Upplands Väsby ser över skolverksamheten

– Egentligen har vi haft alldeles för låga resultat under lång tid och sista året såg vi dessutom en dipp. Vi har försökt att arbeta med våra resultat och har släppt in fler aktörer för att få en mångfald och bättre kvalitet, men vi ser att det inte är tillräckligt. Därför tog jag initiativ till ett övergripande och blocköverskridande skolprojekt för både kommunala och fristående skolor. Målet är att få till eniga, långsiktiga skolbeslut i kommunstyrelsen, säger Per-Erik Kanström till Skolvärlden.

Vad är det ni inte gjort bra med tanke på att skolresultaten är så dåliga?

– Jag tror inte att det finns en orsak eller en problembeskrivning och jag tror heller inte det finns en mirakelmedicin som löser alla skolans problem. Därför har vi åtta nyckelområden i skolprojektet – allt från att se över ledarskapet och personalens utveckling till att analysera situationen för nyanlända och förutsättningarna vad gäller lokaler, ersättningsmodeller och budget.

Projektet ”Ett lärande Väsby” startade i höstas och ska pågå i tre år. Projektgrupperna ska göra en nulägesbeskrivning, analysera läget och komma med förändringsförslag.

När är ni nöjda med skolan i Upplands Väsby?

– Målsättningen med projektet är att alla elever ska vara godkända i alla ämnen och att alla elever ska ges möjlighet till ett maximalt lärande utifrån sin situation. Vi ska helt klart byta planhalva. Vårt första mål är att ta oss över rikssnittet för slutbetyg i nian.

När tror du det är rimligt?

– Projektet ska löpa i tre år för att få genomslag, men vi ska inte vänta med åtgärder i tre år. Samtidigt måste man signalera att det är långa ledtider i skolans värld. Om vi ser tydliga, positiva signaler för betygssnittet under projektperioden skulle jag vara väldigt nöjd, även om vi inte når slutmålet.

Anser du att ni lägger för lite pengar på skolan idag?

– Jag tror inte det, inte på grundskolan för där har vi tillfört resurser. Men om det visar sig att det är så utesluter jag absolut inte ytterligare satsningar på skolan. Ett delprojekt ska också titta resursfördelningen. Jag kan också säga att förskola och skola kommer att ha högsta prioritet i det budgetarbete vi nu kliver in i.

Socialdemokraterna har i en sammanställning kommit fram till att Upplands Väsbys anslag till skolan är lägre och halkar efter jämfört med andra kommuner i området. Varför ser det ut så?

– Våra grundskolekostnader ligger något under länssnittet. Det är möjligt att vi behöver ligga över det, men jag ser inga jätteskillnader och jag tror att det är mycket annat utöver resurser som påverkar resultaten. Jag tror också att det kanske behövs en större viktning mellan skolorna i kommunen beroende på socioekonomi, behov av särskilt stöd och så vidare.

Upplands Väsby har en ovanligt hög andel friskolor, varför är det så?

– Det har inte varit ett självändamål att ha mycket friskolor, men vi har velat ha mycket mångfald och stor valfrihet. Vår idé har varit att det på sikt stärker kvalitetsarbetet i kommunen, men den effekten har vi ännu inte sett och därför omfattar vårt övergripande skolprojekt även friskolor.

Flera rektorer upplever att er uppdelning i utbildningsnämnden, kundvalskontoret och Väsby välfärd gör att ansvarsfrågan blir otydlig. Känner du igen kritiken?

– Jag känner igen den. Å sidan hör jag från kollegor att det är knepigt med skolan oavsett organisationsmodell. Det är ett statligt uppdrag med en statlig inspektion, kommunen finansierar och det finns också fristående huvudmän. Jag tror inte det finns något patentsvar på vilken som är den bästa organisationen, men om det skulle visa sig att vår organisation har gett upphov till det här läget så är jag beredd att se över den. Samtidigt tror jag att annat än kommunhusets organisation påverkar det som händer i klassrummet i större utsträckning.

Flera rektorer kritiserar också er nya lokalersättningsmodell som gagnar skolor med många elever per kvadratmeter. Skolor som är nybyggda eller har stora ytor som inte kan hyras ut drabbas av höga hyror som tär på budgeten. Vad säger du om effekterna av modellen?

– Vi har velat bygga en modell där skolorna har incitament att inte sätta sig på ytor i onödan, så att kommunens pengar går till det som är viktigt i skolan, som lärare. Det här har varit en utmaning för vissa skolor och vi kommer att utvärdera systemet i år. Det är också en del i skolprojektet eftersom jag har hört den här kritiken. Vi måste se över systemet och hitta en lösning där det finns incitament för att minska ner på onödiga lokaler samtidigt som det fungerar för alla olika skolor och utförare.

För att minska kostnaden stängde en skola av en gympasal, som sen stod tom i ett år, samtidigt som kommunen betalade hyran. Vad tycker du om det?

– Det är klart att det kan bli konstiga effekter i enskilda fall, men samtidigt är det första steget till att bli av med en lokalkostnad att lämna lokalen. Men vi är beredda att utvärdera alla delar inom skolan i Väsby – och lärarna, rektorerna och aktörerna som är med kommer att vara delaktiga och lämna in sina problembilder så att vi på ett tydligt sätt kan arbeta med dem.

Ett annat område som väcker kritik bland rektorer och lärare är nedläggningen av förberedelseklasser. Vad säger du om det?

– Bakgrunden var kraftig kritik från Skolinspektionen av vår verksamhet för nyanlända. Vi gjorde om den till ett system där eleverna snabbt går in i ordinarie skolverksamhet, men blev inte nöjda med det heller. Därför tog vi ett kompletterande beslut förra hösten om att utöka både resurser och möjlighet till undervisning för nyanlända, men vi är inte säkra på att det räcker och därför handlar ett av delprojekten i skolprojektet om nyanlända.

Väsby skolas rektor säger att det är svårt att bygga en långsiktig organisation för nyanlända eftersom ersättningen är anpassad efter antal elever och skolan aldrig vet hur många som kommer. Därför vill hon ha en grundersättning utöver eleversättningen, vad säger du om det?

– Om det är det som gör att du får en bra och högkvalitativ verksamhet så har jag absolut inget principiellt emot det.

Tror du att ni kommer att införa förberedelseklasser igen med tanke på den kritik som finns?

– Ja, utan att vara expert på området så tror jag att vi kommer att landa i en modell där vi mycket tydligare ser till varje individ. Vissa kommer att behöva gå förberedelseklass, kanske under en längre period, och vissa kommer relativt snabbt komma ut i den ordinarie skolverksamheten.

När skulle det vara möjligt att tidigast genomföra eventuella förändringar som kommer upp i skolprojektets analys?

– Som jag sa kommer vi att så fort vi är färdiga med analyserna genomföra åtgärder under de tre år som projektet pågår. Nu sätter alla delprojekten igång med full fart och projektgrupperna måste få en chans att göra sina tidplaner innan jag kan säga om det tar x eller y månader. Men vi förstår att de här frågorna är angelägna och därför ingår de i delprojekten.