Annons
Roger Bernhardsson och Viktor Forsberg ska tillsammans sätta betyg på sammanlagt 80 sexor på Smaragdskolan i Färjestaden på Öland.

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Publicerad 30 november 2017

Relaterat

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Roger Bernhardsson arbetar som lärare i matematik och NO på Smaragdskolan i Färjestaden på Öland, en nybyggd skola för årskurs fem och sex. Dessutom hjälper han Viktor Forsberg som under hösten har arbetat deltid på skolan som obehörig idrottslärare. I dagarna ska de tillsammans sätta betyg på sammanlagt 80 sexor.

– Jag har även ämnet idrott i min legitimation och hade eleverna i idrott när de gick i fyran, vilket är en fördel, säger Roger Bernhardsson. 

Har du fått gå ner i tid på din ordinarie tjänst för att kunna vara medbedömare?

– Nej. Arbetstiden har ökat. Men det är svårt att säga hur mycket det här uppdraget tar. När jag har möjlighet är jag med på en del idrottslektioner. Viktor bollar idéer med mig och vi planerar en del tillsammans. Som tur är är han nästan utbildad idrottslärare. 

Roger Bernhardsson säger att lärarnas arbetssituation rent generellt är tuffare i dag än för några år sedan. Bristen på behöriga lärare gör den inte lättare.

– I vår kommun har vi en hög procent behöriga lärare. Men som arbetsmarknaden ser ut idag är risken relativt stor att andelen obehöriga växer, vilket i sin tur ökar arbetsbelastningen på de behöriga lärarna.

– Vi har mer undervisningstid, men mindre gemensam planeringstid. I takt med att andelen obehöriga ökar, borde det vara tvärtom. Det pratas mycket om vikten av korrekt bedömning och betygssättning, vilket jag tycker är bra. Men då gäller det också att ge oss förutsättningar för det. Det har vi inte i dag.

Viktor Forsberg berättar att han gick ut lärarhög-skolan 2005 utan att ta någon examen. Det som saknas är c-uppsatsen. 

– Det har varit en trygghet att ha Roger och övriga i arbetslaget som stöd. Samtidigt kan jag känna ett visst dåligt samvete för att det blir extra arbetsuppgifter för dem.

Hade du arbetat som lärare innan du började på Smaragdskolan?

– Nej. Under de senaste nio åren har jag arbetat på ett boende för ensamkommande flyktingbarn som kommunen driver. Jag hoppade på vikariatet som idrottslärare lite av en slump. Skolledningen ringde och frågade om jag var intresserad. Jag tyckte att det kunde vara kul att testa. Dessutom är det inom samma kommun. Jag behövde inte byta arbetsgivare, utan gick bara ner i tid på mitt vanliga jobb. Efter jul återvänder jag till min ordinarie tjänst.

Våra behöriga lärare får göra ett stort extraarbete.

Enligt regelverket får inte en lärare som saknar lärarlegitimation sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad.

Det finns ingen officiell statistik om hur vanligt det är med medbedömning. Däremot har Lärarnas Riksförbund frågat medlemmarna i sin lärarpanel i vilken utsträckning de har fått hjälpa olegitimerade med betygssättningen.

  • 1 458 legitimerade och undervisande lärare har valt att svara.
  •  20 procent uppgav att de under höstterminen 2016 bistått olegitimerad lärare vid betygssättning. Bland grundskolelärarna var andelen nästan 30 procent, bland gymnasielärarna var andelen 9 procent.
  •  Av de som satt betyg tillsammans med en olegitimerad svarade nästan hälften av grundskolelärarna att de gjort det i fyra klasser eller fler.
  •  Drygt hälften svarade att det inte avsattes någon tid inom den reglerade arbetstiden för att bistå vid betygssättning.
  •  Sex av tio lärare fick vare sig ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Skolvärlden har intervjuat ett tiotal skolledare och fackliga lärarföreträdare på stora och små skolor runt om i Sverige om hur betygssättningen fungerar hos dem. 

