Annons
Eva Dekany-Ström håller i en av kvällens danslektioner på kulturskolan i Södertälje. Foto: Magnus Glans

Utredningen gör deras undervisning svårare

Publicerad 19 oktober 2017

Fakta

Kulturskolan

  • Laxå, Sorsele, Storfors, Surahammar, Torsås, Vilhelmina och Överkalix saknar kulturskola.
  • Kulturskolan är avgiftsfri i Boden, Bräcke, Degerfors, Hudiksvall, Härjedalen, Luleå, Orsa, Ragunda, Skinnskatteberg, Strömsund, Svenljunga, Sundsvall, Åre, Älvkarleby, Örnsköldsvik och Östhammar.
  • Dyrast är det i Danderyd där terminsavgiften är 1 720 kronor. 
  • Musik är mest populärt med 73 % av elevplatserna. På andra och tredje plats kommer dans respektive drama/teater. 
  • 65 % av kulturskolans elever är flickor. Störst snedfördelning är det i dans där 87 % av deltagarna är flickor. Jämnast är det i musiken med 59 % flickor. Pojkarna dominerar i ämnet media där andelen är 61 %.

Statistik från Kulturskolerådet (2016)

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

Det är förvånansvärt tyst i den långa korridoren som löper genom kulturskolans byggnad i Södertälje, givet all den ljudaktivitet som pågår bakom de stängda dörrarna. Längst ner, vid korridorens slut, håller Eva Dekany-Ström i en av kvällens danslektioner. ”Ett, två, tre, fyra”, räknar hon högt, medan hästsvansar och ben far genom luften. 

– Hit kommer alla, det är det som är så härligt med att undervisa på kulturskolan, förklarar hon lite senare. Är det någonstans vi träffar barn från hela kommunen så är det här. Alla får plats. Och det fungerar även om du inte är bra på språket, våra ämnen kan man ha ändå.

För ganska precis ett år sedan överlämnades kulturskoleutredningen ”En inkluderande kulturskola på egen grund” till regeringen. Den ställer upp ett antal nationella mål för kulturskolan, bland annat att den aktivt ska verka för att kommunens barn och unga ges likvärdig möjlighet att delta i verksamheten. 

För Eva Dekany-Ström, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Södertälje, är frågan om likvärdighet viktig. Kulturskolans verksamhet är frivillig för kommunerna och sju av landets kommuner har ingen verksamhet alls. Även kostnaderna varierar mycket.  

– Alla kommuner borde vara skyldiga att ha kulturskola. Det är en fantastisk bra start för många barn. Det är också viktigt att det inte kostar för mycket, det får inte bli en elitskola, säger hon. 

Men kulturskoleutredningen har också rört upp känslor. Framförallt målet om att undervisningen ska ske först och främst i grupp. Operasångerskan Malena Ernman har riktat kritik mot gruppnormen och även Lärarnas Riksförbund är kritiskt, men då utifrån perspektivet att det är huvudmannen som ska avgöra formen för undervisning.

Man lyssnade inte på lärarna, eleverna eller föräldrarna. 

För kulturskolelärarna i Södertälje är gruppnormen redan verklighet. 

– Det var vår förre chef som ville sätta sitt namn på kartan och hittade på detta. Det blev en enorm förändring för många som hux flux skulle undervisa utifrån helt andra förutsättningar än tidigare. Man lyssnade inte på lärarna, inte på eleverna eller på de föräldrar som reagerade. 

Inom flera av kulturskolans områden, som exempelvis dans, har gruppundervisning alltid varit en självklarhet. Men inom musik, som är det i särklass vanligaste ämnet inom kulturskolan, med nästan 75 procent av alla elevplatser, är den rådande normen enskild undervisning. 

Daniella Malki och sångpedagogen Niclas Steeve.

Eva Dekany-Ströms kollega Niclas Steeve är sångpedagog och en av dem som helt fått sluta med enskild undervisning.  

– Jag föredrar enskild undervisning, absolut. Eleven kommer i centrum och det är mycket enklare för mig att se vad eleven behöver och eleven kan utvecklas mycket mer. Ett problem med grupper är att vi kan ha en sextonårig tjej och en kille på tolv år i samma grupp och det blir väldiga kontraster. Eller så kommer någon in i målbrottet, det blir inte bra, säger han. 

Niclas Steeve är samtidigt noga med att framhålla att flera delar av gruppundervisningen är bra. Eleverna kan känna sig tryggare, och vågar sjunga ut mer, om de sjunger med en kompis. 

– Den möjligheten fanns även tidigare, då vi som lärare kunde skräddarsy undervisningen utifrån elevernas behov och efter vilken nivå de befann sig. 

Och ensemble och körer har de alltid haft. 

– Men det är något annat. I instrument och sång är det en stor fördel att vara ensam. Det blev en jättestor omställning för eleverna och jag tappade många som inte riktigt förstod varför de skulle sjunga tillsammans. Eleverna ville ha tid med sin sånglärare, inte sjunga med åtta till, vill man det går man med i en kör. 

Det är spjutspetseleverna som lämnar oss.

– Jag tycker att nivån har sänkts inom vissa områden eftersom förutsättningarna har förändrats. Att enbart möta eleverna i grupp, tillsammans med en kollega, gör att jag som lärare inte har lika lätt att se eleven och individens behov och utvecklingsmöjligheter. Jag tror att det är det som gör att det inte är riktigt samma sak att undervisa på kulturskolan i dag jämfört med tidigare. 

Eva Dekany-Ström lyfter också ett annat perspektiv.  

– I den obligatoriska skolan är grupperna ofta stora och det finns många skötsamma elever som aldrig syns eller hörs. I kulturskolan fick de synas, men nu måste de tampas med stora grupper här också. 

Både Niclas Steeve och Eva Dekany- Ström framhåller att i vissa ämnen har förändringen fungerat okej och en del lärare tycker att det varit spännande att prova gruppundervisning. 

Andra har protesterat högljutt.

– Tänk dig att undervisa tolv sexåringar om hur man hanterar en stråke, det går inte. Det var ganska många som var tydliga med att de inte kan jobba så här. Vår nya chef är mer lyhörd så de har hittat lösningar. Då har man argumenterat utifrån att man har många elever på avancerad nivå, säger Eva Dekany-Ström. 

– Det är spjutspetseleverna som lämnar oss, för varför ska de betala för att gå med Stina och Kalle som aldrig tränar. Det har de ingen lust med.

Ett argument för gruppundervisning som lyfts fram i utredningen är att det kan skapa möjlighet att erbjuda längre och fler lektioner per vecka. 

Kan inte detta vara sätt att kunna ta emot fler barn i verksamheten? 

– Jo, men det har inte blivit så. Jag har betydligt färre elever i dag, för eleverna vill inte ha det så här. Jag tycker att man ska kunna erbjuda både och. De som vill satsa och ha enskild undervisning ska kunna få det, och de som vill ha grupp kan få det, säger Niclas Steeve. 

Frivilligheten gör det svårt att ställa krav.

Att eleverna går dit av fri vilja påverkar också grupperna, säger han. 

– Frivilligheten gör det svårt att ställa krav. Jag kan inte säga att du ska öva på detta och detta och det gör att en del elever kan stå på ett ställe och stampa. Och är det då någon i gruppen som övat så blir det frustration.

Eva Dekany-Ström instämmer:

– De får ju gå här även fast de inte övar. Även om de aldrig tar upp sin fiol under tio år, så kickar vi aldrig ut någon. Samtidigt är det förstås fantastiskt att de söker sig hit själva. Att de vill dansa, vill utvecklas. Jag har elever som är vuxna i dag som gått här och dansat för mig,sedan de var i 4–5-årsåldern. Det är jättejätteroligt! 

– Vi har en fantastisk musikskola i Sverige där vi utbildat framgångsrika musiker som säger att tack vare kommunala musikskolan står jag där jag står  i dag. Det vore fantastiskt om vi fick fortsätta ha det så, avslutar Niclas Steeve. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarna rasar över skolans lärplattform

Arbetsmiljö

Lärarna i Uppsala blir stressade av dokumentationssystemet Unikum. Nu vill Lärarnas Riksförbund se ett ramverk för hur mycket information som lärarna ska lägga ut på lärplattformen.

Annons
Annons

Ämnesföreningar – så funkar det

Ämnesföreningar

Fortbildning, inspiration och kollegialt utbyte. Landets ämnesföreningar samlar lärare från förskola till universitet. 
– Vi är också remissinstans till Skolverket och har en reell möjlighet att påverka, säger Per Berggren, ordförande för Sveriges Matematiklärarförening.

16 ämnesföreningar – detta gör de

Ämnesföreningar

De är ideella föreningar som samlar engagerade lärare och bevakar frågor för respektive ämne, ordnar fortbildningar, samverkar med forskare, inspirerar och erbjuder en möjlighet till kollegialt utbyte. Här är 16 ämnesföreningar att ha koll på.

Annons

NPF-krav införs på lärarutbildningen

Specialpedagogik.

Utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli obligatorisk för lärare. Ett bra regeringsbeslut anser specialpedagogen Daniel Johansson.
– Nu tar vi ett steg i helt rätt riktning, säger han.

Annons
Annons

Så ska minoritetsspråken räddas

Politik

Möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk ska bli bättre – nu föreslås det till och med bli ett eget skolämne.

Annons

Nu blir nationella proven mer styrande

Likvärdighet

De nationella proven ska bli mer styrande vid betygsättning. Det beslutar riksdagen idag.
– Det är ett steg närmare en mer likvärdig bedömning, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Elever strejkade efter alla lärarbyten

Strejk

Eleverna på Bjärnums skola tröttande på situationen med sjukskrivna lärare och den senaste tidens lärarbyten – så de gick ut i strejk.

Granskning hyrlärare

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Hyrlärare.

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. 
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Likvärdigheten brister på många plan

Konferens

Olikvärdig betygsättning och pedagogisk segregationen. Det är några av skolans stora utmaningar som lyftes vid ett seminarium om likvärdighet.

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Modersmål.

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar.
– Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen, säger Ülker Balta.

De får 1500 kronor för att avstå förtroendetid

Arbetstid

Ett lokalt kollektivavtal ger lärarna i Skellefteå möjlighet att arbeta 40 timmars reglerad arbetstid och få 1500 kronor extra i månaden.

Stina Oscarson: Om jag vore bildningsminister...

Debatt

Om Stina Oscarson, regissör, författare och samhällsdebattör, fick uppdraget som bildningsminister skulle ingenting bli sig likt. Här förklarar hon vad hon skulle göra.

Kommentera

Projekt med hemmasittare blev en succé

Hemmasittare

Projektet #jagmed lyckas locka hemmasittare tillbaka till skolan. Satsningen har hjälpt många elever att fortsätta med sina studier.

Forskning: Pojkar blir duktigare av många flickor

Forskning

Har din skola en hög andel flickor? Grattis, pojkar! Det vinner ni mycket på. Ny forskning visar nämligen att pojkar presterar bättre om skolan de går i har en hög andel flickor.

YRKESLÄRARE

De klipper till med legitimation

Yrkeslärare

Det är hög tid att införa krav på lärarlegitimation för yrkeslärare. Det menar de yrkeslärare som Skolvärlden träffat.
– Vi är lika viktiga som andra lärare. Krav på legitimation är en signal om att inte vem som helst kan göra våra jobb, säger fordonsläraren Uwe Müller.

Krav på legitimation kan bli verklighet

Yrkeslärare

Det ligger redan ett förslag hos regeringen om att undantaget från kravet på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör tas bort.

Skolvärlden möter Herta Müller

”Människan behöver böcker för att inte bli korkad”

Nobelpriset

Skolvärlden träffar Herta Müller, nobelpristagare i litteratur och före detta lärare: ”Litteratur i skolan är ett helt nödvändigt skydd mot dumhet, populism och förtryck, och viktigare än någonsin”, säger hon.

Utan lärare – inga nya nobelpristagare

Nobelpriset

350 lärare från 15 länder, tre nobelpristagare och ett antal andra forskare möttes för att diskutera läraryrket, vetenskap och demokrati.

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Forskare: Viktigt att åtgärdsgarantin blir verklighet

Åtgärdsgaranti

Det är oerhört viktigt att sätta in stöd redan på lågstadiet. Det säger professorn i pedagogik, Ulrika Wolff, som är kritisk till att regeringens läsa-skriva-räkna-garantin riskerar att inte blir verklighet.

Specialläraren: ”Att misslyckas i skolan är katastrof”

Psykisk ohälsa 

Dåliga betyg är kopplade till ökad risk för självmordsförsök, visar ny forskning. Specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber delar med sig av råd hur man i skolan kan hjälpa elever med psykisk ohälsa.

SO-läraren: ”Jag är inte förvånad över framgången”

Kunskapsmätning

Det finns en stark konsensus bland lärare om hur viktigt skolans demokratiuppdrag är. Det säger SO-läraren Fredrik Astin med anledning av elevernas goda samhälls- och demokratikunskaper.
Men vi kan inte slå oss till ro, menar både han och utbildningsminister Gustav Fridolin.

Efter topplatsen: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kunskapsmätning

Svenska högstadieelever toppresterar när det gäller samhällskunskaps- och demokratifrågor. Det visar en internationell undersökning som presenteras idag.
– Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Forskning

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga.

Steinberg: ”Så skapar vi bättre villkor för lärarna”

Pedagogik

Lärarna måste få bättre förutsättningar att utöva sitt artisteri – och bli mer som internet. Det menar skolforskaren John Steinberg som i sin nya bok diskuterar hur man ska befria lärarna från dagens ohållbara situation.

4 faktorer som stärker elevernas självkänsla

Skolforum

Enligt psykologen och psykoterapeuten Lisa Clefberg hänger barns självkänsla ihop med hur det går för dem i skolan.
– En av de värsta uppgifterna man kan ge i skolan är att låta elever själva välja lag.

”Nyanlända måste undervisas på ett språk de behärskar”

Debatt

Eva Lindström har ändrat karriär från gymnasielärare i naturvetenskap till svenska som andra språk: ”I många klassrum finns idag många nyanlända som kämpar för att förstå läroböckernas texter och vad läraren säger – och gissar alltför ofta”, skriver hon.

Kommentera

Språkforskaren: ”Tack för att mina barn fick undervisning i modersmål”

Debatt

Modersmålsutveckling främjar integration. ”Som språkforskare vet jag det”, skriver Andrea C. Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads Universitet som replik på de tre moderata politikernas debattartikel.

Kommentera

BEO: Vi vill utreda sexuella trakasserier i skolan

#MeToo

Elever som utsätts för sexuella trakasserier i skolan går miste om upprättelse och skadestånd när det faller mellan stolarna.

Forskare: Därför väljer elever utbildning utifrån kön

Valkompentens 

Elever väljer fortfarande utbildning utifrån kön.
Nu har forskare tagit reda på varför.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

Debatt

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Kommentera
Skolforum 2017

Pristagaren: ”Lärare behöver veta mer om särbegåvade elever”

Helgepriset

Läraren Lotta Hambraeus är en av vinnarna av Helgepriset 2017.
För prissumman ska hon skapa ett verktyg för öka och sprida kunskap om särbegåvade elever, och ge andra konkreta tips på uppgifter att använda i undervisningen.

Cecilia och Ulrihca får Guldäpplet 2017

Guldäpplet

Två lärare med lång erfarenhet av att jobba med digitala verktyg i undervisningen tilldelas Guldäpplet 2017: Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg.
– Det digitala kommer in väldigt naturligt överallt, säger Ulrihca Malmberg.

Lär dina elever bråka smartare

Skolforum

Om man lär eleverna hantera konflikter och har en gemensam princip för konflikthantering på skolan blir det enklare lösa motsättningar innan de urartar. Det menar Oskar Palmenfelt som föreläste om att ”bråka smartare” på Skolforum.

Hon skrev om läroplanen så fler kan förstå den

Skolforum

Läroplanens språk är många gånger mer avancerat än språket i en avhandling. Läraren Gitte Jansson har jämfört.
Nu har hon tagit fram ett eget material för att eleverna lättare ska förstå vad syfte, centralt innehåll och kunskapskrav faktiskt säger.

Panelen – så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Kollegialt lärande, rektorer och ny utbildningsminister – fyra lärare på fyra olika platser i Sverige svarar på tre aktuella frågor.

Bolibompa-Johans nya uppdrag: Väcka läslusten hos eleverna

Läsning

Sveriges nya läsambassadör är ett känt ansikte – för både små och stora barn. Under Läslovet inleder tidigare Bolibompa-programledaren Johan Anderblad arbetet att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter att nå litteraturen.

Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd

Särskilt stöd

Hur ser egentligen skillnaderna ut mellan flickors och pojkars stöd i skolan? Forskare har undersökt vad vi kan göra för att höja kunskapen om genus, funktionsnedsättningar och specialpedagogik i skolan.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.
– Nu ser vi vilket behov det finns av att prata om det här, säger ämnesläraren Lisa Lager.

Så blev läraren en miljonsuccé på Youtube

Digitalt

Hur kan man som lärare optimera undervisningen och göra så att eleverna lär sig mer? Dessa frågor ställde sig läraren Fredrik Lindmark. Lösningen blev en egen Youtube-kanal.

Larmet: ”Skolledningen har blundat för övergreppen”

Arbetsmiljö

Fysiska övergrepp och utfrysning bland eleverna, och en skolledning som inte vill ta i problemet. Så beskriver lärare i Östersund situationen med de omdiskuterade gymnasieföreningarna på Wargetinskolan.

”Läraryrket hänger på skyddsombuden”

Arbetsmiljö

I dag är det skyddsombudens dag – men Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, önskar att det fanns mer att fira. En ny undersökning visar att 9 av 10 skyddsombud ser stress och arbetsbelastning som ett av de mest angelägna arbetsmiljöproblemen.

Forskare: Därför måste lärarflykten stoppas

Lärarna flyr Karlshamn. Nu ska orsakerna till massavhoppen kartläggas. Livsviktigt, anser skolforskaren Ulf Blossing:
– Framgångsrika skolor utmärks av att det är liten omsättning på lärare.

Specialpedagogen: ”Öronmärk medel för fortbildning om NPF”

Debatt

”Jag har kämpat för att behålla min son i skolan. Öronmärk medel till stöd åt elever med npf och fortbildning om dessa funktionshinder”, skriver specialpedagogen och mamman Johanna Lüddeckens.

Kommentera

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons