Var femte student har funderat på att hoppa av

Tidigare i år kom en rapport från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, som visar att var fjärde lärarstudent hoppar av, många i ett tidigt skede av utbildningen.

Nu visar en ny enkätundersökning, gjord av Skolvärlden bland 578 lärarstudenter, att en stökig och otrygg arbetsmiljö i skolan är en bidragande faktor till avhoppen. Över 18 procent av de blivande lärarna funderar på att sluta på grund av förekomsten av hot och våld mot lärare.

– Att så många tänkt hoppa av just på grund av detta är chockerande. Den här undersökningen visar att vi måste komma tillrätta med ordningsproblemen i skolan. Politiker pratar ofta om att lärarutbildningen behöver byggas ut för att möta de rekryteringsbehov som skolorna har, men vi menar att det är bättre att stärka arbetsmiljön. Då väljer både de erfarna lärarna och de som i dag studerar till lärare i större utsträckning att stanna kvar, säger Isak Skogstad.

15,7 procent av de blivande lärarna har redan på sin praktik (VFU) blivit utsatta för hot, våld eller sexuella trakasserier. I undersökningen beskriver en del vad de råkat ut för:

”En elev blev mycket arg och gick till attack. Eleven bet, rev och slog samt drog mig i håret. Under tiden skrek han många olika fula ord till mig. Jag klarade knappt att hantera honom och fick hjälp från två andra för att lugna honom.” 

”Av elev – att bli dödad om jag ger ett F. Av elever – att jag bara är praktikant, så det jag gör har inte så stor betydelse.”

”Attackerades och slogs ner av elev under VFU:n i oktober 2015. Fick själv göra polisanmälan mot eleven. Skolan hjälpte till med arbetsskadeanmälan.”

– Det är hemskt. Det visar hur allvarlig situationen är. Vi vet att det är mycket stök i den svenska skolan men att det är så här illa trodde jag faktiskt inte, säger Isak Skogstad.

Han konstaterar att det finns en utbredd rädsla i lärarkåren för att bli anmäld.

– Anmälningskulturen gör lärare otrygga och medför att man i stundens hetta inte vet om man vågar gripa in eller inte. Passivitet medför stora risker: att bråk får fortlöpa eller att studieron inte upprätthålls. Blivande lärare behöver stöttning i detta under sin VFU, men lärarna som handleder behöver i sin tur också uppbackning, säger han och tillägger:

– På många skolor behövs en kulturförändring. Huvudmannen måste se till att skolledningen utgör ett stöd för lärarna. 

Lärarnas Riksförbunds förre ordförande Bo Jansson menar att konkurrensen mellan skolor och det faktum att skolpengen följer eleven bidrar till att problem sopas under mattan av rädsla för att den egna skolan ska få dåligt rykte. 

– En anpassning till att ”kunden alltid har rätt” funkar inte i skolan. Skolledningar och huvudmän är oroliga för att tappa elever och tänker kortsiktigt. Vi vet att lärare stängts av eller anmälts, men att det sedan visat sig att de agerat helt rätt. 

Han tycker att politiker på nationell nivå har en krisinsikt vad gäller att höja lärarnas löner och minska den administrativa arbetsbördan.

– Men det finns inte en lika stor medvetenhet om arbetsmiljön vad gäller hot och bråk. En del tycker säkert att den här debatten bidrar till skolans krisstämpel, men vi kan inte låtsas som att problemen inte finns. Det är först ur en medvetenhet om det som det går att göra förbättringar, säger Bo Jansson.