asa_syv
Syv

Var tredje elev vill ha mer syv

Mer än var tredje elev tycker inte att de får tillräckligt med hjälp från studie- och yrkesvägledare på sina skolor.
– Det är inte lätt att räcka till för alla elever med begränsade resurser och då måste man prioritera i sitt arbete, säger Åsa Sundelin, lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Stockholms Universitet.

Mer om rapporten:

Ta del av hela rapporten från Gymnasium.se här.

Hela 41,24 procent av eleverna tycker att de inte får tillräckligt med hjälp i sitt studie- och yrkesval inför gymnasiet. Det framkommer i den senaste Gymnasierapporten från Gymnasium.se, där 1 896 elever svarat på frågor beträffande gymnasievalet.

I rapporten blir eleverna tillfrågade varför de inte känner att de får den hjälp som de önskar. Där anger de att det är både för lite tid med syv, men också att de får alldeles för lite information.

– Om man tänker på hur resurserna ser ut för studie- och yrkesvägledare så är det faktiskt väldigt ojämnt från skola till skola. Det är inte lätt att räcka till för alla elever med begränsade, ofta mycket begränsade, resurser och då måste man prioritera i sitt arbete, säger Åsa Sundelin, lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Stockholms Universitet, till Skolvärlden.

– Vägledarna kan ju inte trolla med knäna när de kommer ut i en verksamhet och verklighet som ger ganska begränsade möjligheter att leva upp till läroplanens mål och elevernas behov.

Åsa Sundelin berättar att man under syv-utbildningen pratar genomgående om relationen till de ramar som finns ute på skolorna. När studenterna kommer tillbaka från sin praktik blir det ofta väldigt tydligt vad de kan göra när man haft lite bättre förutsättningar och när man har mer begränsade ramar.   

– Har du mer begränsade ramar kan de individuella samtalen bli lite mer rutinmässiga. Det handlar mer om att stämma av vad eleverna har valt för gymnasium, medan om du har mer tid så kan du faktiskt vara den vägledare du borde vara och som eleverna ofta både vill ha och behöver, säger hon.

Skolor har oftast en syv som ska täcka alla elever på högstadiet, vilket kan vara påfrestande för dem. Många elever och begränsat med tid gör att syvarna inte kan sätta sig in i elevernas situation och önskemål. Många elever svarar även i rapporten att de anser att deras syvar är dåligt insatta vilket såklart är problematiskt.

Vad krävs för att det ska bli bättre?

­– Jag tror att det måste regleras hur mycket studie- och yrkesvägledning som elever ska erbjudas, alltså vad som skulle kunna vara en rimlig lägstanivå. Det vore en början tycker jag. Om staten har en ambition att förverkliga läroplanens målsättningar med studie- och yrkesvägledningen, säger Åsa Sundelin.

– Det måste beslutas på en central nivå. För även om kommuner fattar sådana beslut så kan de framöver rivas upp tyvärr, det finns flera sådana exempel. Kommunerna har då satt en lägstanivå på antalet elever per vägledare, och sedan kommer det in någon ny politisk majoritet som river upp beslut. Ett annat förslag är att studie- och yrkesvägledning skulle, i likhet med till exempel Finland, vara ett ”ämne” med en egen kursplan i skolan.

Det ställs mycket krav från många håll på eleverna att ”välja rätt”. Åsa Sundelin tycker det är lite orättvist att sätta en sådan press på eleverna om de inte kan erbjudas en bättre vägledning i skolan.

– Och för att få bättre vägledning måste man se till att det finns resurser. Att fatta beslut inför framtiden handlar om svåra och komplexa frågor att förhålla sig till, säger hon.

– Den eviga frågan som vi vägledare ofta pratar om och som Skolverket arbetar mycket med är att studie- och yrkesvägledningen inte bara är studie- och yrkesvägledarens angelägenhet, utan det är en verksamhet som hela skolan är ansvarig för och måste vara delaktig i. För att den studie- och yrkesvägledande funktionen ska bli ett bra stöd så måste man samverka kring detta på skolorna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm