Utvisningshoten pressar lärarna

Regeringen slöt den 5 oktober ett återvändandeavtal med Afghanistan. Det innebär att processen för utvisningar till Afghanistan blivit enklare att genomföra. Avtalet gäller både personer som frivilligt väljer att lämna Sverige och de som utvisas med tvång.

– Vi kan inte ansvara för alla Mellanösterns tonårspojkar, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i Agenda i SVT i oktober.

Afghanska ensamkommande flyktingar skickas tillbaka till Afghanistan i allt högre utsträckning och många lärare rasar nu mot att deras elever utvisas till ett land som beskrivs som farligt och där ungdomarna sällan har varken släkt eller vänner.

I Facebookgruppen ” Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” vittnar många lärare om en nästintill hopplös situation. Oron bland ungdomarna för att bli utvisad komplicerar lärarens arbetssituation.

I Höör arbetar Catharina Pålsson som rektor på Vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen består av Komvux och introduktionsprogrammet som i dag till största delen utgörs av språkintroduktionen.

– Från november i fjol till april i år hade vi en fantastisk ökning av ungdomar som kom in och skulle utbilda sig. Vår verksamhet växte väldigt mycket då och vi jobbade hela tiden med en press som sa: ”Hinner vi ta emot? Kan vi släppa in fler? Hur ska utbildningen se ut? Och hur ska vi kunna rigga för detta på så kort tid när det kommer så många?”, säger Catharina Pålsson till Skolvärlden.

Det var en form av stress som personalen upplevde som tung och många kände att de inte gavs möjlighet att utföra ett bra jobb. Organisationen hann inte med. Elevernas utbildningsbakgrund skulle kartläggas och nyanställd personal komma in i sitt arbete.

– Tittar man på situationen nu i höst är det en helt annan form av stress som sliter mer på personalen, den som vi möter av att många hotas med utvisning.

I augusti började man med sex språkintroduktionsklasser på skolan och har sedan dess släppt ifrån sig elever motsvarande en hel klass. Många av eleverna har blivit åldersuppgraderade. Flera 16 och 17-åringar har blivit kallade till migrationsverket och samma dag plötsligt blivit 18 år – och kommit tillbaka till skolan och berättat att: ”Nu får jag inte bo kvar på boendet och nu ska jag få plats på ett vuxenboende”.

– Detta hamnar i knät på personalen. Vad kan vi göra i den situationen? Det är en helt annan stress som vi har i dag. Vi känner ungdomarna och vi har jobbat med dem under ett år. Vi känner inte att vi till 100 procent kan se vad de ska åka tillbaka till. Det känns jättejobbigt, säger Catharina Pålsson.

Hur märker du av den stressen på lärarna?

– Det är en trötthet, samtidigt som man har ett brinnande engagemang. Man försöker peppa eleverna att komma till skolan. Så länge eleverna är här så kämpar man på. Men det handlar om när man går hem och sätter sig och funderar på vad man egentligen gör. Det blir en trötthet som är mycket större än en vanlig höst i skolvärlden. Det försvårar jättemycket.

Det har således blivit svårt att dra gränsen som lärare, menar Catharina Pålsson. Hon beskriver att det finns många sidor som gör att den arbetsstressen som finns i dag inte bara är relaterad till att man har många ungdomar och mycket att göra. Utan det finns en tung psykisk del också.

– Du har sociala medier, du har kontakt med eleverna utanför skolan och du får ofta frågor om hur de ska jag göra för att få stanna. Det är lätt för mig som rektor att säga att de inte behöver ha kontakt med eleverna men de har man ju. Den relationen är redan gjord. Man kan liksom inte bryta detta, säger Catharina Pålsson och tillägger:

– Vad händer med ungdomarna som vi skickar härifrån? Ska de tillbaka till Kabul, för vi pratar till största del om ungdomar från Afghanistan, där en hel del av dem aldrig har växt upp i landet utan i andra länder som Iran och Pakistan. Så dit ungdomarna skickas är till en plats där de har ingenting. Det tar lärarna med sig. Det är en tung tid.

Nu hoppas man utöka stödet till lärarna i form av utökad handledning. Catharina Pålsson har vänt sig till personalavdelningen i kommunen för att få mer stöd och hjälp.

– Vi håller på med att utarbeta en möjlighet för handledning för all personal som vill. Både enskilt och i grupp för att kunna diskutera de här problemen. Det är viktigt med professionell hjälp. 

Under fredagen kom det uppgifter om att regeringen diskuterar en lagändring som kan göra att asylsökande barn inte kan utvisas får stanna i Sverige om de går i skolan, enligt källor till Sveriges Radio Ekot. 

Enligt Ekot försöker Miljöpartiet nu övertyga Socialdemokraterna om att införa en lagändring som gör att den här gruppen får stanna. Bland annat ska partiet ha försökt lyfta in frågan i förhandlingarna om de förlängda gränskontrollerna.

Sveriges migrations- och justitieminister Morgan Johansson bekräftar att en översyn av lagstiftningen pågår, men han vill inte ge några detaljer om hur lagen ska utformas.

– Det måste finnas en möjlighet för de här ungdomarna att gå färdigt gymnasiet, vi jobbar med ett förslag. Vi kommer att göra en ny bedömning efter utbildningen och kolla på situationen i landet där ungdomarna kommer ifrån, säger Morgan Johansson till Ekot.