”Utgångspunkten är att fler ska gå lärlingsutbildningen”

Skolverket har släppt tre rapporter som visar att intresset för yrkesutbildningar sjunker och att bristen på yrkeslärare kommer bli akut.Skolvärlden har gjort en intervju med Jan Björklunds statssekreterare Bertil Östberg för att se hur han ser på problematiken – och hur man har tänkt lösa den.

Här kan du läsa om Skolverkets rapporter.

Bertil ÖStberg, hur ser du på Skolverkets rapporter?
– Vi är väl medvetna om siffrorna, och det är därför vi gör de satsningarna i budgetpropositionen. Vi ökar stödet till arbetsgivarna genom anordnarbidraget och vi försöker få branscherna att ta större ansvar genom att ge dem möjlighet att påverka mer. Även kommunerna måste ta ett större ansvar. Slutligen krävs det också elever som vill vara lärlingar, och det är därför vi bland annat inför ett stöd på 1 000 kronor.

Det här gäller ju lärlingsutbildningen. Hur ser det ut för yrkesprogrammen?
– Dels har vi gjort lite satsningar på yrkesvägledning och dels kommer vi göra satsningar på Skolverket ska informera mer om yrkesutbildning.

Kommer ni göra något mer än vad som redan är planerat?
– Det finns ju pengar avsatta för att Skolverket ska fortsätta jobba med det här, men det är väl de satsningar som finns.

Det blir ingen satsning på yrkesprogrammen liknande den som görs på lärlingsutbildningen?
– Nej, inte av den karaktären. Vi har en generell satsning, bland annat med ett stöd för att hjälpa de som ska bli yrkeslärare, så att de kan utbilda sig delvis på arbetstid. Vi har också infört en rätt för alla att läsa in grundläggande högskolebehörighet som ett tillägg.

Just den grundläggande högskolebehörigheten är en sak som Amelie von Zweigbergk, regeringens utredare av yrkesutbildningarna, lyfte upp som orsak till att elever valde bort yrkesprogrammen.

Hur vill ni att fördelningen ska se ut i framtiden, mellan lärlingsprogram och yrkesprogram? Behövs båda två?
– Jag tror att båda kommer behövas även framöver, men det är klart att utgångspunkten är att fler ska gå lärlingsutbildning.
Från regeringens håll gör man mycket jämförelser med Tyskland. Hur ser det ut där i fördelningen?
– Där är i princip all yrkesutbildning lärlingsbaserad och där är det företagen som sköter nästan allting, inklusive de teoretiska ämnena.

Vill ni att det ska gå åt samma håll i Sverige?
– Det är ingen regeringspolitik ännu, men Jan Björklund har ju sagt att han vill prova att införa det vi kallar branschlärlingar. Det finns redan i dag en del företag som driver fristående skolor, men vi har sagt att vi vet att det finns branscher som är intresserade av att ta ett ännu större ansvar. Därför vill vi gå vidare och titta på hur man konstruerar ett system där branschen tar en större del av, eller hela, ansvaret för en utbildning. Men där behöver man självklart titta vidare på vilka regeländringar som behöver göras.

Då vill ni helt enkelt satsa mer på lärlingarna eller yrkesprogrammen?
– Ja, det är klart att inriktningen är att en större del av yrkesutbildningen ska bestå av arbetsplatsförlagt lärande.

Varför ska yrkesprogrammet finnas kvar då?
– Det är en väldigt långsiktig fråga. Jag tror att det kanske passar olika bra för olika branscher. Vår strävan är att få en större andel arbetsplatsförlagd utbildning, i båda formerna.

När regeringen presenterade sin lärlingsreform aviserades att man ville skapa en ny typ av anställning; en gymnasial lärlingsanställning. Då sades att man planerade en enskild proposition om den under hösten.

Hur går det med den?
– Det har funnits en del frågetecken av juridisk art som behöver klaras ut när det gäller den, i och med att det är en ny anställningsform. Vi kommer komma med en sådan proposition snart, och en sådan skulle ju öppna upp för företag att anställa eleven under lärlingstiden.

Hur ser du på bristen på yrkeslärare?
– Det som gör att det är svårt att rekrytera yrkeslärare är att de personerna behöver yrkesutbildning och erfarenhet. Det betyder att de allra flesta inte är 21 år när de börjar sin yrkeslärarutbildning, utan snarare 30, 40 eller 50. Därför har vi infört ett ekonomiskt stöd som innebär att om man uppfyller kraven för yrkeskunskaper kan man börja jobba som yrkeslärare på 75 procent och samtidigt läsa in lärarexamen. Det tror vi är ett bra sätt att göra det lättare att rekrytera skickliga yrkeslärare.

 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm