Utmaning att skapa trygghet
Skolfotografering, utflykter och studiebesök. Vardagliga händelser – som kan upplevas som mycket pressande för en elev som lever gömd.– Läraren är otroligt viktig, både för att få det enskilda barnet att känna sig som en i gruppen men också för att förstå vilka risker han eller hon lever med, säger Mikaela Hagan på Rädda Barnen.
Rädda Barnen och många andra frivilligorganisationer har länge kämpat för att papperslösa barn ska få rätt till skolgång. De välkomnar därför lagändringen som träder i kraft den 1 juli.
– Vi tycker att det är jättepositivt. Sverige har fått kritik i många år av FN:s barnrättskommitté för att dessa barn inte har haft rätt till skolgång. Men vi hade gärna sett att man skrivit in ett uttryckligt förbud för polisen att eftersöka eller hämta barn i anslutning till eller på skolor. Vi känner inte till några fall där det har skett, men i möten med barnen och deras föräldrar kommer det fram hur grundläggande rädslan för polisen är. Därför hade det varit bra, säger Mikaela Hagan, sakkunnig flykting och integration på Rädda Barnen.
Att gömda barn ska få en trygg skolgång ställer krav på både huvudmännen och enskilda lärare. Vilka på skolan ska ha vetskap om att ett barn är papperslöst? Hur hanterar man om hon eller han utsätts för mobbning? Eller ett brott? Ska namnet stå med i klasslistor?
För en gömd elev kan en vanlig skolutflykt te sig mycket riskfylld, konstaterar Mikaela Hagan.
– Alla barn och unga jag har träffat i det här sammanhanget pratar om hur viktig skolan är. Jag vill inte bara fokusera på problemen, men man behöver fundera kring hur de kan känna sig trygga i skolan. Det behövs en medvetenhet och en beredskap.