Bilden som ges är att växande andelen obehöriga lärare innebär ett ökat tryck på de behöriga. Många känner sig oerhört pressade.

– Våra behöriga lärare får göra ett stort extraarbete för att medbedöma och det är så bra att det kommer fram, säger Victoria Tjernlund som är rektor på Centralskolan i Hoting i Strömsunds kommun i Jämtland med 145 elever i årskurs F–9.

Förra läsåret var 41,2 procent av skolans lärare legitimerade och behöriga i minst ett ämne, enligt Skolverkets statistik.

– I kommunen har vi elva förstelärare som har ett särskilt ansvar att hjälpa till vid planering, bedömning och betygssättning. Tre av förstelärarna finns här på skolan. Även legitimerade som inte är förstelärare hjälper till med planering och bedömning.

Har de speciellt avsatt tid till att hjälpa obehöriga lärare med planering och bedömning/betygssättning?

– Nej. Det har vi inte råd med. De arbetar mer än vad de ska göra. Vi har inte så stora klasser, så det får i viss utsträckning kompensera. Men helt klart är det tufft och svårt att hinna med. Det här är verkligen ingen optimal situation. 

Victoria Tjernlund befarar att bristen på behöriga lärare kommer att leda till att skolans högstadium på sikt läggs ner och att eleverna får pendla till Strömsund, om ingen dramatisk förändring inträffar.

– En nedläggning av högstadiet skulle innebära att en del elever kommer att ha tio mil till skolan enkel väg. Förmodligen får en del av dem inackorderas i Strömsund. 

Kan ni inte locka lärare till Hoting?

– Vi försöker, men det är tufft i dag för landsbygdskommunerna. Jag tror att det enda hållbara är att förmå de som bor på orten att studera vidare. Det är bara de som blir kvar. Just nu arbetar det på skolan fem obehöriga som pluggar till lärare på distans. Det är helt fantastiskt för en så liten ort och jätteroligt. Vi gör allt vi kan för att stötta dem. 

Som medbedömare bör man till exempel vara med och planera terminen.

Kerstin Lindberg är idrottslärare på Grevåkerskolan i Hammerdal och ordförande för LR i Jämtland. Hon är kritisk till många skolhuvudmäns inställning till betygssättning.

– Jag tycker att arbetsgivaren tar för lätt på detta. Att sätta betyg är faktiskt myndighetsutövning och en process som ska pågå under hela terminen. Ska man kunna sätta ett hyggligt korrekt betyg räcker det inte att bara titta på några provresultat och höra vad en obehörig lärare säger.

– Som medbedömare bör man till exempel vara med och planera terminen, ha ett antal sittningar med den obehörige, delta på några lektioner och askultera. Man måste kunna göra en egen professionell bedömning, säger Kerstin Lindberg.

Fungerar det så?

– Mycket sällan, enligt min erfarenhet. Jag vet i stället fall där lärare bara går in och skriver under i betygskatalogen. Detta är ytterst en rättssäkerhetsfråga för eleverna. Jag är mycket orolig.

– Jag tror dessutom att det är många lärare som mår dåligt över att de inte fått förutsättningar att göra en ordentlig bedömning, utan bara fått skriva under ett redan satt betyg, säger Kerstin Lindberg.

Karin Ahlgren, distriktsordförande för LR i Gävleborg och historielärare på Borgarskolan i Gävle, bekräftar att många legitimerade känner stor frustation över den ökande arbetsbelastning som den växande andelen obehöriga lärare leder till.  

– De som kan komma ifråga för medbedömning har ofta redan tjänster som är planerade. Detta blir något som läggs ovanpå och tar tid från den ordinarie verksamheten. Förra läsåret fanns det till exempel på en av Gävles högstadieskolor endast en legitimerad lärare i matematik i tjänst, resten var obehöriga. Den legitimerade fick därför ägna en betydande del av sin tid åt att lägga upp undervisningen åt de obehörig, konstruera prov och vara medbedömare i stället för att undervisa.

– Vi kan inte – som vården – ställa eleverna i kö när de legitimerade lärarna inte räcker till. Konsekvensen blir ökad arbetsbelastning för berörda lärare. För eleverna innebär det kvalitetssänkning och minskad likvärdighet. Den här situationen borde arbetsgivarna ha tagit tag i för länge sedan.

Den stora andelen obehöriga lärare är ett jättestort problem.

Förra läsåret var cirka 60 procent av lärarna på Murgårdsskolan i Sandviken legitimerade.

– I år är andelen något högre. Jag har dragit några vinstlotter i samband med rekryteringen, säger Karin Palmér som är biträdande rektor för årskurs 7–9.

– Den stora andelen obehöriga lärare är ett jättestort problem. Samtidigt kan man inte dra alla obehöriga över en kam. Det är väldigt stor skillnad på en 70-åring som arbetat som lärare under stora delar av sitt liv, men som aldrig gjort klart sin utbildning, och en 20-åring som helt saknar högskoleutbildning.

Hur klarar ni betygssättningen med en så stor andel obehöriga lärare?

– Det är viktigt att de legitimerade känner sig trygga när de sätter sitt namn under betyget, men också att de orkar med uppdraget. Vi vill ju inte ha lärare som går in i väggen.

– I år har vi därför lagt in tid i deras tjänster för planering och medbedömning tillsammans med obehöriga. De har också möjlighet att vid några tillfällen vara med i klassrummen och lyssna. Eleverna kan också spela in muntliga framställningar som de behöriga och obehöriga lärarna får lyssna på tillsammans.

Karin Palmér beskriver hennes situation som ett moment 22.

– Ju mer tid jag avsätter åt legitimerade lärare att hjälpa obehöriga med exempelvis betygssättning, desto fler legitimerade lärare måste jag rekrytera.

Får vi till slut legitimerade lärare som i princip bara sysslar med bedömning och betygssättning?

– Det finns en risk för det. En möjlig utveckling är att man i kommunerna har några förste-lärare som hjälper skolor med få behöriga att planera undervisningen, betygssättning och liknande.  

* * *

Martin Norin, rektor på Kunskapsskolan Tumba som förra läsåret hade 22 procent legitimerade lärare, befarar att svenska skolan kommer att få leva med obehöriga lärare inom överskådlig tid:

– Det ställer högre krav på gemensamma processer, kollegiala diskussioner och samverkan. Det är viktigt att det finns en tydlig idé från huvudmannen om hur man ska göra för att säkerställa både rätts-säkerhet och likvärdighet så att allt inte faller på den enskilda skolan.

Riitta Paananen, rektor på Fria Intermiliaskolan i Motala som förra läsåret hade 23,5 procent legitimerade lärare enligt Skolverkets statistik, säger att behöriga lärare på hennes skola får tid och extra ersättning för att vara medbedömare:

– Vi har i december och juni speciella dagar där de sitter tillsammans på arbetstid. De obehöriga beskriver vad man har gjort, hur prov har gått och liknande. Är det så att man inte är överens om ett betyg, kontaktar de mig och så har vi ett trepartssamtal.

– Vi försöker ordna så att alla legitimerade lärare som skall medverka vid betygssättning har möjlighet att vara med på lektioner, men vissa perioder går det inte av praktiska skäl.

Jennie Martinsson, rektor på Galärens skola i Karlskrona, berättar att obehöriga lärare på skolan blir tilldelade en betygsmentor när terminen börjar: 

– Betygsmentorerna följer planering, undervisning och bedömning genom regelbundna träffar under läsåret med den olegitimerade. De sätter sedan betygen tillsammans när det är dags. 

Texten är en uppdaterad version.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons
Annons
Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Annons
Annons

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Annons

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons