Annons
Foto: Rebecca Elfast

Utomhuspedagogik stärker minnet

Publicerad 14 november 2012

Bättre resultat i matematik och språk. Lägre stressnivå och blodtryck. Färre förkylningar. Forskningen talar för utomhuspedagogiken – men i verkligheten går det trögt att flytta klassrummet ut i naturen.

Klockan 8.20, onsdag morgon. Matematiklektion i en gymnasieklass. Istället för att ta tavlan till hjälp för att förklara integralen, har läraren plockat med de 26 eleverna till en närliggande bäck. De mäter flödet i en viss yta i bäcken för att på ett konkret sätt begripa integralkalkylen.

Krystat och tidsödande? Eller rentav nyckeln till kunskap och framgång? Ja, det beror på vem man frågar. Det är inte alla som vill ta vägen ut ur klassrummet för att lära eleverna annat än växternas namn. Men Anders Szczepanski, enhetschef och ansvarig för Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU) vid Linköpings universitet, vill. Han är en hängiven utomhuspedagog:

– All forskning visar att det är bra att stimulera fler sinnen än att bara se och höra. Får man lukta, smaka, röra och prata med varandra så lär man sig betydligt mer än när man bara läser en bok.

– Forskningen visar också att efter bara en liten stunds utomhusvistelse har eleverna betydligt lättare att koncentrera sig när de kommer in i klassrummet igen. I dag när så många elever går ut skolan med ofullständiga betyg behövs nya, pedagogiska grepp.

Enligt Anders Szczepanski har intresset för utomhuspedagogik länge varit stort bland lärarna – det visar inte minst NCU:s populära kurser. Enheten driver bland annat två magisterprogram i utomhuspedagogik, men också doktorandprogram och enstaka kurser. Sedan starten 1993 har nästan 5 000 lärare gått kurser i utomhuspedagogik och knappt 1 000 lärare masterprogrammet.

Men skogen, parken och skolgården är omstridda klassrum. När tidningen Svenska Dagbladet, för något år sedan, i en artikelserie skildrade utomhusundervisningen så skapades debatt. Bland annat skåpade Expressens ledarsida ut förespråkarnas argument och konstaterade att för en elev är det viktigare att ”han får hjälp att lära sig läsa än att han får beröm för sin klättring”. 

Enligt Anders Szczepanski är undervisningen missförstådd.

– Många tror att utomhusundervisning är detsamma som friluftsliv. Att det bara handlar om att klättra i träd och att grilla korv. Debatten grundar sig på okunskap. De senaste åren har den svenska skoldebatten fastnat i att ”läraren ska tillbaka till katedern”. Det har varit svårt att tränga igenom med andra synsätt.

Ju äldre barn, desto mindre undervisning utomhus, så ser verkligheten ut.

– Utomhusmiljön har ingen status som lärmiljö, i alla fall inte i de högre årskurserna. I förskolan och i viss mån på lågstadiet är det naturligt att vara ute, men på mellanstadiet och framför allt i högstadiet så tar det tvärstopp. 

Men vad säger forskningen? Att utomhusundervisning är bra för bland annat hälsan råder det inga tvivel om. Däremot har det inte varit självklart att bevisa att undervisning utomhus också är bra för inlärningen. Flera amerikanska studier visar dock att elever som har undervisats både ute och inne har bättre resultat i matematik och språk. Och det finns internationella studier som visar på naturmiljöns positiva effekter på adhd.

Senare i år väntas ny, svensk forskning som delvis kommer till samma slutsatser: Emilia Fägerstam, doktorand vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, lägger just nu sista handen vid sin doktorsavhandling, där hon bland annat har undersökt utomhuspedagogikens effekter på lärandet hos högstadieelever. Kort, är slutsatserna att utomhuspedagogiken är socialt lyckad och i alla fall inte sämre för inlärningen än inomhusdito.

I en studie jämförde Emilia Fägerstam matematikkunskaperna hos elever som fått undervisning utomhus, med dem som inte fått det.

– Utomhusgruppen var från början sämre än inomhusgruppen, men när undervisningsperioden avslutades fanns inte längre någon skillnad.

I en annan studie följde Emilia Fägerstam två klassers undervisning i biologi.

– De som undervisats utomhus hade betydligt starkare minnesbilder av vad de lärt sig. Inomhuselevernas kunskap var mer abstrakt. Men det är svårt att dra stora växlar på ett så litet underlag.

Vid djupintervjuer med både lärare och elever kunde Emilia Fägerstam konstatera att lärarna tyckte att det tog lång tid att förbereda lektioner utomhus, samt att lektioner inomhus kändes mer effektiva. På utomhusundervisningens plussida lyfte de framför allt fram de sociala aspekterna.

– Eleverna var enligt lärarna mer delaktiga och engagerade utomhus. Samarbetet gynnades och tysta elever tog ett kliv fram och vågade prata. Det var alltså fler elever som deltog, och deltagande är ju själva grunden för lärande.

Utomlands finns ett större intresse för ”active learning” konstaterar Anders Szczepanski. NCU samarbetar med institutioner i både Asien och USA.

– Att passivt sitta och lyssna hela dagarna är en pedagogik som ifrågasätts i många länder. Istället vill man aktivera flera olika delar av kroppen.

Men hur går man tillväga när man undervisar utomhus? Helst ska man gå en utbildning för att få verktygen, tycker Anders Szczepanski, men han ger ändå några konkreta utomhusexempel.

– Om man ska förklara vad en kvadratmeter är, kan man gå ut och bygga en kvadratmeter och låta barnen krypa in i den. Den som ska undervisa i geometriska former kan leta sådana i naturen. Och Pythagoras sats förklaras lätt med ett rep.

Undervisningen behöver inte ske i någon idyllisk skogsglänta, utan kan lika gärna göras på en asfalterad skolgård. Poängen är att undervisa i en autentisk miljö, och att lärandet är platsbaserat så att ämnena får större verklighetsanknytning. Och ingen påstår att man enbart ska undervisa utomhus. En mix är bäst. Bästa inlärningseffekten får man om man växlar inomhusundervisning med utomhusundervisning.

– Utomhuspedagogik handlar inte om att flytta ut bänkarna i naturen och undervisa på precis samma sätt som i klassrummet. Det står ju inte ”kemi” och ”svenska” på träden, utan landskapet blir ett klassrum som ökar variationen. Jag är själv biolog och vi pratar mycket om ”biologisk mångfald”, jag vill införa begreppet ”pedagogisk mångfald”.

Anders Szczepanski anser att utomhuspedagogik borde vara obligatorisk på lärarutbildningarna.

– Det är svårt att få Skolverket och utbildningsdepartementet att intressera sig. Utomhuspedagogik är ett område under utveckling. Det borde få mer stöd.

– Varför ska just lärarna vara instängda i ett klassrum? Förutsättningarna i Sverige är ju så bra. Det är bara att öppna dörren och gå ut.

Utomhuspedagogik – så kommer du igång

  • Undervisningen behöver inte ske i en skog eller
    på någon naturskön plats – skolgården, en park eller en asfalterad gård duger bra.
  • Se pedagogiken som en process. Börja i liten skala, utveckla därefter.
  • Ha tålamod. Många lärare vittnar om att det tar tid innan eleverna är med på att utomhusundervisningen är lika mycket ”på riktigt” som den inomhus.
  • Gå gärna en utbildning i utomhuspedagogik för
    att få nycklarna.
  • Börja i så tidig ålder som möjligt för att eleverna ska tycka att det är en naturlig del i undervisningen.
  • Se inte utomhusundervisningen som ett enskilt element, utan integrera i undervisningen som helhet.
  • Schemalägg utomhusundervisningen – det ger den status och gör att den verkligen blir av.
  • Undervisningen måste ha ett syfte och vara noggrant planerad. Utevistelserna får inte bli ”en kul grej”.
  • Var gärna två pedagoger – om en elev skadar sig är det bra att vara flera.
  • Välj ut delar av ett ämnesområde eller tema som du ser fungerar bättre att undervisa utomhus än i klassrum.
  • Var kunnig i ditt ämnesområde, så att du inte tappar fokus.
  • Var medveten om att det tar tid att lära sig hantera en elevgrupp i utomhusmiljö. Dela in klassen i en större och mindre grupp, och växelverka under lärprocessen.

VAD GÖR UTOMHUSPEDAGOGIK MED BARNEN?

Barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö är friskare, har färre sjukdagar, får bättre motorik, har lättare att koncentrera sig, leker mer variationsrikt, förbättrar sin kognitiva förmåga, är mindre stressade, har rikare fantasi, utvecklar sin självständighet, stimuleras till social interaktion och leker mer kreativa lekar vilket främjar både samarbetsförmåga och språkutveckling.  

Källor: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar, samt sammanställning av Anders Szczepanski.

LÄSTIPS

  • ”Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö”, antologi med bland andra Anders Szczepanski och Sverre Sjölander.
  • ”Varför sjunker inte äpplet? Om utomhuspedagogik i Lunds kommun, av Titti Olsson.
  • www.outdoorteaching.se
  • www.utenavet.se
  • www.oru.se/NCFF
  • www.liu.se/ikk/ncu

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons