Annons

Utmanarna – så vill nästa utbildningsminister förändra skolan

Publicerad 21 augusti 2014

Relaterat

Tre veckor kvar till valet. Och bara tre säkra veckor kvar för utbildningsminister Jan Björklund (FP). Skolvärlden har låtit två experter utvärdera tre av Björklunds utmanare: Gustav Fridolin (MP), Ibrahim Baylan (S) och Tomas Tobé (M). 
​Vad vill de egentligen och hur kommer lärarnas vardag att påverkas om någon av dem tar över efter valet?

Ibrahim Baylan, Socialdemokraterna
42 år, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson sedan 2012 och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Skolminister mellan åren 2004–2006.
Hjärtefråga: Mindre klasser och mer resurser till skolan.
Expertutlåtande: ”Han är den som har mest erfarenhet i egenskap av att ha varit skolminister tidigare. Men jag tror faktiskt inte att Ibrahim Baylan är ett realistiskt alternativ. Han vill gå vidare nu och vill inte vara på utbildningsministerposten en gång till.”

Gustav Fridolin, Miljöpartiet
31 år, språkrör för Miljöpartiet sedan 2011, folkhögskolelärare, riksdagsledamot mellan åren 2002–2006.
Hjärtefråga: Autonomin: ”Ge lärarna tid att vara lärare”.
Expertutlåtande: ”Bakgrunden som folkhögskolelärare stärker förtroendet för honom och han hymlar inte med sina ambitioner. Det är nästan så att han marknadsför sig själv som ny utbildningsminister. Spännande att han så tydligt vågar säga vad han siktar på.”

Tomas Tobé, Moderaterna
36 år, Moderaternas skolpolitiske talesperson, ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
Hjärtefråga: Studiero och fler tidiga stödinsatser.
Expertutlåtande: ”Tomas Tobé har jobbat fram en ny moderat skolpolitik på ganska kort tid och även han har tydliga ambitioner, samtidigt som han inte har varit så synlig i debatten för väljarna. Moderaterna har ett behov av att profilera sig i skolfrågan så att man har ett eget budskap i den fråga som Jan Björklund hittills skött.” 

 

SÅ VILL UTMANARNA FÖRÄNDRA SKOLAN – EXPERTERNAS ANALYS:
​Skolvärlden bad Jenny Madestam, statsvetare, och Anna Forssell, forskare i pedagogik och rektorsutbildare, båda vid Stockholms universitet, att analysera utmanarnas ståndpunkter inom fem för lärarna viktiga områden.

1. KOMMUNERNA ELLER STATEN SOM HUVUDMAN: ”Nej till statlig skola – men ökat inflytande”

Jan Björklunds stora hjärtefråga är att förstatliga skolan. De tre utmanarna är tveksamma till ett byte av huvudman men samtliga säger samtidigt att statens ansvar ska öka.
– Frågan om huvudmannaskapet är en av de viktigaste och mest avgörande skolpolitiska frågorna, tillsammans med vinster i välfärden, det fria skolvalet och existensen av friskolor. Och det är en stor skiljelinje i skolpolitiken. Men de här tre partierna har faktiskt en samsyn kring detta, säger statsvetaren Jenny Madestam.
Av de tre utmanarna är det Moderaterna som tydligast säger nej till statlig skola med argument som att andra satsningar är viktigare och att den svenska skolan inte skulle må bra av fler reformer av ett så genomgripande slag.
Alla tre vill dock att statens inflytande över skolan ska öka. Miljöpartiet kan tänka sig staten som medfinansiär av lärarlönerna. Och samtliga talar om att staten ska styra resursfördelningen till skolan utifrån behov.
– När det gäller huvudmannaskapet så brukar Socialdemokraterna och Ibrahim Baylan beskriva det som en glidande skala. Man har öppnat upp för att föra över mer makt till staten, men det betyder inte att det är tal om ett återförstatligande, bara att man flyttar sig närmare statens håll, säger Jenny Madestam.
Man måste också ha klart för sig att det vore oerhört svårt för Socialdemokraterna att backa i den här frågan, menar hon, eftersom det var de som genomförde kommunaliseringen.
– För Moderaternas del skulle jag säga att det inte finns någon öppning alls. Men samtidigt ska man inte glömma att de ingår i en allians med Folkpartiet där Jan Björklund är en stark förespråkare för staten som huvdman för skolan.

Så här säger utmanarna om statlig skola

Ibrahim Baylan, Socialdemokraterna
Nej – men statens inflytande bör öka. Statliga medel ska öronmärkas till mindre klasser och resursfördelningen ska styras till skolor utifrån behov. ”Staten ska medverka till att läraryrkets attraktionskraft ökar.”

Gustav Fridolin, Miljöpartiet
Nej – men vill bland annat att staten ska gå in och medfinansiera höjda lärarlöner och ta ett större ansvar för resursfördelningen. Vill också att staten tar större ansvar för lärarnas fortbildning och kompetensutveckling.

Tomas Tobé, Moderaterna
Nej – men statens inflytande bör öka, till exempel genom ”vidareutveckling av karriärtjänsterna och ett långsiktigt åtagande av fortbildning och högre löner”.

 

2. LÄRARNAS STATUS: ”God ambition – svår att realisera”

Alla, precis alla, säger att de vill höja läraryrkets status. Men kan politikerna överhuvudtaget påverka statusen?
– Det här är intressant, det är som att man glömt samhällsutvecklingen i stort. Det är inte bara läraryrket som har förlorat status, många yrkesgrupper inom det offentliga har förlorat status på samma sätt. Jag tror inte att det enbart handlar om lönen. Det är en attitydfråga som är mycket större än så och inget man påverkar med några lätta politiska penseldrag, säger Anna Forssell.
Hon menar att både Socialdemokraterna och sittande regering konsekvent har minskat lärarnas autonomi under de senaste 20 åren. Arbetstiden regleras strikt och kraven på dokumentation har ökat. Delvis ligger det i linje med New Public Management som gjort att kontrollsystemen ökat för alla som arbetar inom offentlig sektor.
– Ett yrke med status har också en hög grad av autonomi. Alla de kontrollfunktioner som införts och de utvärderingar som görs av skolorna signalerar en och samma sak: ”vi litar inte på er” och det är motsatsen till autonomi. Därför skulle jag hävda att politikerna talar med dubbla tungor när det gäller läraryrkets status.
Man kan också titta på vem som styr över kompetensutvecklingen, menar Anna Forssell. I ett professionsyrke tilltror man yrkesgrupperna både förmåga och ansvaret att själva förstå vad de behöver fortbilda sig i.
– Men så är det inte för lärarkåren. Där talar staten om att nu ska det vara ett lärarlyft eller ett mattelyft eller något annat. Bara att tala om lyft! Ni ligger så långt nere att ni måste lyftas. Vad gör egentligen ett sådant begrepp med yrkets status?
Regleringen av lärares arbetstid är också det ett tecken på bristande tillit, menar hon.
– Men det är inget parti som föreslår att man ska avreglera lärarnas arbetstid, vad jag vet. Det vore drastiskt och spännande att låta lärare själva bestämma. Om lärarna ska återfå sin status måste de också få tillbaka sitt självbestämmande.
Samtliga partier vill höja lärarnas löner. Men det är bara Miljöpartiet som vill göra en generell satsning med hjälp av statliga medel.
– Att som Miljöpartiet vilja höja skatten för att förbättra lärarnas löner är uppseendeväckande. De andra två partierna skriver båda under på att det är parterna som ska komma överens om lönenivåerna, det ska staten och politikerna inte lägga sig i, säger Jenny Madestam.
För Socialdemokraterna och Moderaterna går vägen till höjda lärarlöner genom fler karriär-vägar. Deras tal om höjda löner handlar om att skicka signaler till parterna.
– Och så hoppas man att lärarfacken ska vara mer framgångsrika i sina förhandlingar och att SKL ska vara mer villiga att gå med på höjda löner, säger Jenny Madestam.
Och precis som Anna Forssell flaggar hon för svårigheten med att påverka något som status.  
– Det handlar väldigt mycket om attityder och värderingar. Visst, lön spelar självklart roll, men det är inte bara lönenivån som gör att läkaryrket ses som ett statusyrke. Ambitionen att höja statusen är naturligtvis god, men samtidigt ett bra exempel på någonting som förmodligen är svårt att realisera. L

Så vill utmanarna höja lärarnas status

Ibrahim Baylan (S)
Genom höjda lärarlöner, förbättrade arbetsvillkor och fler karriärvägar.

Gustav Fridolin(MP)
Genom bättre karriärmöjligheter, mer kompetensutveckling och högre lön.

Tomas Tobé(M)
Genom högre lön, fler karriärtjänster och minskad dokumentation.

 

3. FLER OCH BÄTTRE LÄRARE: ”En ekvation som är svår att få ihop”

Alla talar om vikten av skickliga lärare. Förutom satsningar på kompetensutveckling ska kvaliteten på lärarutbildningen höjas och antagningskraven skärpas. Samtidigt ska fler lockas till yrket.
– Alla vill satsa på lärarna. Man pratar om högre kvalitet på allt möjligt, bättre kompetensutveckling, karriärmöjligheter, högre lön och status och så vidare. Men det man ska ha klart för sig är att mycket av det politikerna säger, inte ligger i deras hand att styra över eftersom skolan har en annan huvudman än staten, säger Anna Forssell.
Även Jenny Madestam reagerar över politikernas idéer om en kompetenshöjning av kåren. Det blir väldigt, väldigt allmänt hållet, menar hon – ”lärarna ska bli bättre” ungefär – och sådana reformer blir också ofta svåra att realisera.
– Det är betydligt enklare att göra verklighet av en reform om ett maxantal i klasserna än att realisera ”vi ska höja kompetensen på något sätt”, säger Jenny Madestam.
Både socialdemokrater och moderater säger sig vilja skärpa antagningskraven på lärarutbildningen, vem som helst ska inte kunna bli lärare. Samtidigt stundar lärarbrist och man vill att fler ska söka sig till läraryrket. Både Socialdemokraterna och Alliansen har lagt förslag om mindre klasser i lägre årskurser vilket även det kommer göra att fler lärare behövs.
– Det är ju en ekvation som är svår att få ihop. Många menar att eftersom det är så tufft att vara lärare i dag så är det få som vill utbilda sig. Då blir det viktigt att skapa bättre förutsättningar för lärarna och då kommer vi till det här med mindre klasser och minskad administrativ börda till exempel. Men det är en knepig situation att få ihop, säger Jenny Madestam.
Anna Forssell konstaterar att om det behövs fler lärare så måste man utöka antalet utbildningsplatser och då sjunker meritvärdet och vi får studenter som har lägre betyg än de som går där nu.
– Där finns en bristande logik. Man kan med fog ställa sig frågan: Hur många fler tål lärarutbildningen att utbilda utan att kvaliteten sänks? Vore man riktigt radikal så skulle man halvera intaget till lärarutbildningen i stället, säger Anna Forssell.

Så vill utmanarna höja kvaliteten på lärarkåren

Ibrahim Baylan(S)
Investera i lärarna genom kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling. Kvaliteten på lärarutbildningen ska höjas, antagningskraven skärpas.

Gustav Fridolin(MP)
Viktigast för en högkvalitativ skola är välutbildade och engagerade lärare. Fler unga ska vilja bli lärare bland annat genom att locka med mer kompetensutveckling.

Tomas Tobé(M)
Det behövs kompetensutveckling och möjligheter till fortbildningsinsatser för lärarkåren, fler lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledarskap och vidareutbildning av obehöriga lärare. Kraven för att bli antagen till lärarutbildningen ska skärpas. Det ska inte vara möjligt att bli antagen med svaga betyg.

 

4. ELEVERNAS KUNSKAPSRESULTAT: ”Tydlig ideologisk skiljelinje”

Betyg från årskurs 3 eller obligatoriskt gymnasium. Fler speciallärare eller ordinationsrätt för särskilt stöd. Förslagen på hur kunskaperna ska höjas är många. Dessutom säger de en hel del om partiernas grundläggande ideologi.
Enligt Jenny Madestam har de rödgröna partierna traditionellt sett haft en större betoning på elevernas medbestämmande och trivsel i skolan. Moderaterna har i stället fokuserat på ”ordning och reda”, utökad undervisningstid och en större betoning på kunskapsmål och krav.
– Det blir värdeladdat att prata om en mjukare respektive hårdare skolpolitk, men jag hittar inget bättre ord. Helt klart går det en skiljelinje där, säger hon.
Anna Forssell är inne på samma spår när hon säger att det finns en grundläggande skillnad när det gäller människosyn och samhällssyn mellan de båda blocken. Hon tar dagens skolpolitik som exempel. Den speglar en misstro mot elevernas egen drivkraft att vilja lära sig och skolpolitikerna tycks tro att eleverna skulle smita undan om de inte fick morötter och piskor i form av betyg. En ganska negativ människosyn, menar Anna Forssell.
Hon lyfter de sjunkande kunskapsresultaten som en av de stora frågorna som återstår att lösa för politikerna. Hon ställer sig dock tveksam till att Moderaterna, och Alliansen, valt att satsa så mycket på matematik.
– Det är mycket värre att vi försämrat läs- och skrivförmågan, det är riktigt allvarligt. Det är intressant att man inte förstår vad som är grunden för lärande och utveckling. Mycket av de här reformerna rimmar bättre med det gamla industrisamhället än den tid vi lever i nu.
Det Anna Forssell efterfrågar är en diskussion av morgondagens samhälle och vilka förmågor och kompetenser det framtida kunskapssamhället kommer att kräva.
– Tänk efter, hur ser det ut, vad är det vi i Sverige rönt framgångar i de senaste 10–15 åren? Jo det är inom upplevelseindustrin, design och musik. Och så satsar man på matematik samtidigt som man skurit ner på de estetiska ämnena som, om något, sysslar med den kreativitet som är motorn i dessa framgångar, säger Anna Forssell.
En annan skiljelinje mellan de tre utmanarna syns i striden om gymnasieskolan. Gymnasiet ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål och ambitioner, menar Moderaterna. Alla program ska vara högskoleförberedande, säger Socialdemokaterna och Miljöpartiet, som båda är skarpt kritiska till Alliansens gymnasiereform.
Jenny Madestam kallar skillanden betydelsebärande.
– En bärande idé inom socialdemokratin är att ta död på klassamhället. Man vill möjliggöra för människor att göra en klassresa med hjälp av skola och utbildning. Det sossarna vill, och det skriver Miljöpartiet under på, är att alla ska få samma möjlighet med sig i bagaget.
I linje med detta ligger Socialdemokraternas förslag om obligatoriskt gymnasium liksom förslaget att göra moderna språk i grundskolan obligatoriskt. Det är elever från studieovana hem som väljer bort språkstudier och det skapar en oönskad sortering redan i grundskolan, har Ibrahim Baylan sagt.
– För Socialdemokraterna har skolan ett samhällsansvar medan utbildning hos Moderaterna präglas av ett individualistiskt synsätt och man ser mer till individens möjlighet att meritera sig och utvecklas maximalt, säger Anna Forssell och fortsätter.
– I Alliansen politik finns mer av att dela upp barn, i allt från elitskolor till det vi sett i den senaste reformen av gymnasieskolan. Medan sossarna, när de styrt, prioriterat breda utbildningssatsningar, allt ifrån en grundskola för alla till en gymnasieskola för alla.

Så vill utmanarna höja elevernas kunskapsresultat

Ibrahim Baylan(S)
Mindre klasser i de lägre åldrarna, anställa och utbilda 1 000 speciallärare och specialpedagoger, obligatorisk förskoleklass, läxhjälp ska erbjudas alla, sommarskola, obligatoriskt gymnasium, alla gymnasieprogram ska vara högskoleförberedande och obligatoriskt med moderna språk i grundskolan. 

Gustav Fridolin(MP)
Lärare ska få mer tid för varje elev, en läsa-skriva-räkna-garanti införas, lärare ska ges ordinationsrätt för särskilt stöd, återanställa specialistkompetenser i skolan, alla ska läsa estetiskt ämne på gymnasiet och alla gymnasieprogram ska vara högskoleförberedande.

Tomas Tobé(M)
Högre krav, bättre kunskapskontroller och tydligare kunskapsmål. Betyg från årskurs 3, sommarskola, studiero, mer undervisningstid i matematik, tioårig grundskola med fyraårigt lågstadium och ett lågstadielyft.

 

5. DEN MINSKADE LIKVÄRDIGHETEN: ”En fråga att bita i framöver”

Likvärdigheten minskar och skillnaderna mellan skolor ökar. Vänsterpartiet vill förbjuda vinster i välfärden och ta bort det fria skolvalet. Så långt vill ingen av utmanarna gå, även om de ser och erkänner problem med ökad ojämlikhet.
En sak som måste åtgärdas, enligt Anna Forssell, är de ökade skillnaderna och klyftorna. Det finns ungar som går i skolor där de blir förlorare, säger hon och menar att man måste diskutera det fria skolvalet och friskolorna.
Miljöpartiet är positivt till den mångfald som friskolor skapar, men har skärpt sin inställning när det gäller vinst och vill att den alltid återinvesteras. Enskilda röster inom Socialdemokraterna säger nej till vinster.
– På sin kongress tog Socialdemokraterna beslut om att ge kommuner vetorätt när det gäller nyetablering av friskolor om de vinner valet. Det är en viktig sak, som faktiskt är en ganska stor förändring av hur man ser på friskolor generellt, säger Jenny Madestam.
– När det gäller friskolorna var Miljöpartiet förut ett problem för Socialdemokraterna. Partiet var så ideologiskt att det inte gick att få en majoritet för att reformera friskolorna, men nu har de vänt och båda partierna vill styra upp skolorna med krav på kvalitet, säger Anna Forssell.
Jenny Madestam lyfter det fria skolvalet som den stora skolfrågan framåt. Debatten om det fria skolvalet och hur det skapat en snedvridning och urholkat likvärdigheten är högt på den politiska agendan.
– Det är ju inget parti förutom Vänsterpartiet och vänsterfalangen inom (S) som säger att de vill ta bort det fria skolvalet, men den frågan tror jag att partierna kommer att få bita än hårdare i framöver, säger hon och fortsätter:
– Jag tror att vi kan få se beslut om att skjuta till ännu mer pengar till de mest behövande skolorna till exempel. Det är uppenbart att frågan om det fria skolvalet inte på något sätt är borta från dagordningen.
Även Anna Forssell sätter de ökade klyftorna i samband med det fria skolvalet.
– Det är en jättesvår fråga att hantera. Men jag tror inte att det går att backa på något som ger elever och föräldrar valmöjligheter. Det vore en politisk bomb. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

Annons
Annons

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Annons
Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

Annons
Annons

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons