henrik
Foto: Henrik Witt

Vågar du gripa in?

Anmäld, uthängd på nätet eller sedd som en besvärlig medarbetare. Att som lärare gripa in i en situation kan sätta igång en hel kedja av följdhändelser.– Det här är ett fenomen vi borde uppmärksamma mer, säger Marcus Samuelsson, universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet, som vill att lärare, forskare och arbets-ledare ska bli bättre på att dela med sig av sina erfarenheter från ingripanden i skolans värld.

Det blev i fjol stor uppmärksamhet kring en dom i Gällivare tingsrätt. Upprinnelsen var en händelse på en högstadieskola i Kiruna, där ett par elever uppträtt stökigt. En lärare lyfte till sist ut en av dem från skolans matsal. Pojken slog och sparkade läraren och hotade att slå ihjäl honom.

Eleven dömdes för misshandel och olaga hot – men tingsrätten nekade läraren skadestånd och motiverade det i domen med att en tillsynspliktig lärare ”måste ha beredskap för att visst hot och våld kan förekomma vid ett ingripande mot en elev, på samma sätt som exempelvis en ordningsvakt eller polis”.

– Det upprörde väldigt många, och av det följde diskussionen om lärarens uppdrag i skolan – från utbildningsministern och neråt, konstaterar Marcus Samuelsson.

I skollagen från 2010 läggs större tonvikt på vad en lärare har rätt att göra, och även är skyldig att göra, jämfört med den gamla skollagen. Ett helt kapitel är vikt åt trygghet och studiero.

– Om jag tar Linköping som exempel så är juridik sedan länge ett stående inslag på lärarutbildningen. Studenterna blir upplysta om vilka lagar som gäller, men tolkningen av dem förändras ju allt eftersom det kommer prejudicerande domar, säger Marcus Samuelsson, som i februari skrev en artikel på temat ”ingripandebenägenhet” i Linköpings universitets nättidskrift ”Venue”.

Frågan är högaktuell av en rad skäl, menar Marcus Samuelsson, och pekar på en ökad benägenhet bland föräldrar och vårdnadshavare att göra anmälningar, oron för att som enskild lärare bli uthängd i sociala medier, att komma till fysisk skada eller bli sedd som besvärlig av arbetsgivaren.

Har allt detta sammantaget gjort lärare mer rädda för att ingripa?

– Det är en jätteintressant fråga som man skulle behöva undersöka mer systematiskt. Men nej, jag tänker att vi inte har kommit dithän ännu. De som ingriper, visar den beprövade erfarenheten, hinner sällan överväga det i sådan utsträckning att de avstår.

Innan han gav sig in på forskarbanan arbetade Marcus Samuelsson över sju år som speciallärare och slöjdlärare på högstadiet.

– Som speciallärare var jag ansvarig för en verksamhet med elever med sociala och känslomässiga störningar, som det hette på den tiden. Det fanns gott om provokationer att hantera och frågan om och på vilket sätt vi skulle ingripa ställdes vi inför varje dag.

Tyckte du själv att det var svårt?

– Ja, det tyckte jag. Det är därför jag tänker att det vore stor nytta med en ökad diskussion i förebyggande syfte. Det kan till exempel handla om i vilka situationer en lärare eventuellt överväger att inte ingripa. Eller om jag skulle ingripa – vilken typ av ingripande skulle jag då göra, och vilket stöd har jag för det? Kan det bli några obehagliga eller överraskande konsekvenser? Skolorna jag jobbade på hade mer eller mindre utvecklade funktioner för att hantera enskilda lärares upplevelser i samband med ingripanden. De som hade tänkt för lite kring det agerade mer eller mindre som att de blev överraskade varje gång.

 

Kontakta facket

Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck föreläser ofta om vilka regelverken och vilka verktyg lärare kan ta till för att gripa in i olika situationer. Hon upplever att det finns ett stort behov att diskutera frågorna. Kristina Rollbäck menar att kunskaperna, inte minst från arbetsgivarhåll, borde vara bättre.

– Är du medlem i LR och har hamnat på kollisionskurs på grund av att något har inträffat ska du kontakta ditt lokal- eller kommunombud och beskriva vad som har hänt. Blir du kallad till ett samtal bör du tänka på ta med dig en facklig representant, säger hon.

Går det så långt som till polisanmälan och du blir kallad till förhör ska du begära att få en offentlig försvarare tilldelad, råder Kristina Rollbäck.

Ring eller mejla Lärarnas Riksförbunds medlemsjour om du behöver hjälp:
08-613 27 00, medlemsjour@lr.se.

Läs mer

Skolverkets juridiska vägledning om trygghet och studiero och vad skolan har för disciplinära åtgärder att ta till: www.skolverket.se/lagar-och-regler/juridisk-vagledning/trygghet-och-studiero-1.126418

Marcus Samuelssons artikel om lärares benägenhet att gripa in: www.liu.se/uv/lararrummet/venue/larares-benagenhet-att-gripa-in?l=sv

”Tillåts läraryrket att bli en profession”, artikel ur tidskriften ”Vägval i skolans historia” (nummer 2, 2010) av professor Gunnel Colnerud.

Så kan du göra som lärare i olika situationer

Du kommer, som lärare, ofrånkomligen att ställas inför både mindre och större konflikter – som ofta ska hanteras snabbt. Skolvärlden tog hjälp av Alf Johansson, jurist på Skolinspektionen, för att klargöra vad som gäller i olika situationer.

Om jag vill beslagta en elevs mobiltelefon?

Alf Johansson: ”Det finns en regel i skollagen som handlar om omhändertagande av föremål som används på ett sätt som är störande. Man får inte beslagta en mobiltelefon bara för att det är en mobiltelefon, utan den måste vara störande. Om någon ringer eller spelar musik under lektionen kan läraren eller rektorn ha rätt att beslagta den. Det går däremot inte att göra om den ligger avstängd på bänken och inte är störande.”

Om en elev verkligen stör undervisningen?

Alf Johansson: ”I nya skollagen har man tydligare reglerat detta med utvisning ur undervisningslokalen. Man kan visa ut en elev, men högst under återstående del av undervisningspasset.”’

Om eleven vägrar att lämnar klassrummet?

Alf Johansson: ”Det är en delikat fråga. Det är samma som vid omhändertagande av föremål – man får inte med våld ta någons mobiltelefon, det är noga angivet i förarbetet till lagen. Det är inte meningen att det ska bli en kamp mellan lärare och elev; man får inte brotta ner någon eller slita ifrån något ett föremål. Man ska uppmana dem att ge ifrån sig mobilen. Vägrar de kan man visa ut dem. I den här situationen, när en elev ska visas ut, går det inte att använda sig av våld.

Om två elever börjar slåss?

Alf Johansson: ”Då har läraren eller rektorn rätt att ingripa. Det har varit oreglerat tidigare och många lärare har varit osäkra på vad de får göra i sådana situationer och undrat om de får ta tag i eleverna. Nu, med nya skollagen, finns det utrymme att göra det. Det är inte bara en möjlighet, utan faktiskt även en skyldighet, att ingripa vid fara för annans liv och lem. Det är en del av skolans tillsynsansvar för sina elever. Man det är inte meningen att man ska utsätta sig själv för fara. Är det skarpt läge ska man tillkalla polis.”

Om jag vill att eleven ska ta av sig kepsen?

Alf Johansson: ”Det är en knepig fråga. Det finns ett krav på att alla skolor ska ha egna ordningsregler. Där kan man, i samråd med eleverna, komma överens om den här typen av frågor. Vi brukar från Skolinspektionens sida säga att kepsen är en del av klädseln, och hur man klär sig hör till den privata sfären. Det har funnits fall när skolor försökt reglera klädseln, men när man har anmält det till oss har vi varit tydliga med att det inte går att sätta gränser som exempelvis att tjejer inte får ha tröjor som slutar ovanför naveln eller att man inte får ha piercing. Försök att komma överens om vilka regler som ska gälla på skolan. Jag tror inte att det leder någonstans att komma med direktiv kring detta.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm