Varför rasar resultaten?

Ingegerd Wärnersson (S) 1998–2002
31 169 underkända elever
– Det handlar främst om resurser. Man har blivit väldigt mycket bättre på att få fram diagnoser på elever, men sedan finns det inte resurser att hjälpa dem. Man måste förstå att det kommer att kosta mer. Det handlar också om att det inte finns tid att utveckla pedagogiken och metodiken bland lärarna. De jag talar med säger att de inte hinner eftersom det är prov, uppföljningar och rapporteringar.
Vad misslyckades du med som skolminister?

– Att vi inte lyckades få igenom den gymnasieutredning som jag initierade. Hade förslaget om att välja specialinriktning första andra år i gymnasiet och ge alla linjer högskolebehörighet gått igenom hade vi sparat många problem idag. Hade inte Folkpartiet hoppat av hade det kunnat gå igenom.
Kommer Jan Björklund att kunna vända trenden?

– Nej, det är klart att det behövs prov som han driver hårt. Men det talas aldrig om glädje, att det ska vara roligt och spännande att gå i skolan. Med dagens teknik skulle man kunna göra många spännande saker. Men Jan Björklund pratar bara om krav. Och bygger de nya skolor ser de precis ut som de gjorde förr. Det finns inga visioner.

Thomas Östros (S) 2002–2004
34 247 underkända elever
– Det finns brister i den svenska skolmodellen som bidrar till en försvagning av resultaten. En annan viktig faktor är den kraftigt ökade segregeringen.
Vad lyckades du med som minister?

– Efter kommunaliseringen och kraftig avreglering under det tidiga 90-talet var det uppenbart för mig att Skolverket inte var en stark kraft för utvärdering och uppföljning. Därför skärptes Skolverkets roll som nationellt uppföljningsorgan för att också mötas med respekt i kommunerna.
Vad misslyckades du med?
– Reformera friskolesystemet med striktare kontroll vid etableringar, ett reformerat skolpengssystem och större kommunalt inflytande. Men det gick inte att få riksdagens stöd för detta.
Vad har du lärt dig?
– Min slutsats är att statens engagemang i skolfrågorna väsentligt bör utökas, både i form av resurser, innehåll och styrning.

Ibrahim Baylan (S) 2004–2006
26 093 underkända elever
– Saneringen av den svenska ekonomin ledde bland annat till att lärartätheten sjönk. Hög arbetslöshet i kombination med ökade sociala problem bidrog till att utmaningarna blev väldigt stora. Resultatet blev att fler underkändes.
Hur ska man få fler godkända?
– Satsa på karriär- och kompetensutveckling för lärare och skolledare. Det är i mötet mellan lärare och elever som mycket avgörs. Dessutom måste vi göra vårt yttersta för att stärka likvärdigheten i skolan, bland annat genom att i skollagen reglera att resurser till skolan ska fördelas efter elevernas behov.
Blir det bättre om skolan förstatligas?

– Inte per automatik. Det krävs ordentligt underlag innan riksdagen kan ta ett så stort beslut som ett eventuellt förstatligande.

Jan Björklund (FP)
2006–
79 342* underkända elever
– Därför att svensk skolpolitik inte har varit tillräckligt kunskapsinriktad.
Vad är du nöjd med att ha genomfört?

– Att ha förflyttat fokus från pedagogiska processer till ämneskunskaper.
Vad är du missnöjd med?
– Att det tar så lång tid att reformera skolväsendet. När vi inför en ny och bättre lärarutbildning dröjer det många år innan vi ser resultatet hos eleverna.
Hur ska man få fler elever godkända?

– Snabbt identifiera de elever som riskerar att inte nå målen och sedan sätta in extra stöd så att de når hela vägen.
Lyckas det bättre med
en statlig skola?

– Ja, på sikt blir skolan bättre och mer likvärdig om den förstatligas.

* Antalet underkända för 2012 är preliminärt. Dessutom är kraven annorlunda för behörighet mot tidigare. I tidigare års siffror har vi räknat dem som under- kända som inte klarat målet i ett eller flera kärnämnen: matematik, svenska och engelska.