och om det inte fungerar ta det vidare till nästa chef, ända upp till koncernnivå.

– Vi vill att folk ska säga ifrån. Om man upplever arbetssituationen på ett sätt som inte är bra måste det tas om hand. Jag måste fundera på hur vi ska bli ännu tydligare kring detta. Alla har inte rätt som klagar, men du har rätt att bli lyssnad på och att bli respekterad, säger Hammerskog,

Fenomenet med ökad arbetsbelastning och rädslan att protestera förekommer i hela landet, även på kommunala skolor där lärare inte vågar protestera eller vara besvärliga. Skillnaden är att där arbetar en generellt sett äldre, mer erfaren lärarkår, som har ett starkare fackligt engagemang samt meddelarskydd.

Fackförbunden på lokal och regional nivå bekräftar bilden och berättar att det är sällan lärare på friskolor engagerar facket för att driva frågan mot arbetsgivaren.

– I vissa fall kan man göra en arbetsmiljöfråga av det, men problemet är att lärarna går i däck och slutar, men sjukskriver sig inte och då är det svårt att göra något från vår sida, säger Mats Sternbring, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.

Martin Knutsson arbetade i fyra år på Ljud och Bildskolan, LBS, i Halmstad, inom Academedia. Han slutade som lärare i juni 2011.

– De ekonomiska och pedagogiska ambitionerna från skolledningen sjönk för varje år. När riskkapitalbolaget EQT köpte Academedia 2010 började skolan gå på sparlåga, säger Martin Knutsson.

Skolvärlden.se har talat med flera lärare, men de vill vara anonyma. Deras namn är fingerade:

Läraren Ulf har arbetat många år i kommunal skola och några år på friskola. Ulf upplever en kultur på friskolan där man inte vågar kritisera arbetssituationen eller protestera mot chefen.

– När jag började tog en kollega mig avsides i korridoren och viskade ”du ska nog inte vara så kritisk, du bör tänka dig för här”. Det var något helt nytt för mig. På mina tidigare skolor togs kritik upp på ett konstruktivt sätt på möten. Jag trodde först att kollegan skojade, men jag förstod sedan att det var allvar.

Han anser att kollegorna inte känner förtroende för att lyfta frågan om belastningen till högre chefer, ledning eller koncernnivå. Tystnaden skapas även genom grupptryck inom kollegiet.

– Rektorn säger alltid att ”det är tuffa tider med ekonomin”. Det är uttalat att om vi inte får elever så får folk gå. Då resonerar kollegiet öppet att ”det är klart att vi får ta några extra elever, vi undervisar lite mer, vi vill ju ha kvar våra jobb”. Vi kollegor ställer upp för varandra. Protesterar man så ställer man inte upp.

Läraren Sofia har passerat genom en rad olika friskolor i södra Sverige. Hon har varit så hårt belastad att hon knappt hunnit ge feedback till eleverna.

– Elever blir sura eftersom de tycker att de inte utvecklas och jag tycker att det är jättetråkigt. Det går inte att ha en kvalitativ undervisning under sådana förhållanden.

Före sommaren protesterade Sofia mot belastningen i sitt arbete och förklarade att hon var på väg in i väggen, men fick inget gehör hos rektorn.

– Då kände jag att jag klappade ihop. Man blir förtvivlad. Varför ska vi göra nästan dubbelt så mycket jobb som en lärare på en kommunal skola och med mer bisysslor därtill, med sämre betalt och det för att ge vinst åt företaget? Det är ett skämt att prata om pedagogiskt ledarskap, det är synd om rektorerna. De har inte mycket utrymme utan sprattlar lydigt i ledningens trådar. I förlängningen är det ännu mer synd om eleverna.

Läraren Patrik är schemalagd större delen av arbetsdagarna ocharbetar mer än cirka 15 timmar obetalt per vecka för att hinna med.

– Det blir inte mycket tid med familj, träning eller nöjen. Jag har en hög arbetsmoral och har fått det att fungera. Långsiktigt kommer det inte att hålla.

Vid intervjuerna framkommer att rektorer de senaste åren har börjat räkna annorlunda vid tjänsteplanering för att få in mer undervisning i tjänsterna. Kursers tyngd viktas efter antalet elever. Exempel: 100 timmar schemalagd undervisning med halvklass eller färre elever räknas som halv belastning. Alltså anses läraren kunna ta ytterligare en sådan kurs för att de tillsammans ska räknas som en hel kurs i belastning. Motiveringen är att färre elever ger mindre bedömning och handledning.

Ett annat sätt är att lägga två kurser parallellt på schemat, vilket leder till att eleverna får hälften så mycket undervisningstid och att läraren får fläta ihop mål från två olika kurser i uppgifterna. Ibland rör det sig om helt olika kursgrupper som har undervisning samtidigt med samma lärare.

 

FAKTA

 

• Enligt OECD har svenska lärare bland de högsta arbetstiderna i världen. Sverige är i princip ensamt bland OECD-länderna med att inte reglera undervisningstiden nationellt.

• 1995 togs undervisningsskyldigheten på 504 timmar per läsår bort.

• Enligt statistik från SCB har lärare på friskolor generellt lägre löner än på kommunala skolor och en medianålder på 39 år, jämfört med 49 år för kommunala lärare.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Känns superlyxigt med fortbildning”

”Känns superlyxigt med fortbildning”

La Rochelle

Musikläraren Céline Estassy och franskläraren Anne Jinert har tilldelats ett fortbildningsstipendium och får resa till Frankrike.
– Det är första gången jag får fortbildning i musikämnet, säger Céline Estassy. 

Annons
Annons
Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Frånvaro

Vänersborg arbetar aktivt för att minska elevfrånvaron, bland annat genom att inte göra skillnad mellan ogiltig och giltig frånvaro.

Annons
Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott och hälsa

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. 
Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner.
– Lärarna har redan mängder av arbetsuppgifter och vi kan inte trolla med knäna, säger Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa.

Guide: Så pratar du i klassrummet

Guide: Så pratar du i klassrummet

Språkguide

Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.

Annons
Annons
Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Forskning

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Annons
Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Kommentar

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Arbetsmiljö

Lärarna måste ta tillbaka makten över skolan.
– Vi behöver bli tuffare och ska inte längre tolerera att bli behandlade hur som helst, säger Daniel Weiland.

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

Arbetsmiljö

En majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar, framför allt när det gäller betygsättningen, undervisningens upplägg och läxor. Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Lärarna har i dag inte den auktoritet som de borde ha, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Studiero

Bristande studiero ska motarbetas med ett nytt ordningslyft för skolan. Det omfattar bland annat bättre utbildning i ledarskap för lärare.
– Jag är trött på att allt ska vara ett lyft, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Granskning/VFU
Praktiken problem för både lärare och studenter

Praktiken problem för både lärare och studenter

Granskning

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Lärarstudenterna om VFU-problemen

Lärarstudenterna om VFU-problemen

VFU

Över 1 700 lärarstudenter svarade i Skolvärldens enkät om hur deras VFU fungerar. Här är några av deras svar.

Lärarna fick extra tid för handledning

Lärarna fick extra tid för handledning

VFU

Gymnasieläraren Pelle Brändén i Uppsala är inte förvånad över att många lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid. 
– Det ligger helt i linje med vad vi upplevt, säger han.

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommentar

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.

På väg mot svenskt lärarjobb

På väg mot svenskt lärarjobb

Nyanlända

Den första kullen deltagare har nu tagit sig igenom snabbspåret för nyanlända lärare.
– Skolan har ett enormt sug efter deras kompetenser, säger Susanna Malm, nationell samordnare för utbildningen.

Betyg i sexan
Fridolin sågar tidiga betyg

Fridolin sågar tidiga betyg

Betygsbråk

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att Skolverkets betygsutvärdering visar att betyg i sexan är fel väg att gå.
– Obegripligt att dra den slutsatsen, kommenterar Camilla Waltersson Grönvall (m).

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Utvärdering

Betyg i sexan har gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd, visar Skolverkets utvärdering.
Men det har inte lett till att fler elever ges särskilt stöd.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Likvärdighet

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Likvärdighet

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

Elevhälsa

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan.

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Hemmasittare

Skolan missar ofta tidiga signaler om frånvaro. 
– Ju tidigare skolan reagerar på frånvaro, desto enklare är det att få eleven tillbaka till skolan, säger Ann Edvinsson på Skolinspektionen.

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Hemmasittare

Vikten av att reagera tidigt på elevers frånvaro – både giltig och ogiltig – lyfts i en färsk utredning om elever med problematisk frånvaro.
På måndagen överlämnades utredningen till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Debatt

Bättre ljudmiljö i skolan, tillgänglig lärmiljö och tillgång till och kunskap om hörteknik är viktigt för att skolan ska ge elever med hörselnedsättning en bra skolgång. Hela skolans styrkedja behöver vara involverad i arbetet, skriver Greger Bååth, generaldirektör för SPSM.

Kommentera
Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande

Ett levande samtal om särskilt stöd, elevfrånvaro och elevhälsa hjälper lärarkollegiet på Lapplands gymnasium i Pajala att hantera de svårigheter som uppstår. Men så har det inte alltid varit.

”Låter som en dröm”

”Låter som en dröm”

Mentorskap

Många nyutexaminerade lärare saknar stöttning under sin första tid i yrkeslivet. I Täby är man först i landet med att införa så kallade traineeprogram för nyutexaminerade lärare. Lärarnas Riksförbund välkomnar satsningen.

Nära relation till lärare motiverar elever

Nära relation till lärare motiverar elever

Forskning

En nära relation till läraren och varierade, meningsfulla uppgifter. Det är faktorer som motiverar elever i skolarbetet, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

Ämneslärare

Skolverket betalar inte längre ut statsbidrag till ämnesföreningar.
– Vår verksamhet står för precis det styrdokumenten talar om. Nu är risken stor att vi inte kan fortsätta, säger Helena von Schantz, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Gamification

På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken.
Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Elevhälsa

Den skola som inte lyckas uppväga skillnaderna i elevernas olika förutsättningar riskerar inte bara att eleverna missar utbildningens mål, utan bidrar också till utanförskap och ohälsa hos barn, men också sämre förutsättningar senare i vuxenlivet, skriver debattörerna.

Kommentera
Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Utbildningspolitik 

Tydligare krav på skolan att motverka diskriminering och möjlighet för regeringen att ålägga friskolor att låta nyanlända elever gå före i kön.
Det är några av de lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet.

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

Digitala verktyg

I början av 2017 släpper Skolverket en stödrapport med syfte att öka musiklärarnas förståelse för digitala verktyg.
– Det är en bit på vägen men för att nå ända fram krävs ett paradigmskifte för hela ämnet, säger Olle Zandén, universitetslektor på institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet. 

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Gymnasiet

Antalet elever som stängs av från gymnasiet har skjutit i höjden de senaste åren. Mari Wall, syv på Virginska gymnasiet i Örebro, vill se större satsningar för att stoppa trenden.

”Alla skolor kan bli bra skolor”

”Alla skolor kan bli bra skolor”

Debatt

Regeringens nationella skolutvecklingsprogram ska ge en långsiktig och kvalitetssäkrad professionsutveckling för lärare, skriver Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i en debattartikel.

Kommentera
”Inför skolintroduktion för föräldrar”

”Inför skolintroduktion för föräldrar”

Föräldrar som curlar sönder sina barn behöver en genomgång av hur de kan samarbeta med skolan, menar Företagarna. Gärna skolintro för föräldrar, men inte på de premisserna, svarar Föräldraalliansen.

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Rättsprocess

Både Helsingborgs kommun och BEO överklagar tingsrättens dom, som sa att kommunen ska böta 5 000 kronor för den elev som kränktes av en lärare.
– Vi yrkar på 15 000 kronor, säger BEO.

”Att skapa trygghet är viktigast”

”Att skapa trygghet är viktigast”

Hemmasittare

På Berzeliusskolan i Linköping ger en hög personaltäthet trygghet och struktur till återvändande hemmasittare.

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Lärarlönelyft

På friskolan Christinaskolan har rektorn valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själv 10 000 kronor i löneökning – enligt henne själv för att kunna fördela till lärare som varit lediga eller väntar på sina lärarlegitimationer.
– Jag tycker om det finns pengar så ska man ta ut dem, så att det kommer lärarna till hjälp, säger rektorn Åsa Johansson.