Annons
Foto: Markus Marcetic

Våga gå i dialog med religioner

Publicerad 5 november 2014

Fakta

Läs mer

 

Föreningen Abrahams barn är religiöst och politiskt obunden och arbetar bland annat för att sprida och fördjupa kunskapen om olika kulturella traditioner i Sverige. Här finns mer information om den så kallade IE-metoden (identifikation skapar empati): abrahamsbarn.se

Föreningen Lärare i religionskunskap har samlat pedagogiska resurser på nätet: flr.se/lankar.html

Lärarna Annelie Pettersson och Malin Steger har på sin hemsida Religionsfröknarna fakta, arbets-
uppgifter, bilder och övningar. Främst för gymnasieskolans religionskurser, men även användbart för högstadiet: religionsfroknarna.se

 

Självvärdering positivt enligt NIGEL FANCOURT

Den brittiske forskaren Nigel Fancourt visar i sin avhandling att reflexiv självvärdering i religion utvecklar elevernas kognitiva kunskaper, attityder och värderingar i förhållande till andra religioner.

Självvärderingen fungerar också som en motivationsskapande faktor i undervisningen, enligt Fancourts studie ”Self-assessment in religious education”.

Källa: Skolverket.

Relaterat

Majoriteten av befolkningen anser sig vara icke-religiös, samtidigt som intresset för andlighet växer och det finns en mångfald av trossamfund.
​Hur påverkar religionens förändrade roll i vårt samhälle religionsundervisningen i skolan? Ämnet är högaktuellt och föremål för två nya studier – som forskarna hoppas ska ge bättre metoder för att motivera eleverna.

När Skolinspektionen för ett par år sedan granskade religionskunskapen på gymnasiet visade det sig att det finns områden där undervisningen behöver förbättras, bland annat gällande vilken roll religioner och livsåskådningar har i Sverige och omvärlden i dag. När det blir för mycket fokus på faktaförmedling om världsreligionerna och för lite utrymme för eleverna att reflektera och analysera religionens samtida betydelse, riskerar motivationen att dala. Det är i ointresserade elevgrupper med negativa förväntningar på ämnet som antisemitiska och islamofobiska värderingar är över-
representerade.

– I ett starkt sekulariserat samhälle som det svenska finns en tydlig uppdelning – som kanske inte är avsedd men ändå blir – eftersom majoriteten av både lärare och elever ser sig som sekulariserade. Man läser religionskunskap för att lära sig om ”hur de andra är”. Men då kommer man väldigt långt bort från religionsundervisningens ideal om att nå ökad förståelse. I stället lär man sig att muslimer är på ett visst sätt och hinduer på ett annat. Det blir stereotyper och man kan rent av bli mer främmandegjord inför olika religiösa riktningar, säger docent Anders Sjöborg, som är verksam vid Centrum för forskning om religion och samhälle, CRS, vid Uppsala universitet.

Han tror att religionsundervisningen i stort skulle tjäna på att röra sig från ”lära om” till ”lära av”.

– Man ska lära sig av olika religioner och gå i dialog med olika religiösa traditioner och inte bara stå utanför och titta på dem.

Många av lärarna som deltog i Skolinspektionens granskning upplevde att det var svårt att hinna med allt som kursen ska innehålla. En del undvek också att lyfta frågor som uppfattades som känsliga, för att slippa spänningar i klassrummet.

Det var Skolinspektionens rapport som sådde fröet till den forskningsstudie som Anders Sjöborg och kollegan Malin Löfstedt fått pengar från Vetenskapsrådet för att genomföra. Projektet har fått namnet ”Religions-undervisning i senmoderna Sverige: Lärarprofessionalitet på gränsen mellan offentligt och privat” och ska pågå i fyra år.

– Vi ska studera hur lärare i religionskunskap på högstadiet och gymnasiet hanterar olika typer av spänningar i sin undervisning. Spänningar som i och för sig alla lärare kan uppleva, men som är särskilt speciella i relation till att religion i vår del av världen uppfattas som en privat angelägenhet – samtidigt som religionen nu tar allt mer plats i det offentliga rummet. Det finns en större samhällsteoretisk diskussion om religionens roll i samhället, där hela tanken om en skarp linje mellan privat och offentligt allt mer ifrågasätts. Det kan vara slöjan – är det en privat religionsfrihetsfråga eller en offentlig angelägenhet som man kan lagstifta om? Det här är inte bara intressant för hur man ska utveckla religionsundervisningen, utan också för hur man ska tänka kring stora frågor som samhällets sammanhållning i vår tid, säger Anders Sjöborg och tillägger:

– Vi är också väldigt nyfikna på saker som hur klassrumssituationen ser ut. Vilken betydelse har ett mångkulturellt klassrum i lärarpraktiken?

Tjugo lärare på högstadiet och lika många på gymnasiet ingår i studien, som ska belysa hur religionens förändrade roll i samhället påverkar religionsundervisningen. Målet är att religionslärarna framöver ska få bättre metoder för att nå ut till och motivera eleverna.

– Det finns tidigare forskning som visar att spänningarna är en knäckfråga för lärare, och att en del lärare undviker spänningsfyllda moment och potentiella konfliktområden. Det är utifrån det som vi kände att det här är intressant att studera. Spänningar låter väldigt negativt, men det kan ju också ge nerv i undervisningen. En större säkerhet i religionslärarrollen skapar bättre förutsättningar för att hantera spänningar och konfliktområden, vilket i sin tur kan skapa ett större engagemang för ämnet, säger Malin Löfstedt, lärare och forskare vid CRS.

På Södertörns högskola ligger ett annat forskningsprojekt, om kulturell och religiös mångfald i grundskolan, i startgroparna.

– Det är en stor studie i Sverige, Estland och Finland som handlar om hur elever i årskurserna 3, 6 och 9 ser på religiös mångfald. I Storbritannien finns en liknande studie som pågått ett tag, så vi kommer att kunna göra jämförelser med andra länder, säger Jenny Berglund, docent i religionsdidaktik.

Målsättningen är att ”ge ett substantiellt bidrag till lärarutbildningen vad gäller interkulturella frågor”, säger hon.

– Vi gör studien bland annat för att religion är en viktig aspekt i diskussionen om interkulturalitet, men också för att det är intressanta frågor att diskutera med blivande lärare. Inte bara blivande religionskunskapslärare, utan lärare över huvud taget. Interkulturalitet och aspekten av religion i den är viktig även om du ska bli fritidspedagog eller förskollärare. Alla kommer träffa barn och föräldrar från olika religiösa bakgrunder, liksom från icke-religiösa. Det är bra som blivande lärare att veta mer om det här.

Liksom Uppsalaforskarna betonar Jenny Berglund hur viktigt det är att religionsundervisningen visar på den mångfald varje religion inrymmer.

– Det är inte kul för en 12- eller 15-åring som firar högtider på ett sätt med sin familj att komma till skolan och möta läraren, som är en auktoritet, som talar om att ”så här är det”. Och så stämmer det inte alls överens med hur eleven lever. Det här sker inte bara inom religions-
undervisningen, men det finns en tendens – även i läromedlen – att beskriva maximalister. Alltså de som är mest religiösa. De som tvivlar, tvekar och gör tvärtemot glöms bort.

Hon fortsätter:

– Människor går över gränserna hela tiden. Inom varje religiös tradition finns fundamentalister och superliberala. Kvinnoförtryck finns inom alla religioner, men det gör även feminister. Spektrat är enormt men det är lätt att missa. I skolans religionsundervisning blir det lätt att människor inom varje religion gör samma sak, och det tror jag är ett problem. Får man med mångfalden behöver man inte heller hamna i situationer där elever i klassen säger ”nej, så där är det inte”. Då kan man säga ”jo, så är det också”. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons