Utredning föreslår nationella branschskolor
Nationella branschskolor är huvudförslaget i regeringens utredning för att höja kvaliteten och populariteten hos gymnasiets yrkesutbildningar.
Här kan du läsa hela utredningen
”Välja yrke”.
Yrkesprogramsutredningen har haft i uppdrag att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen. Idag överlämnades den till Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S).
Huvudförslaget i utredningen är att införa så kallade nationella branschskolor. Fyra veckor per termin föreslås yrkeselever från hela landet samlas på en av de tio nationella branschskolor som regeringens utredare Amelie von Zweigbergk vill inrätta. Centraliserad nischutbildning betyder att det blir lättare att rekrytera goda lärare, samt att det blir ekonomiskt försvarbart för kommunerna att erbjuda elever smala utbildningar som inte finns lokalt, menade hon.
En annan nyhet är att utredningen vill införa regionala programråd som ska underlätta samarbetet mellan de lokala och de nationella råden. I råden ska det finnas representanter för arbetsgivarsidan.
– Att inte ha branscherna med sig fungerar inte, slog Amelie von Zweigbergk fast under presskonferensen.
Yrkesprogramsutredningen föreslår också återinförd obligatorisk prao i grundskolan. Nytt är också att elever ska kunna praoa på ett yrkesgymnasium eftersom branscher som till exempel vård och industri har svårt att ta emot högstadieelever.
Utredningen har också undersökt hur man kan komma åt den sneda könsfördelningen på många yrkesutbildningar, samt det faktum att många väljer traditionellt. Få flickor söker till exempel verkstadsutbildningarna och barn till akademiker väljer ofta akademiska utbildningar. Här vill Amelie von Zweigbergk att Skolinspektionen får en roll i att följa upp värdegrundsarbetet på skolorna.
För dem som ångrar en akademisk utbildning, föreslår utredningen en motsvarighet till det så kallade tekniska basåret. Det vill säga ett snabbt sätt att läsa in den kunskap som behövs för att få en specialiserad hantverksutbildning.
– Eleverna som går igenom yrkesutbildningarna och yrkesprogrammen på gymnasiet blir väldigt anställningsbara, vilket är bra för sysselsättningen i landet, sa gymnasieminister Aida Hadzialic under presskonferensen.