Underkänd matteundervisning

– De flesta av de 150 lektioner som vi besökt ägnas mest åt mekanisk räkning. Undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet får stå tillbaka. Följden blir att elever lär sig regler utantill men ändå inte förstår vad de gör och varför. Det kan leda till att de inte ens reagerar om lösningen är helt orimlig, säger Monica Gillenius, projektledare på Skolinspektionen, i en kommentar.
I rapporten, som presenterades på tisdagen, listar Skolinspektionen en rad brister:

• Elever får inte undervisning i hela matematikkursen, utan bara i begränsade delar.
• Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen och förlitar sig på läroboken. Kursplanen har inte diskuterats nog mycket på skolan och ger för svag eller obefintlig vägledning.
• Lärarna gör matematiken onödigt svår för eleverna. Enskilt arbete dominerar och Skolinspektionen menar att det är för få samtal om matematiska fenomen. ”Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet. Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt”, skriver myndigheten.

”Förekommer förutfattade meningar”

• Eleverna är understimulerade och får för få utmaningar. Många tycker att matte är tråkigt. Skolinspektionen: ”Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.”
• Det är för stora skillnader mellan resultaten på det nationella provet och på betygen i matematik A. På i princip samtliga skolor är betygen högre än provresultaten.
• Rektorerna tar inte sitt övergripande ansvar för undervisningens kvalitet.

Satsning på kompetensutveckling

– Det finns inga ursäkter för detta. Resultatet är en väckarklocka som lärarkåren, rektorer och politiker måste ta till sig. Vi lärare måste arbeta mer med våra ämnen och utveckla kunskapen om hur man lär ut ämnet, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Skolinspektionen skriver i sin rapport att man vid skolbesöken sett flera enskilda exempel på en stimulerande undervisning, där miljön är kreativ och eleverna ges individuella utmaningar. Skolinspektionen skriver att lärarna som höll i dessa lektioner ofta samarbetar med andra mattelärare och med lärare i karaktärsämnen. På dessa skolor har man dessutom satsat medvetet på kompetensutveckling i matematikdidaktik.

”Har varnat för detta”

– Vi välkomnar att Skolinspektionen gjort denna granskning. Det ger oss ännu mer stöd i vårt arbete för att lyfta ämneskunskaperna i skolan och i lärarutbildningen. Lärare måste tillåtas arbeta med sina ämnen och med att utveckla och förbättra och fördjupa ämnesdidaktiken, säger Metta Fjelkner och fortsätter:
– Vi har från Lärarnas Riksförbund varnat för detta under mycket lång tid. Men att bara skylla på lärarna lönar sig inte. Vi måste komma åt de strukturer och synsätt som tillåtit ämneskunskaperna i exempelvis matematik sjunka undan.