Annons
 - Martin Ådahl
Foto: Martin Ådahl

Tysta lärare trots rektorer som ”fulräknar”

Publicerad 26 oktober 2012

Lärare på friskolor inom koncernen Academedia vittnar om en kultur där lojalitetsplikt, brist på meddelarskydd och rädsla för att förlora jobbet gör att man tiger om en orimligt hög arbetsbelastning. 

Skolvärlden har varit i kontakt med ett flertal lärare på olika orter och på flera skolföretag inom Academediakoncernen. De målar upp i princip samma bild: unga oerfarna lärare anställs med låga ingångslöner och heltidstjänster med 800–1 000 eller fler undervisningstimmar per läsår. När de inte orkar längre lämnar de skolan eller yrket och ersätts av nya unga lärare.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, känner igen bilden:

– Skolan i Sverige är marknadsorienterad. Det är plånböckerna som styr och inte kvalitet. Jag får samtal från lärare som vill berätta hur det är, men de vill inte att jag ska agera. Det finns en rädsla för att vara besvärlig på sitt första jobb.

Då och då höjs protester från lärare på kommunala skolor kring arbetsbelastningen, men från friskolorna är det väldigt tyst. Det är knappt någon vågar ställa upp ens anonymt på intervju:

– Jag skäms för att jag inte vågar uttala mig. Jag tycker att det är för jävligt men jag tänker på familjen och huslånet och tiger, säger en anonym lärare och en annan på en friskola berättar om att denne är schemalagd från klockan 8 till 15 varje dag och får arbeta fyra timmar extra varje kväll för att hinna.

– Jag sköter mitt jobb och har jävligt roligt, men det tar enormt med tid och kraft och jag blir allt tröttare fysiskt och psykiskt. Jag får planera nästa lektion under den pågående för att hinna.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia, känner inte igen bilden. Hon säger att den som är missnöjd med sin tjänst ska ta det med sin chef och om det inte fungerar ta det vidare till nästa chef, ända upp till koncernnivå.

– Vi vill att folk ska säga ifrån. Om man upplever arbetssituationen på ett sätt som inte är bra måste det tas om hand. Jag måste fundera på hur vi ska bli ännu tydligare kring detta. Alla har inte rätt som klagar, men du har rätt att bli lyssnad på och att bli respekterad, säger Hammerskog,

Fenomenet med ökad arbetsbelastning och rädslan att protestera förekommer i hela landet, även på kommunala skolor där lärare inte vågar protestera eller vara besvärliga. Skillnaden är att där arbetar en generellt sett äldre, mer erfaren lärarkår, som har ett starkare fackligt engagemang samt meddelarskydd.

Fackförbunden på lokal och regional nivå bekräftar bilden och berättar att det är sällan lärare på friskolor engagerar facket för att driva frågan mot arbetsgivaren.

– I vissa fall kan man göra en arbetsmiljöfråga av det, men problemet är att lärarna går i däck och slutar, men sjukskriver sig inte och då är det svårt att göra något från vår sida, säger Mats Sternbring, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.

Martin Knutsson arbetade i fyra år på Ljud och Bildskolan, LBS, i Halmstad, inom Academedia. Han slutade som lärare i juni 2011.

– De ekonomiska och pedagogiska ambitionerna från skolledningen sjönk för varje år. När riskkapitalbolaget EQT köpte Academedia 2010 började skolan gå på sparlåga, säger Martin Knutsson.

Skolvärlden.se har talat med flera lärare, men de vill vara anonyma. Deras namn är fingerade:

Läraren Ulf har arbetat många år i kommunal skola och några år på friskola. Ulf upplever en kultur på friskolan där man inte vågar kritisera arbetssituationen eller protestera mot chefen.

– När jag började tog en kollega mig avsides i korridoren och viskade ”du ska nog inte vara så kritisk, du bör tänka dig för här”. Det var något helt nytt för mig. På mina tidigare skolor togs kritik upp på ett konstruktivt sätt på möten. Jag trodde först att kollegan skojade, men jag förstod sedan att det var allvar.

Han anser att kollegorna inte känner förtroende för att lyfta frågan om belastningen till högre chefer, ledning eller koncernnivå. Tystnaden skapas även genom grupptryck inom kollegiet.

– Rektorn säger alltid att ”det är tuffa tider med ekonomin”. Det är uttalat att om vi inte får elever så får folk gå. Då resonerar kollegiet öppet att ”det är klart att vi får ta några extra elever, vi undervisar lite mer, vi vill ju ha kvar våra jobb”. Vi kollegor ställer upp för varandra. Protesterar man så ställer man inte upp.

Läraren Sofia har passerat genom en rad olika friskolor i södra Sverige. Hon har varit så hårt belastad att hon knappt hunnit ge feedback till eleverna.

– Elever blir sura eftersom de tycker att de inte utvecklas och jag tycker att det är jättetråkigt. Det går inte att ha en kvalitativ undervisning under sådana förhållanden.

Före sommaren protesterade Sofia mot belastningen i sitt arbete och förklarade att hon var på väg in i väggen, men fick inget gehör hos rektorn.

– Då kände jag att jag klappade ihop. Man blir förtvivlad. Varför ska vi göra nästan dubbelt så mycket jobb som en lärare på en kommunal skola och med mer bisysslor därtill, med sämre betalt och det för att ge vinst åt företaget? Det är ett skämt att prata om pedagogiskt ledarskap, det är synd om rektorerna. De har inte mycket utrymme utan sprattlar lydigt i ledningens trådar. I förlängningen är det ännu mer synd om eleverna.

Läraren Patrik är schemalagd större delen av arbetsdagarna ocharbetar mer än cirka 15 timmar obetalt per vecka för att hinna med.

– Det blir inte mycket tid med familj, träning eller nöjen. Jag har en hög arbetsmoral och har fått det att fungera. Långsiktigt kommer det inte att hålla.

Vid intervjuerna framkommer att rektorer de senaste åren har börjat räkna annorlunda vid tjänsteplanering för att få in mer undervisning i tjänsterna. Kursers tyngd viktas efter antalet elever. Exempel: 100 timmar schemalagd undervisning med halvklass eller färre elever räknas som halv belastning. Alltså anses läraren kunna ta ytterligare en sådan kurs för att de tillsammans ska räknas som en hel kurs i belastning. Motiveringen är att färre elever ger mindre bedömning och handledning.

Ett annat sätt är att lägga två kurser parallellt på schemat, vilket leder till att eleverna får hälften så mycket undervisningstid och att läraren får fläta ihop mål från två olika kurser i uppgifterna. Ibland rör det sig om helt olika kursgrupper som har undervisning samtidigt med samma lärare.

 

FAKTA

 

• Enligt OECD har svenska lärare bland de högsta arbetstiderna i världen. Sverige är i princip ensamt bland OECD-länderna med att inte reglera undervisningstiden nationellt.

• 1995 togs undervisningsskyldigheten på 504 timmar per läsår bort.

• Enligt statistik från SCB har lärare på friskolor generellt lägre löner än på kommunala skolor och en medianålder på 39 år, jämfört med 49 år för kommunala lärare.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons