Annons
Foto: Rebecca Elfast

Utomhuspedagogik stärker minnet

Publicerad 14 november 2012

Bättre resultat i matematik och språk. Lägre stressnivå och blodtryck. Färre förkylningar. Forskningen talar för utomhuspedagogiken – men i verkligheten går det trögt att flytta klassrummet ut i naturen.

Klockan 8.20, onsdag morgon. Matematiklektion i en gymnasieklass. Istället för att ta tavlan till hjälp för att förklara integralen, har läraren plockat med de 26 eleverna till en närliggande bäck. De mäter flödet i en viss yta i bäcken för att på ett konkret sätt begripa integralkalkylen.

Krystat och tidsödande? Eller rentav nyckeln till kunskap och framgång? Ja, det beror på vem man frågar. Det är inte alla som vill ta vägen ut ur klassrummet för att lära eleverna annat än växternas namn. Men Anders Szczepanski, enhetschef och ansvarig för Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU) vid Linköpings universitet, vill. Han är en hängiven utomhuspedagog:

– All forskning visar att det är bra att stimulera fler sinnen än att bara se och höra. Får man lukta, smaka, röra och prata med varandra så lär man sig betydligt mer än när man bara läser en bok.

– Forskningen visar också att efter bara en liten stunds utomhusvistelse har eleverna betydligt lättare att koncentrera sig när de kommer in i klassrummet igen. I dag när så många elever går ut skolan med ofullständiga betyg behövs nya, pedagogiska grepp.

Enligt Anders Szczepanski har intresset för utomhuspedagogik länge varit stort bland lärarna – det visar inte minst NCU:s populära kurser. Enheten driver bland annat två magisterprogram i utomhuspedagogik, men också doktorandprogram och enstaka kurser. Sedan starten 1993 har nästan 5 000 lärare gått kurser i utomhuspedagogik och knappt 1 000 lärare masterprogrammet.

Men skogen, parken och skolgården är omstridda klassrum. När tidningen Svenska Dagbladet, för något år sedan, i en artikelserie skildrade utomhusundervisningen så skapades debatt. Bland annat skåpade Expressens ledarsida ut förespråkarnas argument och konstaterade att för en elev är det viktigare att ”han får hjälp att lära sig läsa än att han får beröm för sin klättring”. 

Enligt Anders Szczepanski är undervisningen missförstådd.

– Många tror att utomhusundervisning är detsamma som friluftsliv. Att det bara handlar om att klättra i träd och att grilla korv. Debatten grundar sig på okunskap. De senaste åren har den svenska skoldebatten fastnat i att ”läraren ska tillbaka till katedern”. Det har varit svårt att tränga igenom med andra synsätt.

Ju äldre barn, desto mindre undervisning utomhus, så ser verkligheten ut.

– Utomhusmiljön har ingen status som lärmiljö, i alla fall inte i de högre årskurserna. I förskolan och i viss mån på lågstadiet är det naturligt att vara ute, men på mellanstadiet och framför allt i högstadiet så tar det tvärstopp. 

Men vad säger forskningen? Att utomhusundervisning är bra för bland annat hälsan råder det inga tvivel om. Däremot har det inte varit självklart att bevisa att undervisning utomhus också är bra för inlärningen. Flera amerikanska studier visar dock att elever som har undervisats både ute och inne har bättre resultat i matematik och språk. Och det finns internationella studier som visar på naturmiljöns positiva effekter på adhd.

Senare i år väntas ny, svensk forskning som delvis kommer till samma slutsatser: Emilia Fägerstam, doktorand vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, lägger just nu sista handen vid sin doktorsavhandling, där hon bland annat har undersökt utomhuspedagogikens effekter på lärandet hos högstadieelever. Kort, är slutsatserna att utomhuspedagogiken är socialt lyckad och i alla fall inte sämre för inlärningen än inomhusdito.

I en studie jämförde Emilia Fägerstam matematikkunskaperna hos elever som fått undervisning utomhus, med dem som inte fått det.

– Utomhusgruppen var från början sämre än inomhusgruppen, men när undervisningsperioden avslutades fanns inte längre någon skillnad.

I en annan studie följde Emilia Fägerstam två klassers undervisning i biologi.

– De som undervisats utomhus hade betydligt starkare minnesbilder av vad de lärt sig. Inomhuselevernas kunskap var mer abstrakt. Men det är svårt att dra stora växlar på ett så litet underlag.

Vid djupintervjuer med både lärare och elever kunde Emilia Fägerstam konstatera att lärarna tyckte att det tog lång tid att förbereda lektioner utomhus, samt att lektioner inomhus kändes mer effektiva. På utomhusundervisningens plussida lyfte de framför allt fram de sociala aspekterna.

– Eleverna var enligt lärarna mer delaktiga och engagerade utomhus. Samarbetet gynnades och tysta elever tog ett kliv fram och vågade prata. Det var alltså fler elever som deltog, och deltagande är ju själva grunden för lärande.

Utomlands finns ett större intresse för ”active learning” konstaterar Anders Szczepanski. NCU samarbetar med institutioner i både Asien och USA.

– Att passivt sitta och lyssna hela dagarna är en pedagogik som ifrågasätts i många länder. Istället vill man aktivera flera olika delar av kroppen.

Men hur går man tillväga när man undervisar utomhus? Helst ska man gå en utbildning för att få verktygen, tycker Anders Szczepanski, men han ger ändå några konkreta utomhusexempel.

– Om man ska förklara vad en kvadratmeter är, kan man gå ut och bygga en kvadratmeter och låta barnen krypa in i den. Den som ska undervisa i geometriska former kan leta sådana i naturen. Och Pythagoras sats förklaras lätt med ett rep.

Undervisningen behöver inte ske i någon idyllisk skogsglänta, utan kan lika gärna göras på en asfalterad skolgård. Poängen är att undervisa i en autentisk miljö, och att lärandet är platsbaserat så att ämnena får större verklighetsanknytning. Och ingen påstår att man enbart ska undervisa utomhus. En mix är bäst. Bästa inlärningseffekten får man om man växlar inomhusundervisning med utomhusundervisning.

– Utomhuspedagogik handlar inte om att flytta ut bänkarna i naturen och undervisa på precis samma sätt som i klassrummet. Det står ju inte ”kemi” och ”svenska” på träden, utan landskapet blir ett klassrum som ökar variationen. Jag är själv biolog och vi pratar mycket om ”biologisk mångfald”, jag vill införa begreppet ”pedagogisk mångfald”.

Anders Szczepanski anser att utomhuspedagogik borde vara obligatorisk på lärarutbildningarna.

– Det är svårt att få Skolverket och utbildningsdepartementet att intressera sig. Utomhuspedagogik är ett område under utveckling. Det borde få mer stöd.

– Varför ska just lärarna vara instängda i ett klassrum? Förutsättningarna i Sverige är ju så bra. Det är bara att öppna dörren och gå ut.

Utomhuspedagogik – så kommer du igång

  • Undervisningen behöver inte ske i en skog eller
    på någon naturskön plats – skolgården, en park eller en asfalterad gård duger bra.
  • Se pedagogiken som en process. Börja i liten skala, utveckla därefter.
  • Ha tålamod. Många lärare vittnar om att det tar tid innan eleverna är med på att utomhusundervisningen är lika mycket ”på riktigt” som den inomhus.
  • Gå gärna en utbildning i utomhuspedagogik för
    att få nycklarna.
  • Börja i så tidig ålder som möjligt för att eleverna ska tycka att det är en naturlig del i undervisningen.
  • Se inte utomhusundervisningen som ett enskilt element, utan integrera i undervisningen som helhet.
  • Schemalägg utomhusundervisningen – det ger den status och gör att den verkligen blir av.
  • Undervisningen måste ha ett syfte och vara noggrant planerad. Utevistelserna får inte bli ”en kul grej”.
  • Var gärna två pedagoger – om en elev skadar sig är det bra att vara flera.
  • Välj ut delar av ett ämnesområde eller tema som du ser fungerar bättre att undervisa utomhus än i klassrum.
  • Var kunnig i ditt ämnesområde, så att du inte tappar fokus.
  • Var medveten om att det tar tid att lära sig hantera en elevgrupp i utomhusmiljö. Dela in klassen i en större och mindre grupp, och växelverka under lärprocessen.

VAD GÖR UTOMHUSPEDAGOGIK MED BARNEN?

Barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö är friskare, har färre sjukdagar, får bättre motorik, har lättare att koncentrera sig, leker mer variationsrikt, förbättrar sin kognitiva förmåga, är mindre stressade, har rikare fantasi, utvecklar sin självständighet, stimuleras till social interaktion och leker mer kreativa lekar vilket främjar både samarbetsförmåga och språkutveckling.  

Källor: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar, samt sammanställning av Anders Szczepanski.

LÄSTIPS

  • ”Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö”, antologi med bland andra Anders Szczepanski och Sverre Sjölander.
  • ”Varför sjunker inte äpplet? Om utomhuspedagogik i Lunds kommun, av Titti Olsson.
  • www.outdoorteaching.se
  • www.utenavet.se
  • www.oru.se/NCFF
  • www.liu.se/ikk/ncu

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons