Annons

Utmanarna – så vill nästa utbildningsminister förändra skolan

Publicerad 21 augusti 2014

Relaterat

Tre veckor kvar till valet. Och bara tre säkra veckor kvar för utbildningsminister Jan Björklund (FP). Skolvärlden har låtit två experter utvärdera tre av Björklunds utmanare: Gustav Fridolin (MP), Ibrahim Baylan (S) och Tomas Tobé (M). 
​Vad vill de egentligen och hur kommer lärarnas vardag att påverkas om någon av dem tar över efter valet?

Ibrahim Baylan, Socialdemokraterna
42 år, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson sedan 2012 och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Skolminister mellan åren 2004–2006.
Hjärtefråga: Mindre klasser och mer resurser till skolan.
Expertutlåtande: ”Han är den som har mest erfarenhet i egenskap av att ha varit skolminister tidigare. Men jag tror faktiskt inte att Ibrahim Baylan är ett realistiskt alternativ. Han vill gå vidare nu och vill inte vara på utbildningsministerposten en gång till.”

Gustav Fridolin, Miljöpartiet
31 år, språkrör för Miljöpartiet sedan 2011, folkhögskolelärare, riksdagsledamot mellan åren 2002–2006.
Hjärtefråga: Autonomin: ”Ge lärarna tid att vara lärare”.
Expertutlåtande: ”Bakgrunden som folkhögskolelärare stärker förtroendet för honom och han hymlar inte med sina ambitioner. Det är nästan så att han marknadsför sig själv som ny utbildningsminister. Spännande att han så tydligt vågar säga vad han siktar på.”

Tomas Tobé, Moderaterna
36 år, Moderaternas skolpolitiske talesperson, ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
Hjärtefråga: Studiero och fler tidiga stödinsatser.
Expertutlåtande: ”Tomas Tobé har jobbat fram en ny moderat skolpolitik på ganska kort tid och även han har tydliga ambitioner, samtidigt som han inte har varit så synlig i debatten för väljarna. Moderaterna har ett behov av att profilera sig i skolfrågan så att man har ett eget budskap i den fråga som Jan Björklund hittills skött.” 

 

SÅ VILL UTMANARNA FÖRÄNDRA SKOLAN – EXPERTERNAS ANALYS:
​Skolvärlden bad Jenny Madestam, statsvetare, och Anna Forssell, forskare i pedagogik och rektorsutbildare, båda vid Stockholms universitet, att analysera utmanarnas ståndpunkter inom fem för lärarna viktiga områden.

1. KOMMUNERNA ELLER STATEN SOM HUVUDMAN: ”Nej till statlig skola – men ökat inflytande”

Jan Björklunds stora hjärtefråga är att förstatliga skolan. De tre utmanarna är tveksamma till ett byte av huvudman men samtliga säger samtidigt att statens ansvar ska öka.
– Frågan om huvudmannaskapet är en av de viktigaste och mest avgörande skolpolitiska frågorna, tillsammans med vinster i välfärden, det fria skolvalet och existensen av friskolor. Och det är en stor skiljelinje i skolpolitiken. Men de här tre partierna har faktiskt en samsyn kring detta, säger statsvetaren Jenny Madestam.
Av de tre utmanarna är det Moderaterna som tydligast säger nej till statlig skola med argument som att andra satsningar är viktigare och att den svenska skolan inte skulle må bra av fler reformer av ett så genomgripande slag.
Alla tre vill dock att statens inflytande över skolan ska öka. Miljöpartiet kan tänka sig staten som medfinansiär av lärarlönerna. Och samtliga talar om att staten ska styra resursfördelningen till skolan utifrån behov.
– När det gäller huvudmannaskapet så brukar Socialdemokraterna och Ibrahim Baylan beskriva det som en glidande skala. Man har öppnat upp för att föra över mer makt till staten, men det betyder inte att det är tal om ett återförstatligande, bara att man flyttar sig närmare statens håll, säger Jenny Madestam.
Man måste också ha klart för sig att det vore oerhört svårt för Socialdemokraterna att backa i den här frågan, menar hon, eftersom det var de som genomförde kommunaliseringen.
– För Moderaternas del skulle jag säga att det inte finns någon öppning alls. Men samtidigt ska man inte glömma att de ingår i en allians med Folkpartiet där Jan Björklund är en stark förespråkare för staten som huvdman för skolan.

Så här säger utmanarna om statlig skola

Ibrahim Baylan, Socialdemokraterna
Nej – men statens inflytande bör öka. Statliga medel ska öronmärkas till mindre klasser och resursfördelningen ska styras till skolor utifrån behov. ”Staten ska medverka till att läraryrkets attraktionskraft ökar.”

Gustav Fridolin, Miljöpartiet
Nej – men vill bland annat att staten ska gå in och medfinansiera höjda lärarlöner och ta ett större ansvar för resursfördelningen. Vill också att staten tar större ansvar för lärarnas fortbildning och kompetensutveckling.

Tomas Tobé, Moderaterna
Nej – men statens inflytande bör öka, till exempel genom ”vidareutveckling av karriärtjänsterna och ett långsiktigt åtagande av fortbildning och högre löner”.

 

2. LÄRARNAS STATUS: ”God ambition – svår att realisera”

Alla, precis alla, säger att de vill höja läraryrkets status. Men kan politikerna överhuvudtaget påverka statusen?
– Det här är intressant, det är som att man glömt samhällsutvecklingen i stort. Det är inte bara läraryrket som har förlorat status, många yrkesgrupper inom det offentliga har förlorat status på samma sätt. Jag tror inte att det enbart handlar om lönen. Det är en attitydfråga som är mycket större än så och inget man påverkar med några lätta politiska penseldrag, säger Anna Forssell.
Hon menar att både Socialdemokraterna och sittande regering konsekvent har minskat lärarnas autonomi under de senaste 20 åren. Arbetstiden regleras strikt och kraven på dokumentation har ökat. Delvis ligger det i linje med New Public Management som gjort att kontrollsystemen ökat för alla som arbetar inom offentlig sektor.
– Ett yrke med status har också en hög grad av autonomi. Alla de kontrollfunktioner som införts och de utvärderingar som görs av skolorna signalerar en och samma sak: ”vi litar inte på er” och det är motsatsen till autonomi. Därför skulle jag hävda att politikerna talar med dubbla tungor när det gäller läraryrkets status.
Man kan också titta på vem som styr över kompetensutvecklingen, menar Anna Forssell. I ett professionsyrke tilltror man yrkesgrupperna både förmåga och ansvaret att själva förstå vad de behöver fortbilda sig i.
– Men så är det inte för lärarkåren. Där talar staten om att nu ska det vara ett lärarlyft eller ett mattelyft eller något annat. Bara att tala om lyft! Ni ligger så långt nere att ni måste lyftas. Vad gör egentligen ett sådant begrepp med yrkets status?
Regleringen av lärares arbetstid är också det ett tecken på bristande tillit, menar hon.
– Men det är inget parti som föreslår att man ska avreglera lärarnas arbetstid, vad jag vet. Det vore drastiskt och spännande att låta lärare själva bestämma. Om lärarna ska återfå sin status måste de också få tillbaka sitt självbestämmande.
Samtliga partier vill höja lärarnas löner. Men det är bara Miljöpartiet som vill göra en generell satsning med hjälp av statliga medel.
– Att som Miljöpartiet vilja höja skatten för att förbättra lärarnas löner är uppseendeväckande. De andra två partierna skriver båda under på att det är parterna som ska komma överens om lönenivåerna, det ska staten och politikerna inte lägga sig i, säger Jenny Madestam.
För Socialdemokraterna och Moderaterna går vägen till höjda lärarlöner genom fler karriär-vägar. Deras tal om höjda löner handlar om att skicka signaler till parterna.
– Och så hoppas man att lärarfacken ska vara mer framgångsrika i sina förhandlingar och att SKL ska vara mer villiga att gå med på höjda löner, säger Jenny Madestam.
Och precis som Anna Forssell flaggar hon för svårigheten med att påverka något som status.  
– Det handlar väldigt mycket om attityder och värderingar. Visst, lön spelar självklart roll, men det är inte bara lönenivån som gör att läkaryrket ses som ett statusyrke. Ambitionen att höja statusen är naturligtvis god, men samtidigt ett bra exempel på någonting som förmodligen är svårt att realisera. L

Så vill utmanarna höja lärarnas status

Ibrahim Baylan (S)
Genom höjda lärarlöner, förbättrade arbetsvillkor och fler karriärvägar.

Gustav Fridolin(MP)
Genom bättre karriärmöjligheter, mer kompetensutveckling och högre lön.

Tomas Tobé(M)
Genom högre lön, fler karriärtjänster och minskad dokumentation.

 

3. FLER OCH BÄTTRE LÄRARE: ”En ekvation som är svår att få ihop”

Alla talar om vikten av skickliga lärare. Förutom satsningar på kompetensutveckling ska kvaliteten på lärarutbildningen höjas och antagningskraven skärpas. Samtidigt ska fler lockas till yrket.
– Alla vill satsa på lärarna. Man pratar om högre kvalitet på allt möjligt, bättre kompetensutveckling, karriärmöjligheter, högre lön och status och så vidare. Men det man ska ha klart för sig är att mycket av det politikerna säger, inte ligger i deras hand att styra över eftersom skolan har en annan huvudman än staten, säger Anna Forssell.
Även Jenny Madestam reagerar över politikernas idéer om en kompetenshöjning av kåren. Det blir väldigt, väldigt allmänt hållet, menar hon – ”lärarna ska bli bättre” ungefär – och sådana reformer blir också ofta svåra att realisera.
– Det är betydligt enklare att göra verklighet av en reform om ett maxantal i klasserna än att realisera ”vi ska höja kompetensen på något sätt”, säger Jenny Madestam.
Både socialdemokrater och moderater säger sig vilja skärpa antagningskraven på lärarutbildningen, vem som helst ska inte kunna bli lärare. Samtidigt stundar lärarbrist och man vill att fler ska söka sig till läraryrket. Både Socialdemokraterna och Alliansen har lagt förslag om mindre klasser i lägre årskurser vilket även det kommer göra att fler lärare behövs.
– Det är ju en ekvation som är svår att få ihop. Många menar att eftersom det är så tufft att vara lärare i dag så är det få som vill utbilda sig. Då blir det viktigt att skapa bättre förutsättningar för lärarna och då kommer vi till det här med mindre klasser och minskad administrativ börda till exempel. Men det är en knepig situation att få ihop, säger Jenny Madestam.
Anna Forssell konstaterar att om det behövs fler lärare så måste man utöka antalet utbildningsplatser och då sjunker meritvärdet och vi får studenter som har lägre betyg än de som går där nu.
– Där finns en bristande logik. Man kan med fog ställa sig frågan: Hur många fler tål lärarutbildningen att utbilda utan att kvaliteten sänks? Vore man riktigt radikal så skulle man halvera intaget till lärarutbildningen i stället, säger Anna Forssell.

Så vill utmanarna höja kvaliteten på lärarkåren

Ibrahim Baylan(S)
Investera i lärarna genom kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling. Kvaliteten på lärarutbildningen ska höjas, antagningskraven skärpas.

Gustav Fridolin(MP)
Viktigast för en högkvalitativ skola är välutbildade och engagerade lärare. Fler unga ska vilja bli lärare bland annat genom att locka med mer kompetensutveckling.

Tomas Tobé(M)
Det behövs kompetensutveckling och möjligheter till fortbildningsinsatser för lärarkåren, fler lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledarskap och vidareutbildning av obehöriga lärare. Kraven för att bli antagen till lärarutbildningen ska skärpas. Det ska inte vara möjligt att bli antagen med svaga betyg.

 

4. ELEVERNAS KUNSKAPSRESULTAT: ”Tydlig ideologisk skiljelinje”

Betyg från årskurs 3 eller obligatoriskt gymnasium. Fler speciallärare eller ordinationsrätt för särskilt stöd. Förslagen på hur kunskaperna ska höjas är många. Dessutom säger de en hel del om partiernas grundläggande ideologi.
Enligt Jenny Madestam har de rödgröna partierna traditionellt sett haft en större betoning på elevernas medbestämmande och trivsel i skolan. Moderaterna har i stället fokuserat på ”ordning och reda”, utökad undervisningstid och en större betoning på kunskapsmål och krav.
– Det blir värdeladdat att prata om en mjukare respektive hårdare skolpolitk, men jag hittar inget bättre ord. Helt klart går det en skiljelinje där, säger hon.
Anna Forssell är inne på samma spår när hon säger att det finns en grundläggande skillnad när det gäller människosyn och samhällssyn mellan de båda blocken. Hon tar dagens skolpolitik som exempel. Den speglar en misstro mot elevernas egen drivkraft att vilja lära sig och skolpolitikerna tycks tro att eleverna skulle smita undan om de inte fick morötter och piskor i form av betyg. En ganska negativ människosyn, menar Anna Forssell.
Hon lyfter de sjunkande kunskapsresultaten som en av de stora frågorna som återstår att lösa för politikerna. Hon ställer sig dock tveksam till att Moderaterna, och Alliansen, valt att satsa så mycket på matematik.
– Det är mycket värre att vi försämrat läs- och skrivförmågan, det är riktigt allvarligt. Det är intressant att man inte förstår vad som är grunden för lärande och utveckling. Mycket av de här reformerna rimmar bättre med det gamla industrisamhället än den tid vi lever i nu.
Det Anna Forssell efterfrågar är en diskussion av morgondagens samhälle och vilka förmågor och kompetenser det framtida kunskapssamhället kommer att kräva.
– Tänk efter, hur ser det ut, vad är det vi i Sverige rönt framgångar i de senaste 10–15 åren? Jo det är inom upplevelseindustrin, design och musik. Och så satsar man på matematik samtidigt som man skurit ner på de estetiska ämnena som, om något, sysslar med den kreativitet som är motorn i dessa framgångar, säger Anna Forssell.
En annan skiljelinje mellan de tre utmanarna syns i striden om gymnasieskolan. Gymnasiet ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål och ambitioner, menar Moderaterna. Alla program ska vara högskoleförberedande, säger Socialdemokaterna och Miljöpartiet, som båda är skarpt kritiska till Alliansens gymnasiereform.
Jenny Madestam kallar skillanden betydelsebärande.
– En bärande idé inom socialdemokratin är att ta död på klassamhället. Man vill möjliggöra för människor att göra en klassresa med hjälp av skola och utbildning. Det sossarna vill, och det skriver Miljöpartiet under på, är att alla ska få samma möjlighet med sig i bagaget.
I linje med detta ligger Socialdemokraternas förslag om obligatoriskt gymnasium liksom förslaget att göra moderna språk i grundskolan obligatoriskt. Det är elever från studieovana hem som väljer bort språkstudier och det skapar en oönskad sortering redan i grundskolan, har Ibrahim Baylan sagt.
– För Socialdemokraterna har skolan ett samhällsansvar medan utbildning hos Moderaterna präglas av ett individualistiskt synsätt och man ser mer till individens möjlighet att meritera sig och utvecklas maximalt, säger Anna Forssell och fortsätter.
– I Alliansen politik finns mer av att dela upp barn, i allt från elitskolor till det vi sett i den senaste reformen av gymnasieskolan. Medan sossarna, när de styrt, prioriterat breda utbildningssatsningar, allt ifrån en grundskola för alla till en gymnasieskola för alla.

Så vill utmanarna höja elevernas kunskapsresultat

Ibrahim Baylan(S)
Mindre klasser i de lägre åldrarna, anställa och utbilda 1 000 speciallärare och specialpedagoger, obligatorisk förskoleklass, läxhjälp ska erbjudas alla, sommarskola, obligatoriskt gymnasium, alla gymnasieprogram ska vara högskoleförberedande och obligatoriskt med moderna språk i grundskolan. 

Gustav Fridolin(MP)
Lärare ska få mer tid för varje elev, en läsa-skriva-räkna-garanti införas, lärare ska ges ordinationsrätt för särskilt stöd, återanställa specialistkompetenser i skolan, alla ska läsa estetiskt ämne på gymnasiet och alla gymnasieprogram ska vara högskoleförberedande.

Tomas Tobé(M)
Högre krav, bättre kunskapskontroller och tydligare kunskapsmål. Betyg från årskurs 3, sommarskola, studiero, mer undervisningstid i matematik, tioårig grundskola med fyraårigt lågstadium och ett lågstadielyft.

 

5. DEN MINSKADE LIKVÄRDIGHETEN: ”En fråga att bita i framöver”

Likvärdigheten minskar och skillnaderna mellan skolor ökar. Vänsterpartiet vill förbjuda vinster i välfärden och ta bort det fria skolvalet. Så långt vill ingen av utmanarna gå, även om de ser och erkänner problem med ökad ojämlikhet.
En sak som måste åtgärdas, enligt Anna Forssell, är de ökade skillnaderna och klyftorna. Det finns ungar som går i skolor där de blir förlorare, säger hon och menar att man måste diskutera det fria skolvalet och friskolorna.
Miljöpartiet är positivt till den mångfald som friskolor skapar, men har skärpt sin inställning när det gäller vinst och vill att den alltid återinvesteras. Enskilda röster inom Socialdemokraterna säger nej till vinster.
– På sin kongress tog Socialdemokraterna beslut om att ge kommuner vetorätt när det gäller nyetablering av friskolor om de vinner valet. Det är en viktig sak, som faktiskt är en ganska stor förändring av hur man ser på friskolor generellt, säger Jenny Madestam.
– När det gäller friskolorna var Miljöpartiet förut ett problem för Socialdemokraterna. Partiet var så ideologiskt att det inte gick att få en majoritet för att reformera friskolorna, men nu har de vänt och båda partierna vill styra upp skolorna med krav på kvalitet, säger Anna Forssell.
Jenny Madestam lyfter det fria skolvalet som den stora skolfrågan framåt. Debatten om det fria skolvalet och hur det skapat en snedvridning och urholkat likvärdigheten är högt på den politiska agendan.
– Det är ju inget parti förutom Vänsterpartiet och vänsterfalangen inom (S) som säger att de vill ta bort det fria skolvalet, men den frågan tror jag att partierna kommer att få bita än hårdare i framöver, säger hon och fortsätter:
– Jag tror att vi kan få se beslut om att skjuta till ännu mer pengar till de mest behövande skolorna till exempel. Det är uppenbart att frågan om det fria skolvalet inte på något sätt är borta från dagordningen.
Även Anna Forssell sätter de ökade klyftorna i samband med det fria skolvalet.
– Det är en jättesvår fråga att hantera. Men jag tror inte att det går att backa på något som ger elever och föräldrar valmöjligheter. Det vore en politisk bomb. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.
– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Annons
Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Annons
Annons
Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

Annons
I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.