Annons
Eva Dekany-Ström håller i en av kvällens danslektioner på kulturskolan i Södertälje. Foto: Magnus Glans

Utredningen gör deras undervisning svårare

Publicerad 19 oktober 2017

Fakta

Kulturskolan

  • Laxå, Sorsele, Storfors, Surahammar, Torsås, Vilhelmina och Överkalix saknar kulturskola.
  • Kulturskolan är avgiftsfri i Boden, Bräcke, Degerfors, Hudiksvall, Härjedalen, Luleå, Orsa, Ragunda, Skinnskatteberg, Strömsund, Svenljunga, Sundsvall, Åre, Älvkarleby, Örnsköldsvik och Östhammar.
  • Dyrast är det i Danderyd där terminsavgiften är 1 720 kronor. 
  • Musik är mest populärt med 73 % av elevplatserna. På andra och tredje plats kommer dans respektive drama/teater. 
  • 65 % av kulturskolans elever är flickor. Störst snedfördelning är det i dans där 87 % av deltagarna är flickor. Jämnast är det i musiken med 59 % flickor. Pojkarna dominerar i ämnet media där andelen är 61 %.

Statistik från Kulturskolerådet (2016)

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

Det är förvånansvärt tyst i den långa korridoren som löper genom kulturskolans byggnad i Södertälje, givet all den ljudaktivitet som pågår bakom de stängda dörrarna. Längst ner, vid korridorens slut, håller Eva Dekany-Ström i en av kvällens danslektioner. ”Ett, två, tre, fyra”, räknar hon högt, medan hästsvansar och ben far genom luften. 

– Hit kommer alla, det är det som är så härligt med att undervisa på kulturskolan, förklarar hon lite senare. Är det någonstans vi träffar barn från hela kommunen så är det här. Alla får plats. Och det fungerar även om du inte är bra på språket, våra ämnen kan man ha ändå.

För ganska precis ett år sedan överlämnades kulturskoleutredningen ”En inkluderande kulturskola på egen grund” till regeringen. Den ställer upp ett antal nationella mål för kulturskolan, bland annat att den aktivt ska verka för att kommunens barn och unga ges likvärdig möjlighet att delta i verksamheten. 

För Eva Dekany-Ström, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Södertälje, är frågan om likvärdighet viktig. Kulturskolans verksamhet är frivillig för kommunerna och sju av landets kommuner har ingen verksamhet alls. Även kostnaderna varierar mycket.  

– Alla kommuner borde vara skyldiga att ha kulturskola. Det är en fantastisk bra start för många barn. Det är också viktigt att det inte kostar för mycket, det får inte bli en elitskola, säger hon. 

Men kulturskoleutredningen har också rört upp känslor. Framförallt målet om att undervisningen ska ske först och främst i grupp. Operasångerskan Malena Ernman har riktat kritik mot gruppnormen och även Lärarnas Riksförbund är kritiskt, men då utifrån perspektivet att det är huvudmannen som ska avgöra formen för undervisning.

Man lyssnade inte på lärarna, eleverna eller föräldrarna. 

För kulturskolelärarna i Södertälje är gruppnormen redan verklighet. 

– Det var vår förre chef som ville sätta sitt namn på kartan och hittade på detta. Det blev en enorm förändring för många som hux flux skulle undervisa utifrån helt andra förutsättningar än tidigare. Man lyssnade inte på lärarna, inte på eleverna eller på de föräldrar som reagerade. 

Inom flera av kulturskolans områden, som exempelvis dans, har gruppundervisning alltid varit en självklarhet. Men inom musik, som är det i särklass vanligaste ämnet inom kulturskolan, med nästan 75 procent av alla elevplatser, är den rådande normen enskild undervisning. 

Daniella Malki och sångpedagogen Niclas Steeve.

Eva Dekany-Ströms kollega Niclas Steeve är sångpedagog och en av dem som helt fått sluta med enskild undervisning.  

– Jag föredrar enskild undervisning, absolut. Eleven kommer i centrum och det är mycket enklare för mig att se vad eleven behöver och eleven kan utvecklas mycket mer. Ett problem med grupper är att vi kan ha en sextonårig tjej och en kille på tolv år i samma grupp och det blir väldiga kontraster. Eller så kommer någon in i målbrottet, det blir inte bra, säger han. 

Niclas Steeve är samtidigt noga med att framhålla att flera delar av gruppundervisningen är bra. Eleverna kan känna sig tryggare, och vågar sjunga ut mer, om de sjunger med en kompis. 

– Den möjligheten fanns även tidigare, då vi som lärare kunde skräddarsy undervisningen utifrån elevernas behov och efter vilken nivå de befann sig. 

Och ensemble och körer har de alltid haft. 

– Men det är något annat. I instrument och sång är det en stor fördel att vara ensam. Det blev en jättestor omställning för eleverna och jag tappade många som inte riktigt förstod varför de skulle sjunga tillsammans. Eleverna ville ha tid med sin sånglärare, inte sjunga med åtta till, vill man det går man med i en kör. 

Det är spjutspetseleverna som lämnar oss.

– Jag tycker att nivån har sänkts inom vissa områden eftersom förutsättningarna har förändrats. Att enbart möta eleverna i grupp, tillsammans med en kollega, gör att jag som lärare inte har lika lätt att se eleven och individens behov och utvecklingsmöjligheter. Jag tror att det är det som gör att det inte är riktigt samma sak att undervisa på kulturskolan i dag jämfört med tidigare. 

Eva Dekany-Ström lyfter också ett annat perspektiv.  

– I den obligatoriska skolan är grupperna ofta stora och det finns många skötsamma elever som aldrig syns eller hörs. I kulturskolan fick de synas, men nu måste de tampas med stora grupper här också. 

Både Niclas Steeve och Eva Dekany- Ström framhåller att i vissa ämnen har förändringen fungerat okej och en del lärare tycker att det varit spännande att prova gruppundervisning. 

Andra har protesterat högljutt.

– Tänk dig att undervisa tolv sexåringar om hur man hanterar en stråke, det går inte. Det var ganska många som var tydliga med att de inte kan jobba så här. Vår nya chef är mer lyhörd så de har hittat lösningar. Då har man argumenterat utifrån att man har många elever på avancerad nivå, säger Eva Dekany-Ström. 

– Det är spjutspetseleverna som lämnar oss, för varför ska de betala för att gå med Stina och Kalle som aldrig tränar. Det har de ingen lust med.

Ett argument för gruppundervisning som lyfts fram i utredningen är att det kan skapa möjlighet att erbjuda längre och fler lektioner per vecka. 

Kan inte detta vara sätt att kunna ta emot fler barn i verksamheten? 

– Jo, men det har inte blivit så. Jag har betydligt färre elever i dag, för eleverna vill inte ha det så här. Jag tycker att man ska kunna erbjuda både och. De som vill satsa och ha enskild undervisning ska kunna få det, och de som vill ha grupp kan få det, säger Niclas Steeve. 

Frivilligheten gör det svårt att ställa krav.

Att eleverna går dit av fri vilja påverkar också grupperna, säger han. 

– Frivilligheten gör det svårt att ställa krav. Jag kan inte säga att du ska öva på detta och detta och det gör att en del elever kan stå på ett ställe och stampa. Och är det då någon i gruppen som övat så blir det frustration.

Eva Dekany-Ström instämmer:

– De får ju gå här även fast de inte övar. Även om de aldrig tar upp sin fiol under tio år, så kickar vi aldrig ut någon. Samtidigt är det förstås fantastiskt att de söker sig hit själva. Att de vill dansa, vill utvecklas. Jag har elever som är vuxna i dag som gått här och dansat för mig,sedan de var i 4–5-årsåldern. Det är jättejätteroligt! 

– Vi har en fantastisk musikskola i Sverige där vi utbildat framgångsrika musiker som säger att tack vare kommunala musikskolan står jag där jag står  i dag. Det vore fantastiskt om vi fick fortsätta ha det så, avslutar Niclas Steeve. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons