Enligt undersökningen ges pojkar för låga betyg i matte jämfört med vad de presterar på Stockholmsprovet.
Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte
Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.
I studien har de undersökt ca 90 procent av alla kommunala skolor i Stockholm under åren 2012–2017. Stockholmsprovet är obligatoriskt i kommunala skolor men vissa räknades inte med om elevantalet som deltog var för litet, i friskolor är det inte obligatoriskt att ha Stockholmsprovet men vissa väljer att ha med det. Sammanlagt har ungefär 75 procent av alla berörda elever under dessa år undersökts.
Studien kommer fram till att ungefär en tredjedel av alla pojkar får för lågt betyg i matematik om det jämförs med deras prestation på Stockholmsprovet.
Eleverna och deras resultat är individuellt undersökta och har alltså inte bara sett på resultaten i skolorna generellt.
Enligt en ny undersökning från IFN (Institutet För Näringslivsforskning) av Björn Tyrefors, Petter Berg och Ola Palmgren har sett på slutbetygen i matematik i Stockholms skolor och jämfört med resultaten i det så kallade Stockholmsprovet. Det är ett diagnostiskt test som görs i början av gymnasiet och är utformat efter kursplanen för nionde årskurs för att undersöka samma färdigheter och kunskaper som lägger grund för betygen i slutet av grundskolan.
I undersökningen framkom det att trots att flickor slutar grundskolan med bättre betyg så får pojkar högre poäng på Stockholmsprovet. Utifrån det visar undersökningen att en tredjedel av pojkarna i Stockholm får för låga betyg i matematik jämfört med de kunskaper som visas upp i Stockholmsprovet.
– Vad som händer är att pojkar har ett något sämre betyg i matematik när de slutar nian, men något bättre på Stockholmsprovet vilket ser till samma kunskaper. Där uppstår det en differens som kan benämnas som diskriminering om man så vill, eller orättvis bedömning, säger Björn Tyrefors.
Han säger att det inte går att bevisa till 100 procent att det är frågan om diskriminering, men i studien framförs fyra stycken argument för att så är fallet. Stockholmsprovet görs tre månader efter det att betygen sätts i nionde årskurs vilket gör det tvivelaktigt att elevers kunskaper ökat under den tiden då det bara är några få månader utan undervisning.
Enligt tidigare forskning är pojkar mindre motiverade att göra bra ifrån sig på prov som inte påverkar betyget, exempelvis ett diagnostiskt prov, så det är osannolikt att det är frågan om en extra ansträngning. Björn Tyrefors säger att snarast motsatsen borde vara fallet.
Det tredje argumentet är att provet är utformat av pedagoger och utbildningsförvaltningen efter samma kursplan som gäller för nionde årskurs. Slutligen brukar det påstås att det är lättare att enas kring objektiva kunskapskriterier inom matematik som ämne vilket minskar möjligheten till eget tyckande hos läraren.
Studien är liten och undersöker bara elever inom Stockholmsområdet, men det är inte den enda som undersökt ämnet. Det finns studier från hela världen som visar på att pojkar får orättvist låga betyg. Därför anser Björn Tyrefors att det finns en generaliserbarhet till studien även om den är liten i sitt omfång.
– Det här replikeras gång på gång i olika länder och olika stadier, så det är ett resultat som har rätt hög extern validitet i utvecklade länder. Vår studie bidrar till den tidigare forskningen och den sammanlagda evidensen som nu ganska starkt visar på att pojkar verkar få oförtjänt låga betyg.
Tidigare forskning som studien använder sig av visar på att anonym bedömning skulle höja likvärdigheten inom skolan, men det visar också på att extern bedömning som inte är anonym också hjälper. När bedömaren känner eleven personligen verkar andra faktorer påverka vilket betyg som eleven får.
– I studierna där man har både anonym bedömning samt extern bedömning utan anonymitet så verkar de båda formerna av bedömning överensstämma. Anonym bedömning vet vi är fördomsfri mot gruppnivå eftersom man inte vet något om personen, men det verkar som att det räcker att det kommer in en extern person i bedömningsprocessen. Man går in i en roll att vara professionell observator och det verkar vara allt som behövs för att den orättvisa bedömningen ska undvikas.
Detta indikerar också på att diskrimineringen skulle vara omedveten säger Björn Tyrefors.
– Samma lärare om den var anställd och åkte till en annan skola och var extern bedömare utsedd av exempelvis staten eller kommun skulle förmodligen rätta med mindre ”bias”.