Annons
Foto: Markus Marcetic

Våga gå i dialog med religioner

Publicerad 5 november 2014

Fakta

Läs mer

 

Föreningen Abrahams barn är religiöst och politiskt obunden och arbetar bland annat för att sprida och fördjupa kunskapen om olika kulturella traditioner i Sverige. Här finns mer information om den så kallade IE-metoden (identifikation skapar empati): abrahamsbarn.se

Föreningen Lärare i religionskunskap har samlat pedagogiska resurser på nätet: flr.se/lankar.html

Lärarna Annelie Pettersson och Malin Steger har på sin hemsida Religionsfröknarna fakta, arbets-
uppgifter, bilder och övningar. Främst för gymnasieskolans religionskurser, men även användbart för högstadiet: religionsfroknarna.se

 

Självvärdering positivt enligt NIGEL FANCOURT

Den brittiske forskaren Nigel Fancourt visar i sin avhandling att reflexiv självvärdering i religion utvecklar elevernas kognitiva kunskaper, attityder och värderingar i förhållande till andra religioner.

Självvärderingen fungerar också som en motivationsskapande faktor i undervisningen, enligt Fancourts studie ”Self-assessment in religious education”.

Källa: Skolverket.

Relaterat

Majoriteten av befolkningen anser sig vara icke-religiös, samtidigt som intresset för andlighet växer och det finns en mångfald av trossamfund.
​Hur påverkar religionens förändrade roll i vårt samhälle religionsundervisningen i skolan? Ämnet är högaktuellt och föremål för två nya studier – som forskarna hoppas ska ge bättre metoder för att motivera eleverna.

När Skolinspektionen för ett par år sedan granskade religionskunskapen på gymnasiet visade det sig att det finns områden där undervisningen behöver förbättras, bland annat gällande vilken roll religioner och livsåskådningar har i Sverige och omvärlden i dag. När det blir för mycket fokus på faktaförmedling om världsreligionerna och för lite utrymme för eleverna att reflektera och analysera religionens samtida betydelse, riskerar motivationen att dala. Det är i ointresserade elevgrupper med negativa förväntningar på ämnet som antisemitiska och islamofobiska värderingar är över-
representerade.

– I ett starkt sekulariserat samhälle som det svenska finns en tydlig uppdelning – som kanske inte är avsedd men ändå blir – eftersom majoriteten av både lärare och elever ser sig som sekulariserade. Man läser religionskunskap för att lära sig om ”hur de andra är”. Men då kommer man väldigt långt bort från religionsundervisningens ideal om att nå ökad förståelse. I stället lär man sig att muslimer är på ett visst sätt och hinduer på ett annat. Det blir stereotyper och man kan rent av bli mer främmandegjord inför olika religiösa riktningar, säger docent Anders Sjöborg, som är verksam vid Centrum för forskning om religion och samhälle, CRS, vid Uppsala universitet.

Han tror att religionsundervisningen i stort skulle tjäna på att röra sig från ”lära om” till ”lära av”.

– Man ska lära sig av olika religioner och gå i dialog med olika religiösa traditioner och inte bara stå utanför och titta på dem.

Många av lärarna som deltog i Skolinspektionens granskning upplevde att det var svårt att hinna med allt som kursen ska innehålla. En del undvek också att lyfta frågor som uppfattades som känsliga, för att slippa spänningar i klassrummet.

Det var Skolinspektionens rapport som sådde fröet till den forskningsstudie som Anders Sjöborg och kollegan Malin Löfstedt fått pengar från Vetenskapsrådet för att genomföra. Projektet har fått namnet ”Religions-undervisning i senmoderna Sverige: Lärarprofessionalitet på gränsen mellan offentligt och privat” och ska pågå i fyra år.

– Vi ska studera hur lärare i religionskunskap på högstadiet och gymnasiet hanterar olika typer av spänningar i sin undervisning. Spänningar som i och för sig alla lärare kan uppleva, men som är särskilt speciella i relation till att religion i vår del av världen uppfattas som en privat angelägenhet – samtidigt som religionen nu tar allt mer plats i det offentliga rummet. Det finns en större samhällsteoretisk diskussion om religionens roll i samhället, där hela tanken om en skarp linje mellan privat och offentligt allt mer ifrågasätts. Det kan vara slöjan – är det en privat religionsfrihetsfråga eller en offentlig angelägenhet som man kan lagstifta om? Det här är inte bara intressant för hur man ska utveckla religionsundervisningen, utan också för hur man ska tänka kring stora frågor som samhällets sammanhållning i vår tid, säger Anders Sjöborg och tillägger:

– Vi är också väldigt nyfikna på saker som hur klassrumssituationen ser ut. Vilken betydelse har ett mångkulturellt klassrum i lärarpraktiken?

Tjugo lärare på högstadiet och lika många på gymnasiet ingår i studien, som ska belysa hur religionens förändrade roll i samhället påverkar religionsundervisningen. Målet är att religionslärarna framöver ska få bättre metoder för att nå ut till och motivera eleverna.

– Det finns tidigare forskning som visar att spänningarna är en knäckfråga för lärare, och att en del lärare undviker spänningsfyllda moment och potentiella konfliktområden. Det är utifrån det som vi kände att det här är intressant att studera. Spänningar låter väldigt negativt, men det kan ju också ge nerv i undervisningen. En större säkerhet i religionslärarrollen skapar bättre förutsättningar för att hantera spänningar och konfliktområden, vilket i sin tur kan skapa ett större engagemang för ämnet, säger Malin Löfstedt, lärare och forskare vid CRS.

På Södertörns högskola ligger ett annat forskningsprojekt, om kulturell och religiös mångfald i grundskolan, i startgroparna.

– Det är en stor studie i Sverige, Estland och Finland som handlar om hur elever i årskurserna 3, 6 och 9 ser på religiös mångfald. I Storbritannien finns en liknande studie som pågått ett tag, så vi kommer att kunna göra jämförelser med andra länder, säger Jenny Berglund, docent i religionsdidaktik.

Målsättningen är att ”ge ett substantiellt bidrag till lärarutbildningen vad gäller interkulturella frågor”, säger hon.

– Vi gör studien bland annat för att religion är en viktig aspekt i diskussionen om interkulturalitet, men också för att det är intressanta frågor att diskutera med blivande lärare. Inte bara blivande religionskunskapslärare, utan lärare över huvud taget. Interkulturalitet och aspekten av religion i den är viktig även om du ska bli fritidspedagog eller förskollärare. Alla kommer träffa barn och föräldrar från olika religiösa bakgrunder, liksom från icke-religiösa. Det är bra som blivande lärare att veta mer om det här.

Liksom Uppsalaforskarna betonar Jenny Berglund hur viktigt det är att religionsundervisningen visar på den mångfald varje religion inrymmer.

– Det är inte kul för en 12- eller 15-åring som firar högtider på ett sätt med sin familj att komma till skolan och möta läraren, som är en auktoritet, som talar om att ”så här är det”. Och så stämmer det inte alls överens med hur eleven lever. Det här sker inte bara inom religions-
undervisningen, men det finns en tendens – även i läromedlen – att beskriva maximalister. Alltså de som är mest religiösa. De som tvivlar, tvekar och gör tvärtemot glöms bort.

Hon fortsätter:

– Människor går över gränserna hela tiden. Inom varje religiös tradition finns fundamentalister och superliberala. Kvinnoförtryck finns inom alla religioner, men det gör även feminister. Spektrat är enormt men det är lätt att missa. I skolans religionsundervisning blir det lätt att människor inom varje religion gör samma sak, och det tror jag är ett problem. Får man med mångfalden behöver man inte heller hamna i situationer där elever i klassen säger ”nej, så där är det inte”. Då kan man säga ”jo, så är det också”. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons