”Undervisningen är inte konfessionell, den är professionell”

Enligt Rädda Barnen känner mer än varannan elev stress och oro för att misslyckas. Värst är det i de högre årskurserna. På LM Engströms gymnasium är frågan ständigt aktuell. De lärare Skolvärlden möter, på grund av sjukdom enbart män, tycker dock att stressen har minskat.
Sven Jägerstedt: Det finns så klart elever som känner sig pressade. Men det har minskat de senaste åren.
Robert Wilzén: Det har kommit fler skolor för högpresterande elever i Göteborg, fler friskolor har slagit sig in på den marknaden. Jag tror andra skolor har större problem än vi. Vi har bland annat satsat mycket på studieteknik. Det har hjälpt en del elever.
Jörgen Lindberg: Samtidigt ligger det
i sakens natur att det blir mycket stress. Det är höga antagningspoäng och hög konkurrens till prestigefyllda universitetsutbildningar. Därför handlar det snarare om att hantera stress. Studieteknik är ett hjälpmedel.
Vad finns det för andra hjälpmedel?
Sven: Vi pratar förstås med eleverna om det här. Vi påpekar att de inte konkurrerar med varandra. Trots att vi inte har ett relativt betygssystem kan elever instinktivt tro att om min kompis har lyckats bättre med ett prov, arbete eller kurs minskar mina egna möjligheter till ett bra betyg.
Robert: Vi uppmuntrar dem att läsa på och plugga tillsammans. När de jobbar ihop kan de lyfta varandra.
Jörgen: Sedan ger vi dem även generella råd. Att de ska göra andra saker på sin fritid, som att träna och motionera.
Har ni haft elever som har gått in i väggen?

Jörgen: Visst har det förekommit. Vi kan hänvisa dem till skolpsykologen, till skillnad från när jag gick på gymnasiet upplevs det inte längre som skamligt att gå dit. Det är oerhört bra. Sven: När det händer beror det oftast inte bara på att man har pluggat för mycket. Det brukar finnas orsaker i miljön utanför skolan som också spelar in.
För de allra flesta elever går det dock bra. De lämnar er skola med höga betyg. Vad gör ni för att de ska lyckas?
Jörgen: Delvis beror det på att de flesta elever kommer från studiemotiverade akademikerhem. De är vana vid att plugga.

Robert: Det är höga betyg in och
höga betyg ut. Vi är en av fem–sex gymnasieskolor i Göteborg som har ett rykte om att ha bra undervisning. Det gör att de elever som är seriösa och vill göra något av sin gymnasietid attraheras av oss. Men vi tar även in ett visst antal kvotelever. Det är elever som har varit mobbade, sjuka eller av andra sociala skäl inte fått de betyg de skulle ha kunnat få.
Hur går det för dem?
Robert: Det är olika. En del blommar ut, andra klarar det inte. Vi har elever som lagt upp fyraåriga studieplaner för att klara gymnasiet.

Jörgen: De som har varit mobbade och på grund av det inte kunnat prestera kan verkligen blomma ut. Här behöver de inte försvara sig hela tiden. Det gör stor skillnad. En av våra styrkor är att vi är en trygg skola.
Hur påverkas undervisningen av att de flesta har bra betyg?

Sven: Jag kan ta ett exempel. Jag gjorde ett grupparbete i min etta. Till en början ville eleverna inte göra det. Men efteråt var alla nöjda. Det visade sig att alla i gruppen hade jobbat och gjort sin del. Många var vana att själva få dra hela lasset.

Robert: Eleverna kan lyfta varandra och vi kan lägga undervisningen på en högre nivå som ger alla bra betyg. Det svåra är om någon har fått för höga betyg i högstadiet och inte hänger med när han kommer till oss. Då måste vi sätta in extra resurser.
De flesta av era elever kommer från studievana hem och har svenska som modersmål. Vad innebär det för undervisningen att elevsammansättning är relativ homogen?
Jörgen: Det är antagligen som på alla arbetsplatser. Om du umgås och jobbar med människor som är ungefär som du själv blir det en trygghet. Men även om statistiken säger att eleverna är homogena får du ett helt annat svar om du frågar dem själva. De ser sig som individer och ser väldiga skillnader mellan sig.
Sven: När vi jobbar har vi trots allt 30 individer i varje klass. Det är det som är vår arbetsvardag.
LM Engström är en kristen skola. Vad innebär det?
Robert: Undervisningen är inte konfessionell, den är professionell. Men eleverna kanske tar upp andra frågeställningar.
Sven: De flesta elever söker sig till skolan för att den anses ha bra rykte. Inte för att den är kristen. Men en fördel är att vi kan göra andra paralleller, i litteraturen är det till exempel enkelt att dra paralleller till kristen tradition. Det är fler som bottnar i den typen av diskussioner.
Ni har morgonbön varje dag och samling i Domkyrkan en gång i veckan. Är det obligatoriskt?

Robert: Vi brukar säga att man köper hela paketet. Men de får inte frånvaro om de inte deltar.
Sven: Jag har på 18 år aldrig hört en elev klaga på morgonbönen. För de flesta, oavsett om de är troende eller inte, är den ett bra sätt att börja dagen. Vi pratar om hur man ska uppträda mot varandra och hur man som enskild individ kan göra världen till en lite bättre plats.