Annons
Foto: Martin Ådahl

Tysta lärare trots rektorer som ”fulräknar”

Publicerad 26 oktober 2012

Lärare på friskolor inom koncernen Academedia vittnar om en kultur där lojalitetsplikt, brist på meddelarskydd och rädsla för att förlora jobbet gör att man tiger om en orimligt hög arbetsbelastning. 

Skolvärlden har varit i kontakt med ett flertal lärare på olika orter och på flera skolföretag inom Academediakoncernen. De målar upp i princip samma bild: unga oerfarna lärare anställs med låga ingångslöner och heltidstjänster med 800–1 000 eller fler undervisningstimmar per läsår. När de inte orkar längre lämnar de skolan eller yrket och ersätts av nya unga lärare.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, känner igen bilden:

– Skolan i Sverige är marknadsorienterad. Det är plånböckerna som styr och inte kvalitet. Jag får samtal från lärare som vill berätta hur det är, men de vill inte att jag ska agera. Det finns en rädsla för att vara besvärlig på sitt första jobb.

Då och då höjs protester från lärare på kommunala skolor kring arbetsbelastningen, men från friskolorna är det väldigt tyst. Det är knappt någon vågar ställa upp ens anonymt på intervju:

– Jag skäms för att jag inte vågar uttala mig. Jag tycker att det är för jävligt men jag tänker på familjen och huslånet och tiger, säger en anonym lärare och en annan på en friskola berättar om att denne är schemalagd från klockan 8 till 15 varje dag och får arbeta fyra timmar extra varje kväll för att hinna.

– Jag sköter mitt jobb och har jävligt roligt, men det tar enormt med tid och kraft och jag blir allt tröttare fysiskt och psykiskt. Jag får planera nästa lektion under den pågående för att hinna.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia, känner inte igen bilden. Hon säger att den som är missnöjd med sin tjänst ska ta det med sin chef och om det inte fungerar ta det vidare till nästa chef, ända upp till koncernnivå.

– Vi vill att folk ska säga ifrån. Om man upplever arbetssituationen på ett sätt som inte är bra måste det tas om hand. Jag måste fundera på hur vi ska bli ännu tydligare kring detta. Alla har inte rätt som klagar, men du har rätt att bli lyssnad på och att bli respekterad, säger Hammerskog,

Fenomenet med ökad arbetsbelastning och rädslan att protestera förekommer i hela landet, även på kommunala skolor där lärare inte vågar protestera eller vara besvärliga. Skillnaden är att där arbetar en generellt sett äldre, mer erfaren lärarkår, som har ett starkare fackligt engagemang samt meddelarskydd.

Fackförbunden på lokal och regional nivå bekräftar bilden och berättar att det är sällan lärare på friskolor engagerar facket för att driva frågan mot arbetsgivaren.

– I vissa fall kan man göra en arbetsmiljöfråga av det, men problemet är att lärarna går i däck och slutar, men sjukskriver sig inte och då är det svårt att göra något från vår sida, säger Mats Sternbring, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.

Martin Knutsson arbetade i fyra år på Ljud och Bildskolan, LBS, i Halmstad, inom Academedia. Han slutade som lärare i juni 2011.

– De ekonomiska och pedagogiska ambitionerna från skolledningen sjönk för varje år. När riskkapitalbolaget EQT köpte Academedia 2010 började skolan gå på sparlåga, säger Martin Knutsson.

Skolvärlden.se har talat med flera lärare, men de vill vara anonyma. Deras namn är fingerade:

Läraren Ulf har arbetat många år i kommunal skola och några år på friskola. Ulf upplever en kultur på friskolan där man inte vågar kritisera arbetssituationen eller protestera mot chefen.

– När jag började tog en kollega mig avsides i korridoren och viskade ”du ska nog inte vara så kritisk, du bör tänka dig för här”. Det var något helt nytt för mig. På mina tidigare skolor togs kritik upp på ett konstruktivt sätt på möten. Jag trodde först att kollegan skojade, men jag förstod sedan att det var allvar.

Han anser att kollegorna inte känner förtroende för att lyfta frågan om belastningen till högre chefer, ledning eller koncernnivå. Tystnaden skapas även genom grupptryck inom kollegiet.

– Rektorn säger alltid att ”det är tuffa tider med ekonomin”. Det är uttalat att om vi inte får elever så får folk gå. Då resonerar kollegiet öppet att ”det är klart att vi får ta några extra elever, vi undervisar lite mer, vi vill ju ha kvar våra jobb”. Vi kollegor ställer upp för varandra. Protesterar man så ställer man inte upp.

Läraren Sofia har passerat genom en rad olika friskolor i södra Sverige. Hon har varit så hårt belastad att hon knappt hunnit ge feedback till eleverna.

– Elever blir sura eftersom de tycker att de inte utvecklas och jag tycker att det är jättetråkigt. Det går inte att ha en kvalitativ undervisning under sådana förhållanden.

Före sommaren protesterade Sofia mot belastningen i sitt arbete och förklarade att hon var på väg in i väggen, men fick inget gehör hos rektorn.

– Då kände jag att jag klappade ihop. Man blir förtvivlad. Varför ska vi göra nästan dubbelt så mycket jobb som en lärare på en kommunal skola och med mer bisysslor därtill, med sämre betalt och det för att ge vinst åt företaget? Det är ett skämt att prata om pedagogiskt ledarskap, det är synd om rektorerna. De har inte mycket utrymme utan sprattlar lydigt i ledningens trådar. I förlängningen är det ännu mer synd om eleverna.

Läraren Patrik är schemalagd större delen av arbetsdagarna ocharbetar mer än cirka 15 timmar obetalt per vecka för att hinna med.

– Det blir inte mycket tid med familj, träning eller nöjen. Jag har en hög arbetsmoral och har fått det att fungera. Långsiktigt kommer det inte att hålla.

Vid intervjuerna framkommer att rektorer de senaste åren har börjat räkna annorlunda vid tjänsteplanering för att få in mer undervisning i tjänsterna. Kursers tyngd viktas efter antalet elever. Exempel: 100 timmar schemalagd undervisning med halvklass eller färre elever räknas som halv belastning. Alltså anses läraren kunna ta ytterligare en sådan kurs för att de tillsammans ska räknas som en hel kurs i belastning. Motiveringen är att färre elever ger mindre bedömning och handledning.

Ett annat sätt är att lägga två kurser parallellt på schemat, vilket leder till att eleverna får hälften så mycket undervisningstid och att läraren får fläta ihop mål från två olika kurser i uppgifterna. Ibland rör det sig om helt olika kursgrupper som har undervisning samtidigt med samma lärare.

 

FAKTA

 

• Enligt OECD har svenska lärare bland de högsta arbetstiderna i världen. Sverige är i princip ensamt bland OECD-länderna med att inte reglera undervisningstiden nationellt.

• 1995 togs undervisningsskyldigheten på 504 timmar per läsår bort.

• Enligt statistik från SCB har lärare på friskolor generellt lägre löner än på kommunala skolor och en medianålder på 39 år, jämfört med 49 år för kommunala lärare.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så vill Anna Ekström kopiera framgångslandet

Utbildning

Sverige har mycket att lära av Japan när det kommer till skola.
Det menar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som imponeras över likvärdigheten i landets skolor.
– Jag gillar att man gör karriär som lärare genom att gå till skolor med större och större utmaningar, säger hon.

Annons
Annons

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Annons

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

Annons
Annons

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Annons

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning bra för elever men svårt för lärare

Forskning

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Snabbspår för nyanlända lärare

Hinder på vägen i snabbspåret

Nyanlända

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Språket placerar deltagarna i ”tomrummet”

Nyanlända

Många är nöjda med snabbspåret, säger Gunilla Oredsson Blomberg, samordnare för snabbspåret vid Stockholms universitet.
– Men syftet med satsningen är att få fler legitimerade lärare. Om bara några få når hela vägen fram kan man inte säga att satsningen varit lyckad.
Nu försöker man fylla ”tomrummet” som uppstått efter kursen.

Prisregn över Skolvärlden

Inom loppet av två veckor har Skolvärlden fått ta emot två prestigefyllda priser för sitt innehåll.
– Det är jättekul att våra artiklar och vårt arbete uppskattas. Det gör att vår ambition att skapa ännu bättre innehåll för svenska lärare och syvare fortsätter att växa, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Minimalt intresse för betyg i fjärde klass

Betyg

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Han tar över SPSM

Särskilt stöd

Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd, säger han.

Lärarna vädjar om böcker på Facebook

Läromedel

Pengarna till läromedel räckte inte på skolan. Då gick lärarna ut på Facebook och vädjade bland kollegor att skänka böcker till dem.
– Vi har fått många reaktioner. Väldigt många känner igen sig, säger läraren Marie Persson.

Skolan med 25 elever och 25 olika lösningar

Särskilt stöd

På Pusselbitens skola har man lyckats skräddarsy verksamheten efter varje elevs behov.
– Vi kan tänka lite utanför boxen, säger Navid Ghannad, skolans ordförande.

UKÄ: Därför hoppar fler av utbildningen

Lärarutbildningen

Sverige behöver fler lärare. Men med fler platser på lärarutbildningen följer lägre betygsnivå på de antagna, och fler avhopp, enligt UKÄ:s nya årsrapport.

Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Ämnesfortbildning

För sällan eller kanske inte alls. En majoritet av lärarna får för lite ämnesfortbildning. I nordvästra Skåne går några kommuner mot strömmen – och arrangerar gemensamma studiedagar. 

”Ge lärare samma villkor att sätta rättvisa betyg”

"Snällbetyg"

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Heltidsmentorer frigör lärare: Fått nytändning

Arbetsmiljö

På Enskede gårds gymnasium i Stockholm får lärarna vara lärare, tack vare införandet av separata mentorer.
– Jag hinner ägna mig åt mina ämnen och mina elevers kunskapsutveckling, säger läraren Anna Graan.

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Våga vara lärare

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

”De som kommer hit sent har det tuffast”

Nyanlända elever

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre.
– Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt, säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Striden om de religiösa friskolorna

Religiösa friskolor

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Drygt 70 av dem är religiösa. Det är om dem skoldebatten nu är som hetast.

”Svenska modellen är ovanlig i Europa”

Religiösa skolor

I bland annat Finland och Tyskland väljer föräldrarna religionsämne till sina barn utifrån sin egen religionstillhörighet.
– Det finns en gemensam läroplan som gäller för alla. Men den färgas av respektive bekännelse, säger universitetslektor Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås.

Lärares löneutveckling över snittet för 2017

Lärarlöner

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet.
– Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Fyra krav som gör lärmiljön bättre

Lärmiljöer

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Fler nyanlända byter skola för att lära sig bättre svenska

Nyanlända

Byt skola och lär dig svenska bättre och fortare.
Så resonerar flera nyanlända elever i Blekinge som väljer skola utifrån var de tror att de har bäst chans att lära sig språket.

Så hjälper du elever med talrädsla

Talrädsla

Ta det i små, små steg under trygga förhållanden, ge eleverna konkreta verktyg och träna lyssnarna. Det är några saker du kan göra för att hjälpa talrädda elever, säger läraren Daniel Sundin. 
En sak ska du absolut inte göra: Låta eleven slippa undan.

Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap

Lärarpris

Mellanstadieläraren Joakim Björkman började lärarutbildningen som fyrtioåring – nu är han bäst i Sverige, eller kanske hela världen. I alla fall om Skolvärlden får tro 4A som nominerade honom till Lilla Aktuellts pris ”Min lärare” 2017. 

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons