matt

Utveckla matten med hjälp av hem- och konsumentkunskap

Genom ett samarbete mellan ämnen skulle lärare kunna stärka både teoretiskt starka och svaga elever – och eleverna skulle utveckla praktiska användbara kunskaper, skriver lärarstudenten Anniqa Moen.

Hem- och konsumentkunskap, HKK, är ett ämne med flera inslag av matematik. Till exempel har vi stor användning för kunskaper i bråkberäkning vid receptproblem i köket, men resultatet av mitt examensarbete visar att elever har svårt att använda bråkberäkningar praktiskt. Integrerad undervisning skulle på ett tydligt sätt kunna visa på en vardaglig användning av teoretiska matematikkunskaper.

Under olika verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att omvandlingar mellan måttenheter och beräkningar med bråktal är något elever kämpar med högt upp i grundskoleåren. Som blivande lärare i matematik och HKK bestämde jag mig för att undersöka elevernas förståelse för bråkberäkningar när de uppkommer i recept. För att på bästa sätt ta reda på hur elever tänker och går tillväga fick eleverna lösa uppgifter samtidigt som de ”tänkte högt”. Jag konstruerade två receptproblem som elever, både med goda och sämre bråkberäkningskunskaper, i årskurs 8 fick till uppgift att lösa.

Det var tydligt att de elever som hade goda teoretiska bråkberäkningskunskaper i första hand löste uppgifter teoretiskt och de med sämre kunskaper löste dem praktiskt. Eleverna med goda kunskaper krånglade ofta till sina uträkningar, vilket pekar på att eleverna saknar en konkret förankring till metoden och därför bara genomför rituella handlingar. Vanligt förekommande var även att de omvandlade bråk till decimaltal. Decimaltalsomvandling använder sig lärare ofta sig av och ”lotsar” eleverna förbi bråkberäkning då bråk anses vara svårt. Det var även tydligt att de inte tog stöd av praktiska hjälpmedel och reflekterade inte över den praktiska betydelsen.

De elever som hade sämre teoretiska kunskaper var mycket osäkra, undvek matematiska termer och höftade olika mängder. De visade dock god mängduppfattning. Många gånger framkom det att de hade god förståelse av problemet, tankar kring olika lösningar var korrekta men osäkerheten gjorde att de gav upp om de inte fick bekräftelse på att de var på rätt spår. Slutsatsen är att matematiklärare behöver vara observanta på att beräkningar inte bara sker teoretiskt korrekt utan också fungerar praktiskt.

I Lgr 11 står det att matematiken ska vara nära kopplad till det praktiska i vår vardag. Det tolkar jag som att matematiken i vardagslivet bör ges utrymme i undervisningen.

Om lärare undviker problem som uppstår i undervisningen istället för att analysera dem och göra något av dem, finns det en risk att man lurar eleverna på kunskap som kan vara viktig för dem senare i livet. Ämnesintegrerad undervisning är ett konkret sätt att visa på kopplingen mellan teori och praktik. Genom ett samarbete mellan ämnen skulle lärare kunna stärka både teoretiskt starka och svaga elever – och eleverna skulle ges möjlighet att utveckla praktiska användbara kunskaper.

Av Anniqa Moen
Lärarstudent

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm