tholin_sprak

Jörgen Tholin är utredare Tillträdesutredningen och docent i pedagogik och universitetsdirektör vid Göteborgs universitet.

Debatt

Utredaren: ”Därför bör meritpoängen på gymnasiet avskaffas”

Debatt. Att använda meritpoängen som ett slags konstgjord andning innebär att ungdomar inte läser språk av egen kraft och vilja, utan av taktiska skäl, för att få extra poäng, skriver Jörgen Tholin, utredare i Tillträdesutredningen.

I Tillträdesutredningen, som nyligen presenterades, föreslår jag att meritpoängen avskaffas. Den infördes 2010 och kan ge sökande extra poäng för vissa kurser i moderna språk (tyska, franska och spanska) samt matematik och engelska när de söker till ett antal utbildningar på högskolan.

Vi vet inte hur många elever som läser moderna språk på gymnasiet enbart för att få meritpoäng. Det är dock sannolikt att antalet elever som väljer dessa ämnen kommer att sjunka när meritpoängen avskaffas, om inget annat görs för att motverka detta.

Jag har under hela mitt vuxna liv arbetat för att stärka språkens ställning i den svenska skolan och någon frågar sig kanske varför jag i min roll som utredare föreslår att meritpoängen ska avskaffas eftersom det kommer att påverka intresset för språk negativt, något som kan få stora konsekvenser för gymnasieskolan.

Jag anser dock att problem måste lösas där de uppstår. Det kan inte vara högskolans uppgift att med hjälp av tillträdesreglerna försöka locka fler elever att läsa språk i gymnasiet. Vi måste i stället hitta andra vägar att stärka språkens ställning. Att använda meritpoängen som ett slags konstgjord andning innebär att ungdomar inte läser språk av egen kraft och vilja, utan av taktiska skäl. Systemet skickar signaler om att man ska läsa språk enbart för att få extra poäng. Det signalerar också att det inte lönar sig att jobba, eftersom ett E i moderna språk ger samma meritpoäng som ett A.

Dagens system premierar också på ett olyckligt sätt tre språk, nämligen tyska, franska och spanska, eftersom enbart dessa genererar meritpoäng. Det innebär att alla andra språk som också går att läsa på gymnasiet för en tynande tillvaro, eftersom eleverna inte ”har råd” att pröva ett nybörjarspråk när de kommer till gymnasiet.

Meritpoäng för moderna språk missgynnar också de elever som går på gymnasieprogram med begränsade möjligheter att välja kurser i dessa ämnen. Det blir också mindre intressant att läsa språkkurser på nybörjarnivå eller på de högsta nivåerna, eftersom dessa kurser inte hör till dem som ger meritpoäng.

En annan konsekvens av det nuvarande systemet är att unga människor redan i femte klass måste göra rätt val och läsa tyska, franska eller spanska om de ska kunna få meritpoäng för språkkurser när de kommer upp i gymnasiet. Detta motverkar breddad rekrytering och gynnar elever med medvetna och insatta föräldrar.

Om våra politiker anser att våra elever behöver kunskaper i fler språk än engelska finns flera vägar att gå. Man kan till exempel göra ett andra språk göra obligatoriskt i grundskolan. Man kan även se över möjligheterna att göra fler språkkurser obligatoriska i gymnasieskolan.

Jörgen Tholin
Utredare Tillträdesutredningen
Docent i pedagogik och universitetsdirektör vid Göteborgs universitet

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm