Val av läroböcker i svenska avgör läsande

Christoffer Dahl, doktorand i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, har undersökt hur fem läromedel i svenska används för att i skrift och bild introducera och motivera litteraturstudier på de studieförberedande gymnasieprogrammen. Resultatet visar att det kritiska perspektivet får ett litet utrymme i litteraturstudier medan läsarrelationen får en större plats. Valet av läroböcker kan också påverka vilken skönlitteratur som används i skolan och därigenom vilka områden som täcks.

– Till skillnad mot tidigare studier undersöker jag de betydelser som samspelet mellan skrift och bild i läromedlens omslag och förord, och i läromedlet som helhet ger uttryck för, säger Christoffer Dahl i ett pressmeddelande.

Christoffer Dahl har analyserat hur författarskap och litteraturval, med fokus på genre, introduceras och motiveras för läsaren. Ett centralt resultat är att läsarrelationen får ett större utrymme över tid.

– Det framstår som allt viktigare att läsaren kan känna igen sig i litteraturen och författarskapen. Läromedlen väljer gärna texter som har en stark dramatisk och lockande effekt, inte minst gäller detta Strindberg som många påminner om just en actionhjälte.

Ett annat viktigt resultat är att det kritiska perspektivet får litet utrymme överlag. Majoriteten av läromedlen tar inte upp att litteratur kan läsas kritiskt med hjälp av teoretiska och analytiska verktyg. Seglivade traditioner har, enligt avhandlingen, skapat en tydlig gräns mellan tematiskt och kronologiskt uppdelade läroböcker, vilket får följder för både litteratururvalet och synen på litteratur.

Exempelvis är den historiska kontextualiseringen svag i de tematiska läromedlen, vilket bidrar till en splittrad historiesyn, medan avsaknaden av nutida litteratur i de kronologiskt uppdelade läroböckerna pekar på en skarp skillnad mellan litterärt högt och lågt, som idag framstår som förlegad.

– De tematiskt och kronologiskt disponerade läromedlen borde låna drag av varandra, och inte minst bjuda in ytterligare röster och idéer – exempelvis aktuell forskning – för att skapa en för läsaren mer utmanande och dynamisk litteraturförmedling, säger Christoffer Dahl.