Väljarna: Vi vill ha mindre skolklasser
För var tredje väljare är skolfrågan så viktig att den kan avgöra vilket parti de kommer lägga sin röst på. Mindre skolklasser är det som efterfrågas mest, visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund. Nästan lika många väljare tycker att behöriga lärare är viktigast för att förbättra elevernas kunskaper.
• Borgerliga sympatisörer tycker att Jan Björklund är den partiledare som är bäst avseende skolpolitik. Rödgröna väljare föredrar Mona Sahlin.
• Bland rödgröna sympatisörer är dock osäkerheten stor: 54 procent har inte kunnat välja vilken partiledare som är bäst på skolfrågor. Bland alliansväljare är andelen 30 procent.
• 77 procent av de 4500 medverkande i undersökningen tycker att mindre klasser är viktigast för att förbättra elevernas kunskapsresultat. 73 procent har svarat behöriga lärare, 35 procent bättre undervisningsmaterial och 27 procent bättre skolmat (flera svarsalternativ fick anges).
• På frågan om vilket skolsystem som skulle var bäst för Sverige har 35 procent svarat ”statlig skola med friskolor som alternativ”, 30 procent ”kommunal skola med friskolor som alternativ”, 14 procent ”endast en statlig skola”, 11 procent ”endast en kommunal skola”.
Källa: ”Skolan och valet 2010 – en väljarundersökning” från Lärarnas Riksförbund.
Inför valet har Lärarnas Riksförbund låtit göra en jätteundersökning där 4 500 personer mellan 18 och 74 år har intervjuats.
Resultatet visar att skolfrågorna engagerar mycket, både på riksnivå och i den egna hemkommunen.
• 61 procent av de tillfrågade tycker inte att skolan i den egna kommunen får tillräckliga resurser.
• 30 procent säger att skolan som enskild fråga kan komma att avgöra hur de röstar den 19 september.
• 90 procent anser inte att svenska elever får en nationellt jämbördig utbildning.
– Vi har en hjärtefråga som vi driver stenhårt: Tyvärr är skolan inte likvärdig. Det bör varje ansvarig politiker, nationellt som lokalt, ta till sig, säger Metta Fjelkner, LR:s ordförande.
Enigheten i valkåren om de viktigaste åtgärderna för att förbättra elevernas kunskaper är stor: Mindre skolklasser och behöriga lärare rankas överlägset högst. Däremot råder det osäkerhet bland väljarna om vilket politiskt block som är bäst på att driva skolfrågor.
26 procent av de intervjuade föredrar de rödgrönas skolpolitik, 38 procent har störst förtroende för alliansens. 36 procent är osäkra på vilket block de föredrar. Oavsett politiska sympatier finns en stor efterfrågan av en förändring av skolans huvudmannaskap. 51 procent av de medverkande i undersökningen tror att likvärdigheten i skolan skulle bli bättre med en statlig finansiering av skolan.
Metta Fjelkner manar landets politiker till större konsensus kring skolan, inte minst på grund av att väljarkåren är så enad i vilka frågor som är de viktigaste.
– Men man har valt att odla konflikten.