Avhandling

Valfrihet missgynnar elever i behov av stöd

Friskolorna har inte utmanat den traditionella specialpedagogiken, samtidigt som valfriheten missgynnar elever i behov av särskilt stöd. Det visar ny forskning.

Läs mer

Avhandlingen heter “Traditions and Challenges. Special Support in Swedish Independent Compulsory Schools”. Disputation i oktober 2015, vid Mälardalens högskola.

Här hittar du hela avhandlingen.

Friskolereformen lanserades som ett demokratiskt projekt. Föräldrar och elever skulle få större makt genom sin valfrihet. Barn i behov av särskilt stöd har inte samma valfrihet – 15 procent av friskolorna har nekat tillträde till elever med särskilda behov. Som orsak anger de ekonomiska och eller organisatoriska hinder.

– Det borde väl ses som allvarligt, om vissa elever inte kan utnyttja skolvalet, säger Gunnlaugur Magnússon, didaktikforskare och filosofie doktor vid Mälardalens högskola. Men siffran varierar mellan skolorna.

Studien visar till exempel att av Waldorf-friskolorna har 40 procent nekat sökande barn med särskilda behov tillträde.

Förklaringar som friskolor ger till att de nekar barn med specialpedagogiska behov tillträde handlar om olika saker, till exempel beroende på ersättningssystemen i varje kommun. I vissa kommuner ingår ersättningen i skolpengen, i andra får skolan söka medel ur en kommunal pott som ibland tar slut.

Precis som i tidigare studier, kan Gunnlaugur Magnússon bekräfta att det ofta krävs en diagnos för få särskilt stöd, trots att detta strider mot skollagen.

Men Gunnlaugur Magnússon undersöker också hur friskolorna använt sin frihet till att skapa nya pedagogiska arbetssätt för de barn som har särskilda behov för att nå kunskapsmålen.

– Förhoppningarna när man introducerade friskolorna, var en större mångfald i pedagogiska arbetssätt. Jag var nyfiken på om det hade blivit så eller inte.

Hans studie pekar dock på motsatsen.

– Det är vanligt att förklaringen till problemen läggs på individen, din diagnos är orsaken för ditt behov av särskilt stöd. Det nya perspektivet ser undervisningen i relation till den fysiska, sociala miljön eller undervisningen, och att eleven ska gå kvar i sin vanliga grupp.

Men den traditionella pedagogiken är inte exklusiv för friskolorna, utan återfinns också hos skolor som drivs av kommunala huvudmän.

– Det finns en variation av olika arbetssätt på ALLA sorters skolor. Det beror alltså inte på huvudmannaskapet hur det blir.

Problemet är snarare att styrdokumenten innehåller motstridiga ambitioner, både valfrihet och inkludering.

Föräldrar och elever ska få välja fritt, samtidigt som skolorna ska vara institutioner som består av elever med olika social bakgrund, olika förutsättningar för lärande, och där alla får plats.

– Styrdokumenten innehåller krav som går emot varandra. Man har både inkluderande ambitioner, men även krav på effektivitet och excellens. När man ställer dem emot varandra skapar man problem i praktiken, där lärarna behöver lösa dilemman som uppstår – inkludera alla och uppnå excellenta resultat för så lite pengar som möjligt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm