Karriärstegsreformen
Lärare missnöjda med karriärtjänster
Annons
Karriär
Var tredje rektor tveksam till karriärreformen
Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.
Om granskningen
*Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera hur reformen om inrättandet av karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare implementerats och fungerar i förhållande till reformens syften.
*Rapporten visar att det våren 2016 fanns 14 328 karriärtjänster tillsatta. Det innebär att var åttonde legitimerad lärare nu har en karriärtjänst med statsbidrag och därmed är att man är på god väg att nå regeringens ambition att var sjätte legitimerad lärare ska ha en karriärtjänst hösten 2016, konstaterar Statskontoret.
*De flesta förstelärarna finns i grund- och gymnasieskolan. 72 procent av tjänsterna finns i årkurs 1-9, 85 procent finns i kommunala skolor.
*Samtliga kommuner har nu ansökt om statsbidraget – för ett år sedan var det 70 procent. Och allt fler fristående skolor deltar. Mindre huvudmän söker i mindre utsträckning än större.
Hela rapporten hittar du här.
Om de tänkta, positiva effekterna av karriärlärarreformen ska kunna uppnås måste reformen vara förankrad och få legitimitet bland huvudmän, rektorer, lärare och framtida lärare. Det konstaterar Statskontoret som i tre rapporter följt upp reformen. Resultatet visar ett det är en bit kvar.
I den sista rapporten som nu presenteras svarar drygt 30 procent av rektorerna att de är ganska, eller mycket, negativt inställda till reformen. Rektorerna är dock mer positivt inställda än lärarna själva. Fjolårets rapport visade att en majoritet av lärarna var missnöjda med reformen, undantaget de lärare som själva har en karriärtjänst.
Den största nyttan med karriärtjänstreformen, enligt rektorerna, är att den kan ge fler och bättre pedagogiska diskussioner, att den bidrar till kollegialt lärande och i förlängningen kan ge bättre skolresultat. Däremot är man tveksam till att reformen skulle göra läraryrket mer attraktiv, något som är ett uttalat syfte med reformen. Rektorerna uttrycker också en oro för att reformen ska leda till splittring i lärarkåren.
Enligt Gunnar Valinder, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg, är det dock inte förstelärartjänsterna som vållar debatt bland stadens lärare.
– Jag skulle säga att lärarlönelyftet tagit fokus från detta. Den splittring som kanske skulle funnits annars överskuggas av den allmänna upprördheten över lärarlönesatsningen.
I rapporten betonar man vikten av att reformen ges legitimitet och man har frågat rektorerna vilka åtgärder de vidtagit för att göra detta. Vanligast är att informera lärarna om möjligheten till karriärtjänster, om hur rekryteringsprocessen går till, samt att tydliggöra för lärarna vilka kvalifikationer som är meriterande för en karriärtjänst. Det mesta är kopplat till rekryteringen, inte lika mycket under uppdragets gång.
– I Göteborg har man gjort rätt så till vida att förstelärartjänsterna är tillsvidaretjänster, säger Gunnar Valinder.
– En fördel jämfört med lärarlönelyftet är också att man kunde söka förstelärartjänsterna. Det är viss skillnad mot att bara få någonting tilldelat. Det tror jag även rektorerna uppfattat som positivt.
Har det varit tydligt vad ett försteläraruppdrag ska innebära?
– Nej, det tycker jag inte och det är väl det som varit ett bekymmer. På vissa ställen har förstelärarna blivit någon slags assistent till rektor, vilket inte var meningen, de ska ju fortsätta som väldigt duktiga lärare i klassrummet. En del har inte fått extra arbetsuppgifter medan andra har fått det, en del har fått tid för det, andra inte. Det ser olika ut, vilket är Göteborg i ett nötskal. Alla gör lite som de vill.
Både förstelärarreformen och lärarlönelyftet har haft till syfte att få in mer pengar i systemet, konstaterar han. Men införandet har inte varit genomtänkt och haft en del märkliga effekter.
– Vi har en lönebild som ser lite konstig ut. I Göteborg har ingångslönerna ökat. Det gör att om man är nyutexaminerad eller fått del av de statliga satsningarna så ligger man ganska hyggligt till lönemässigt. Men de som varken fått det ena eller det andra, ofta lärare som är 50+, de kommer i kläm.