Utvecklingsplaner ger inte avsedd effekt
Lärarkåren och utbildningsminister Jan Björklund är numera överens: den växande administrativa bördan stjäl alltför mycket tid från mötet med eleverna. Arbetet med individuella utvecklingsplaner i matematik ger heller inte avsedd effekt, visar en rapport.
Politikerna har mött Sveriges sjunkande elevresultat sedan 1990-talet med större krav på dokumentation och uppföljning av eleverna.
Ett verktyg som lärare lägger ner mycket arbete på är den individuella utvecklingsplanen, IUP. Lektorn och lärarutbildaren Madeleine Löwing har tittat närmare på vilka instrument lärare använder som utgångspunkt för individuella utvecklingsplaner i matematik – och hur de påverkar elevens kunskapsutveckling.
– Lärarna lägger ner hundratals timmar på individuella utvecklingsplaner utan att det ger den effekt som man skulle önska, säger Madeleine Löwing, som skrivit rapporten ”Bedömning som grund för kvalitet i matematikundervisningen” med kollegan Susanne Frisk vid Göteborgs univeritet.
Skolverket släppte nyligen förändrade allmänna råd för IUP. Syftet är att förbättra elevens måluppfyllelse och stödja elevens fortsatta utveckling, men rapporten pekar på att det inte uppfylls.
De flesta lärare verkar ha svårt att tolka matematikmålen i kursplanen och göra dem operativa, vilket leder till problem för lärare att bedöma om elever har nått målen. De instrument som lärarna använder för bedömningen är också alltför trubbiga för att ge korrekta underlag för bedömning och IUP.
– Lärarna tar IUP:n på stort allvar, men underlagen för att beskriva elevernas matematikkunskaper är så grova att man nästan skriver samma sak för alla elever. Då är det inte till någon hjälp för att anpassa undervisningen efter elevens kunskapsutveckling, säger Madeleine Löwing, som studerat utvecklingsplaner i Helsingsborg stad.
Konsekvensen är att de flesta lärare lägger ner orimligt lång tid på ett arbete som inte bidrar till att öka elevens måluppfyllelse.
– Jag tror att lärare behöver mer didaktiska ämneskunskaper. Det måste kunna vara väldigt precisa och beskriva att det här kan du och det här kan du inte, inte skriva att det här kan du ganska bra.
Studien gjordes före införandet av den nya läroplanen för grundskolan, men författarna anser att det inte påverkar resultaten.
Hur mycket tid lärare lägger på administrativa uppgifter som utvecklingsplaner, pedagogisk planering och rapportering av frånvaro och kränkningar är inte klarlagt. Skolverket har nyligen inlett en kartläggning av 8 000 lärares arbetstid, som ska besvara frågan.
– Lärarnas tid är en viktig resurs och frågan har diskuterats länge. Eftersom vi på Skolverket ger riktlinjer för hur lärare ska använda sin tid är det viktigt att vi har en god bild av vad lärare faktiskt gör, säger projektledaren Anders Fredriksson.
För fem år sedan kom Stockholms stads revisorer fram till att lärare i kommunen lade i genomsnitt 30 procent av arbetstiden på undervisning. När övriga uppgifter med elevkontakt adderades blev andelen 40 procent. Resten av tiden gick till för- och efterarbete, vidareutbildning och andra uppgifter inom skolan. Rapportförfattarna har kritiserats för att vara okunniga om läraryrket, men studien har varit en av flera utgångspunkter för Skolverkets nya tidskartläggning.
Lärarkårens kritik av den växande administrativa bördan har fått gehör hos många politiker. Utbildningsminister Jan Björklund (Fp) lovade nyligen en översyn av lärarnas administration.
Samtidigt är lärarna inte den enda yrkeskåren som fått ökade krav på dokumentation och rapportering.
– Vi lever sedan 20–30 år i granskningssamhället. Fler och fler offentliga verksamheter tvingas dokumentera allt mer för att kunna granskas. På ett sätt är det bra eftersom vi får en bättre insyn, men baksidan på myntet är att det tar en massa tid och gör anställda försiktigare, säger Per Lindqvist, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Madeleine Löwings råd för bättre utvecklingsplaner
• Fördjupa de didaktiska ämneskunskaperna för att bli bättre på att göra den formativa bedömningen av vad eleven inte förstår och behöver utveckla.
• Var precis i bedömningen. Skriv vad eleven kan och inte kan, skriv inte att eleven kan något ”ganska bra”.
• Matematiklärare kan använda Skolverkets diagnostiska material Diamant som ett stöd för bedömning, omdömen och IUP. Det finns i dag för årskurs 1–6, men kompletteras i höst med årskurs 7–9.