Tysta lärare trots rektorer som ”fulräknar”

Skolvärlden har varit i kontakt med ett flertal lärare på olika orter och på flera skolföretag inom Academediakoncernen. De målar upp i princip samma bild: unga oerfarna lärare anställs med låga ingångslöner och heltidstjänster med 800–1 000 eller fler undervisningstimmar per läsår. När de inte orkar längre lämnar de skolan eller yrket och ersätts av nya unga lärare.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, känner igen bilden:

– Skolan i Sverige är marknadsorienterad. Det är plånböckerna som styr och inte kvalitet. Jag får samtal från lärare som vill berätta hur det är, men de vill inte att jag ska agera. Det finns en rädsla för att vara besvärlig på sitt första jobb.

Då och då höjs protester från lärare på kommunala skolor kring arbetsbelastningen, men från friskolorna är det väldigt tyst. Det är knappt någon vågar ställa upp ens anonymt på intervju:

– Jag skäms för att jag inte vågar uttala mig. Jag tycker att det är för jävligt men jag tänker på familjen och huslånet och tiger, säger en anonym lärare och en annan på en friskola berättar om att denne är schemalagd från klockan 8 till 15 varje dag och får arbeta fyra timmar extra varje kväll för att hinna.

– Jag sköter mitt jobb och har jävligt roligt, men det tar enormt med tid och kraft och jag blir allt tröttare fysiskt och psykiskt. Jag får planera nästa lektion under den pågående för att hinna.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia, känner inte igen bilden. Hon säger att den som är missnöjd med sin tjänst ska ta det med sin chef och om det inte fungerar ta det vidare till nästa chef, ända upp till koncernnivå.

– Vi vill att folk ska säga ifrån. Om man upplever arbetssituationen på ett sätt som inte är bra måste det tas om hand. Jag måste fundera på hur vi ska bli ännu tydligare kring detta. Alla har inte rätt som klagar, men du har rätt att bli lyssnad på och att bli respekterad, säger Hammerskog,

Fenomenet med ökad arbetsbelastning och rädslan att protestera förekommer i hela landet, även på kommunala skolor där lärare inte vågar protestera eller vara besvärliga. Skillnaden är att där arbetar en generellt sett äldre, mer erfaren lärarkår, som har ett starkare fackligt engagemang samt meddelarskydd.

Fackförbunden på lokal och regional nivå bekräftar bilden och berättar att det är sällan lärare på friskolor engagerar facket för att driva frågan mot arbetsgivaren.

– I vissa fall kan man göra en arbetsmiljöfråga av det, men problemet är att lärarna går i däck och slutar, men sjukskriver sig inte och då är det svårt att göra något från vår sida, säger Mats Sternbring, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.

Martin Knutsson arbetade i fyra år på Ljud och Bildskolan, LBS, i Halmstad, inom Academedia. Han slutade som lärare i juni 2011.

– De ekonomiska och pedagogiska ambitionerna från skolledningen sjönk för varje år. När riskkapitalbolaget EQT köpte Academedia 2010 började skolan gå på sparlåga, säger Martin Knutsson.

Skolvärlden.se har talat med flera lärare, men de vill vara anonyma. Deras namn är fingerade:

Läraren Ulf har arbetat många år i kommunal skola och några år på friskola. Ulf upplever en kultur på friskolan där man inte vågar kritisera arbetssituationen eller protestera mot chefen.

– När jag började tog en kollega mig avsides i korridoren och viskade ”du ska nog inte vara så kritisk, du bör tänka dig för här”. Det var något helt nytt för mig. På mina tidigare skolor togs kritik upp på ett konstruktivt sätt på möten. Jag trodde först att kollegan skojade, men jag förstod sedan att det var allvar.

Han anser att kollegorna inte känner förtroende för att lyfta frågan om belastningen till högre chefer, ledning eller koncernnivå. Tystnaden skapas även genom grupptryck inom kollegiet.

– Rektorn säger alltid att ”det är tuffa tider med ekonomin”. Det är uttalat att om vi inte får elever så får folk gå. Då resonerar kollegiet öppet att ”det är klart att vi får ta några extra elever, vi undervisar lite mer, vi vill ju ha kvar våra jobb”. Vi kollegor ställer upp för varandra. Protesterar man så ställer man inte upp.

Läraren Sofia har passerat genom en rad olika friskolor i södra Sverige. Hon har varit så hårt belastad att hon knappt hunnit ge feedback till eleverna.

– Elever blir sura eftersom de tycker att de inte utvecklas och jag tycker att det är jättetråkigt. Det går inte att ha en kvalitativ undervisning under sådana förhållanden.

Före sommaren protesterade Sofia mot belastningen i sitt arbete och förklarade att hon var på väg in i väggen, men fick inget gehör hos rektorn.

– Då kände jag att jag klappade ihop. Man blir förtvivlad. Varför ska vi göra nästan dubbelt så mycket jobb som en lärare på en kommunal skola och med mer bisysslor därtill, med sämre betalt och det för att ge vinst åt företaget? Det är ett skämt att prata om pedagogiskt ledarskap, det är synd om rektorerna. De har inte mycket utrymme utan sprattlar lydigt i ledningens trådar. I förlängningen är det ännu mer synd om eleverna.

Läraren Patrik är schemalagd större delen av arbetsdagarna ocharbetar mer än cirka 15 timmar obetalt per vecka för att hinna med.

– Det blir inte mycket tid med familj, träning eller nöjen. Jag har en hög arbetsmoral och har fått det att fungera. Långsiktigt kommer det inte att hålla.

Vid intervjuerna framkommer att rektorer de senaste åren har börjat räkna annorlunda vid tjänsteplanering för att få in mer undervisning i tjänsterna. Kursers tyngd viktas efter antalet elever. Exempel: 100 timmar schemalagd undervisning med halvklass eller färre elever räknas som halv belastning. Alltså anses läraren kunna ta ytterligare en sådan kurs för att de tillsammans ska räknas som en hel kurs i belastning. Motiveringen är att färre elever ger mindre bedömning och handledning.

Ett annat sätt är att lägga två kurser parallellt på schemat, vilket leder till att eleverna får hälften så mycket undervisningstid och att läraren får fläta ihop mål från två olika kurser i uppgifterna. Ibland rör det sig om helt olika kursgrupper som har undervisning samtidigt med samma lärare.

FAKTA

• Enligt OECD har svenska lärare bland de högsta arbetstiderna i världen. Sverige är i princip ensamt bland OECD-länderna med att inte reglera undervisningstiden nationellt.

• 1995 togs undervisningsskyldigheten på 504 timmar per läsår bort.

• Enligt statistik från SCB har lärare på friskolor generellt lägre löner än på kommunala skolor och en medianålder på 39 år, jämfört med 49 år för kommunala lärare.