Vardagsnära kemi kan öka intresset

Många ungdomar är intresserade av kemi – men de har svårt att se sig själva som naturvetare eller kemister. Karolina Broman på institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik på Umeå universitet, har frågat naturvetarelever vad som skulle få dem att ändra inställning till ämnet.

– Gymnasieeleverna lyfter fram läraren som viktig och lärarstyrda kemilektioner anses positivt, speciellt om lärarna är strukturerade i sin undervisning. Eleverna vill också gärna sätta kemikunskaperna i sitt sammanhang, säger Karolina Broman i ett pressmeddelande.

Genom att koppla kemin till vardagen tror hon att skolkemin kan förbättras och engagemanget öka. Det kan gälla något personligt eller samhälleligt och gärna vara intressant och relevant för eleverna.

Karolina Broman beslutade sig för att testa kontextbaserade kurser mot eleverna. Det innebär att utgå från en samhällelig kontext – för att sedan koncentrera undervisningen mot de ämneskunskaper som behövs för att förstå sammanhanget.

– Mina analyser av elevernas resultat är att dagens skolkemi tydligt fokuserar på att memorera faktakunskaper. Eleverna är vana att använda utantillkunskaper när de löser kemiuppgifter eftersom uppgifterna, enligt eleverna, efterfrågar ”det rätta svaret”. 

Hennes uppgifter upplevde eleverna som svåra, men också som intressanta och relevanta. Inte minst när det fanns en personlig anknytning, såsom energidryck eller läkemedel. Kontexterna i uppgifterna visade sig vara positiva för lärandet – inte distraherande.

Men Karolina Broman poängterar att vissa kemibegrepp är viktiga som tröskelbegrepp, om de kontextbaserade uppgifterna ska kunna lösas. På så sätt får eleverna en bättre helhetsförståelse.

– Problemlösning med öppna frågor, som både kräver faktakunskaper och resonemang, måste tränas oftare inom ramen för skolans kemi för att utveckla elevernas meningsfulla lärande.