Annons

Varför forskas det så lite om skolan?

Publicerad 20 januari 2011

Företrädare för fack, arbetsgivare, lärarutbildningar och forskningsfinansiärer är överens om att det många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i den svenska skolan.
Varför är det så, vad bygger egentligen svenska skolreformer på och hur kan man göra forskningen till ett mer effektivt verktyg för lärarkåren?

Fakta

Vetenskapsrådets forskningsstöd

I miljoner kronor, fördelade per område 2009:
Naturvetenskap och teknikvetenskap: 1 337.
Medicin: 1 015.
Forskningens verktyg och infrastrukturer: 882.
Humaniora och samhällsvetenskap: 415.
Övrig forskning: 199.
Utbildningsvetenskap: 156.

Fördelare av forskningsmedel:

Elisabet Nihlfors är huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté som fördelar statliga medel till forskningsprojekt. Kommittén startades 2001 för att främja forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.
– Ambitionen var bland annat att se till att lärarutbildningarna i högre grad vilar på en vetenskaplig grund och att lärarna har bästa tänkbara verktyg för sin undervisning, säger Elisabet Nihlfors.
Av de drygt 4 miljarder kronor som Vetenskapsrådet delade ut 2009 gick endast 156 miljoner till utbildningsvetenskap. Det kan jämföras med de 1,3 miljarder som gick till naturvetenskap och teknik och 1,0 miljarder till medicin.
– Så visst bedrivs det för lite forskning inom utbildningsvetenskap. Vi har inte ens pengar så det räcker till de bästa forskarna i Sverige, säger hon.
Men även om det behövs mer forskning tycker hon det är viktigt att börja med det som trots allt finns.
– För att kunskapen ska kunna spridas och användas krävs en organisation som i dag saknas. Det finns forskning som går att använda av lärarna direkt men det måste också finnas tid, en kultur, en struktur och ett ledarskap för att ta till sig detta, säger Elisabet Nihlfors.
Som ett steg i rätt riktning efterlyser hon en myndighet motsvarande Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– I stället för att varje lärare själv ska söka bland forskningsresultat skulle en oberoende instans kunna sammanställa forskningsresultat och genomföra regelbundna konferenser om var forskningsfronten befinner sig inom olika områden – allt för att underlätta för lärare och skolledare i deras praktik, poängterar hon.

Arbetsgivaren:

Håkan Sörman är vd för SKL och sitter i styrelsen för SBU. Han är inne på samma linje.
– Det skulle behövas en central aktör även på utbildningsområdet som ansvarar för att sammanställa och granska den evidensbaserade forskningen, säger Håkan Sörman.
Som exempel nämner han danska Clearinghouse som har till uppgift att främja utbildningsvetenskaplig forskning, skapa överblick över aktuell utbildningspraxis och förmedla den till rektorer, lärare och politiker.
– Kommuner och skolor ska avsätta tid och skapa intresse för detta, men det är statens ansvar att satsa pengar och se till att sprida forskningen på samma sätt som man gjort inom sjukvårdsområdet, säger han.

Lärarnas Riksförbund:

Bo Jansson är ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han betonar att det är angeläget att prioritera det här området, inte minst med tanke på att skillnaderna i elevers resultat har ökat markant på senare år.
Den senaste Pisa-undersökningen pekar till exempel på att de försämrade resultaten framför allt beror på att de svagaste eleverna blivit ännu svagare.
– Segregationen har ökat. Det är viktigt att undervisningen bygger på relevant forskning och beprövad erfarenhet för att bromsa den här utvecklingen i skolan, säger Bo Jansson.
Han pekar samtidigt på en stor skillnad mellan utbildning som vetenskap och andra akademiska områden.
– Det är förvånande att utbildade lärare så sällan själva forskar i pedagogik. Tittar man på till exempel vården så bygger en stor del av utvecklingen där på den forskning som genomförts av läkare och även sjuksköterskor, säger han.
En förklaring är att resultaten inom utbildningsvetenskap sällan är mätbara på samma sätt som inom naturvetenskap och medicin. Men Bo Jansson framhåller också att en viktig skillnad är att utvecklingen i skolan traditionellt har styrts av ideologier, snarare än av tydliga forskningsresultat.
– Det finns ingen forskningstradition hos de yrkesverksamma och forskning är ingen naturlig karriärväg för lärare. Lärare måste ha möjlighet att forska parallellt med sin ordinarie yrkesutövning genom att införa delade tjänster ute på skolorna, säger han.
Bo Jansson anser att kopplingen mellan forskning och skola måste stärkas, till exempel genom att satsa på disputerade lektorer som en brygga mellan dessa båda världar.
– Inte ens på lärarutbildningarna är det en självklarhet att studenterna kommer i kontakt med forskningsresultat. Det sker inte automatiskt, utan handlar snarare om enskilda lärare som brinner för något forskningsområde som de vill förmedla.

Lärarutbildaren:

Björn Åstrand är rektor för lärarutbildningen vid Umeå universitet.
– Lärarutbildningarna ska vara forskningsbaserade och bedrivas i aktivt forskande miljöer, säger han.
Detta var också ett av syftena när de flyttade in på akademierna på 1970-talet. Men Björn Åstrand tycker inte att reformen har varit tillräckligt framgångsrik.
– Utbildningarna bedrivs fortfarande lite avskilt på lärosätena. Dessutom sker ofta en tudelning där några enbart ägnar sig åt forskning och andra sköter undervisningen, säger han.
För att forskningsresultaten ska komma till nytta ute i skolorna räcker det enligt Björn Åstrand inte att enbart ändra på lärarutbildningarna. Han menar att det också måste finnas samarbeten mellan universitet och skola med fokus på kunskapsutveckling och implementering av forskningsrön på ett sätt som inte innebär att skickliga lärare lämnar skolan för högskolan.
– På en sådan bas kan också lärarutbildningarna utveckla sin närhet till skolan, säger Björn Åstrand.

Forskaren:

Daniel Sundberg är forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö med särskild inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Han arbetar bland annat med en ny forskningsöversikt som ska ge läraren en karta över blindskären i klassrummet.
– I många andra länder har utbildningsforskarna jobbat mycket med att hitta metoder för undervisning. I Sverige har det legat mer på de enskilda lärarna att ta fram egna verktyg, säger Daniel Sundberg.
– Vi håller på att gå igenom forskningsfältet inom undervisning och lärande. Målet är att se vad forskarna på området intresserat sig för och vilka resultat de kommit fram till, exempelvis vilka undervisningsstrategier och arbetsformer som är mest gynnsamma för elevers lärande.
Daniel Sundberg liknar den kommande översikten vid ett sjökort som kan hjälpa lärare att navigera bättre, det vill säga ge dem användbara redskap för att utveckla sin undervisning.
– När man kryssar i det vardagliga arbetet kan det vara väsentligt att se vad som händer under ytan, och det är just detta som är tanken med vårt arbete, säger han.
Tillsammans med Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, har  Sundberg under 2010 arbetat på uppdrag av Skolinspektionen för att ta fram en forskningsöversikt inriktad på vilka faktorer i undervisningen som påverkar elevers lärande och resultat. I studien ingår både svensk och internationell forskning om undervisning och lärande i klassrummet. Som exempel nämner han de senaste årens trend med individualisering, som har gått betydligt längre i svensk grundskola än i andra länder.
– I Sverige har individualisering många gånger blivit synonymt med att elever jobbar på egen hand. Internationell forskning visar att denna form av individualisering inte gynnar lärandet. Läraren har många andra viktiga uppgifter som riskerar bli åsidosatta, när denna arbetsform får dominera för mycket, säger Daniel Sundberg.
Forskningsöversikten ska presenteras för Skolinspektionen i mars och kommer under året också att resultera i en lärobok som är tänkt att användas av lärare och på lärarutbildningen.

Regeringen:

Många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i skolan. Vad gör regeringen åt det här? Bertil Östberg, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet:
– Det finns ett behov av mer forskning, bland annat om vad som sker i klassrummet. Vi vill ha en mer evidensbaserad undervisning och hoppas att fler forskare ska intressera sig för detta. – Vi har i budgetpropositionen också aviserat att vi avser att inrätta en utvärderingsfunktion för att beställa forskning och sammanställa forskning.
– Skolverket har i uppdrag att sprida forskningsresultat. Vi stödjer forskarskolor för lärare så att de kan ta en lic-examen. Det är bra att också andra aktörer stödjer och beställer forskning. Allt fler kommuner inser betydelsen av detta.
Planeras ökade forskningsanslag?
– I den kommande forskningspropositionen kommer beslutet att tas om den framtida utbildningsvetenskapliga forskningen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Konrads lärarhyllning blev en viral succé

Sociala medier

För något år sedan skrev Konrad Winkvist en rad i ett skolarbete om varför lärare behövs. Hans mamma la ut svaret på Facebook och nu har inlägget spridits i hundratusental på sociala medier.

Annons
Annons

Rådet: ”Prata om din lön med kollegorna”

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund vällde kommentarerna in på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Annons
Annons

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Våga vara lärare

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons