mobiltittande
Digitalisering

”Vår hjärna älskar internet”

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt.
– Digitaliseringen har inte varit medveten, säger Elias Granath, gymnasielärare och medgrundare till Informationspedagogerna.

För fyra år sedan fick eleverna i Elias Granaths klass en dator var, och till en början tyckte han att det var någonting bra.

– Det kommer att bli skönt, är vad jag tänkte först.

Sedan dess har han ändrat åsikt. Allteftersom märkte han att eleverna hade en bristande uppmärksamhet och jobbade i intervaller på sina datorer. Ibland tog de en paus till att chatta eller spela datorspel. 

– Vad som var häpnadsväckande var att flera tog en ”paus” redan innan de hade börjat arbeta.

Elias Granath har därefter varit med att grunda Informationspedagogerna, en föreläsningsverksamhet kring digitaliseringsfrågor. Han föreläste på årets SETT-mässa för att besvara frågan ”varför förbättrar inte digitaliseringen resultaten i skolan?”

Genom hela föredraget går en röd tråd: digitala verktyg kan användas på ett bra sätt, men de friheter och möjligheter som kommer med internet och digitala verktyg har också risker. Några exempel är försämrad koncentrationsförmåga, ökade distraktioner och att lärandet kan bli ytligt om det inte införs på ett genomtänkt sätt.

– Det är lätt att börja moralisera över det hela, men istället borde man fundera över vilket förhållningssätt skolan har till digitala verktyg och det uppkopplade klassrummet. Frågan borde ställas vilka beteenden som uppmuntras.

Han menar att styrkan med internet i klassrummet är att det erbjuder stora möjligheter och friheter, men att just det även är dess svaghet. Det uppkopplade klassrummet är inte längre bara ett rum då elevernas enskilda datorer är som ett rum i sig.

– Vi har 30 rum istället för ett, och samtliga av alla dessa rum har tillgång till ett oändligt antal andra rum. Det är viktigt att förstå att en dator inte bara är en uppdatering av ett anteckningsblock.

Möjligheten till så många olika källor och att kunna gå vidare i nya länkar och använda flera flikar samtidigt anknyter till vad som i psykologin kallas positiv förstärkning. Det innebär att ett beteende uppmuntras med en belöning för att det ska upprepas senare. I den här kontexten är belöningen en dopaminkick när man får ny information. Detta är fallet även om förståelsen blir ytlig. Intermittent belöning är att det inte infinner sig en belöning vid varje tillfälle som beteendet upprepas, men eftersom personen vet att det kan komma en belöning med tiden så uppstår ett mer långsiktigt beteende.

– Vår hjärna älskar internet och vår hjärna älskar information, säger Elias Granath.

Multitasking, att göra flera saker samtidigt, är någonting som uppmuntras av intermittent belöning, men Elias Granath säger att människor inte kan arbeta effektivt på det sättet. Dessutom tyder forskningen på att det inte går att träna upp förmågan i någon större utsträckning.

– Det skulle inte vara något problem med multitasking om det inte vore för att vi är så dåliga på det. Studier med både unga och äldre visar att båda grupperna är lika dåliga på att arbeta på det sättet, men de unga tror tillskillnad från de äldre att de är bra på det.

Därför menar han att det är viktigt att få undan mobilen och andra distraherande faktorer och arbeta på ett sätt som ökar koncentrationsförmågan istället, nämligen genom läsning. Idag läser man ca 100 000 ord om dagen, men mycket av det digitala blir läst fort och med mindre fokus vilket påverkar hur mycket personen tar in av texten.

– Det finns också en tendens att kompensera arbetet i intervaller och bristen på koncentration med att öka sitt tempo och skynda igenom en text. Men att läsa snabbt är inte alltid en styrka. Elever som läser fort och ytligt kan svara på faktafrågor lika bra som de med lugnare läsning, men de presterar sämre på fördjupningsfrågor.

Elias Granath trycker på vikten av ett bra tempo för att eleverna ska kunna ha tid till att fördjupa sig i sitt lärande och träna sin koncentrationsförmåga. En sak man kan göra är att ha frågor till texten för att göra en djupare läsning nödvändig, något annat är att hjälpa eleverna organisera sina studier.

– Studieteknik är viktigare än någonsin, säger han.

Det är mest det negativa med digitaliseringen som Elias Granath tar upp, men han tycker att digitala verktyg kan ha en plats i klassrummet. Det viktiga är hur det går till och att man accepterar utmaningarna.

– Jag tror på det som kallas för ”blended learning”, men man måste acceptera problemen som kommer med de uppkopplade skärmarna. Digitaliseringen har inte varit medveten och ibland verkar det som att man inte har tänkt på att det man gör kan få konsekvenser. Det är naivt.

Regeringen vill se en digitalisering av skolverksamheten senast 2022, tror du att det kommer sluta bra eller dåligt?

– Det beror på hur man tolkar det som är skrivet. Så länge förståelsen finns med kan det nog bli bra. Den positiva effekten hittills har varit marginell men det skulle kunna vara så mycket mer, och så mycket mindre.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm