Annons

Varför forskas det så lite om skolan?

Publicerad 20 januari 2011

Företrädare för fack, arbetsgivare, lärarutbildningar och forskningsfinansiärer är överens om att det många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i den svenska skolan.
Varför är det så, vad bygger egentligen svenska skolreformer på och hur kan man göra forskningen till ett mer effektivt verktyg för lärarkåren?

Fakta

Vetenskapsrådets forskningsstöd

I miljoner kronor, fördelade per område 2009:
Naturvetenskap och teknikvetenskap: 1 337.
Medicin: 1 015.
Forskningens verktyg och infrastrukturer: 882.
Humaniora och samhällsvetenskap: 415.
Övrig forskning: 199.
Utbildningsvetenskap: 156.

Fördelare av forskningsmedel:

Elisabet Nihlfors är huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté som fördelar statliga medel till forskningsprojekt. Kommittén startades 2001 för att främja forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.
– Ambitionen var bland annat att se till att lärarutbildningarna i högre grad vilar på en vetenskaplig grund och att lärarna har bästa tänkbara verktyg för sin undervisning, säger Elisabet Nihlfors.
Av de drygt 4 miljarder kronor som Vetenskapsrådet delade ut 2009 gick endast 156 miljoner till utbildningsvetenskap. Det kan jämföras med de 1,3 miljarder som gick till naturvetenskap och teknik och 1,0 miljarder till medicin.
– Så visst bedrivs det för lite forskning inom utbildningsvetenskap. Vi har inte ens pengar så det räcker till de bästa forskarna i Sverige, säger hon.
Men även om det behövs mer forskning tycker hon det är viktigt att börja med det som trots allt finns.
– För att kunskapen ska kunna spridas och användas krävs en organisation som i dag saknas. Det finns forskning som går att använda av lärarna direkt men det måste också finnas tid, en kultur, en struktur och ett ledarskap för att ta till sig detta, säger Elisabet Nihlfors.
Som ett steg i rätt riktning efterlyser hon en myndighet motsvarande Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– I stället för att varje lärare själv ska söka bland forskningsresultat skulle en oberoende instans kunna sammanställa forskningsresultat och genomföra regelbundna konferenser om var forskningsfronten befinner sig inom olika områden – allt för att underlätta för lärare och skolledare i deras praktik, poängterar hon.

Arbetsgivaren:

Håkan Sörman är vd för SKL och sitter i styrelsen för SBU. Han är inne på samma linje.
– Det skulle behövas en central aktör även på utbildningsområdet som ansvarar för att sammanställa och granska den evidensbaserade forskningen, säger Håkan Sörman.
Som exempel nämner han danska Clearinghouse som har till uppgift att främja utbildningsvetenskaplig forskning, skapa överblick över aktuell utbildningspraxis och förmedla den till rektorer, lärare och politiker.
– Kommuner och skolor ska avsätta tid och skapa intresse för detta, men det är statens ansvar att satsa pengar och se till att sprida forskningen på samma sätt som man gjort inom sjukvårdsområdet, säger han.

Lärarnas Riksförbund:

Bo Jansson är ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han betonar att det är angeläget att prioritera det här området, inte minst med tanke på att skillnaderna i elevers resultat har ökat markant på senare år.
Den senaste Pisa-undersökningen pekar till exempel på att de försämrade resultaten framför allt beror på att de svagaste eleverna blivit ännu svagare.
– Segregationen har ökat. Det är viktigt att undervisningen bygger på relevant forskning och beprövad erfarenhet för att bromsa den här utvecklingen i skolan, säger Bo Jansson.
Han pekar samtidigt på en stor skillnad mellan utbildning som vetenskap och andra akademiska områden.
– Det är förvånande att utbildade lärare så sällan själva forskar i pedagogik. Tittar man på till exempel vården så bygger en stor del av utvecklingen där på den forskning som genomförts av läkare och även sjuksköterskor, säger han.
En förklaring är att resultaten inom utbildningsvetenskap sällan är mätbara på samma sätt som inom naturvetenskap och medicin. Men Bo Jansson framhåller också att en viktig skillnad är att utvecklingen i skolan traditionellt har styrts av ideologier, snarare än av tydliga forskningsresultat.
– Det finns ingen forskningstradition hos de yrkesverksamma och forskning är ingen naturlig karriärväg för lärare. Lärare måste ha möjlighet att forska parallellt med sin ordinarie yrkesutövning genom att införa delade tjänster ute på skolorna, säger han.
Bo Jansson anser att kopplingen mellan forskning och skola måste stärkas, till exempel genom att satsa på disputerade lektorer som en brygga mellan dessa båda världar.
– Inte ens på lärarutbildningarna är det en självklarhet att studenterna kommer i kontakt med forskningsresultat. Det sker inte automatiskt, utan handlar snarare om enskilda lärare som brinner för något forskningsområde som de vill förmedla.

Lärarutbildaren:

Björn Åstrand är rektor för lärarutbildningen vid Umeå universitet.
– Lärarutbildningarna ska vara forskningsbaserade och bedrivas i aktivt forskande miljöer, säger han.
Detta var också ett av syftena när de flyttade in på akademierna på 1970-talet. Men Björn Åstrand tycker inte att reformen har varit tillräckligt framgångsrik.
– Utbildningarna bedrivs fortfarande lite avskilt på lärosätena. Dessutom sker ofta en tudelning där några enbart ägnar sig åt forskning och andra sköter undervisningen, säger han.
För att forskningsresultaten ska komma till nytta ute i skolorna räcker det enligt Björn Åstrand inte att enbart ändra på lärarutbildningarna. Han menar att det också måste finnas samarbeten mellan universitet och skola med fokus på kunskapsutveckling och implementering av forskningsrön på ett sätt som inte innebär att skickliga lärare lämnar skolan för högskolan.
– På en sådan bas kan också lärarutbildningarna utveckla sin närhet till skolan, säger Björn Åstrand.

Forskaren:

Daniel Sundberg är forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö med särskild inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Han arbetar bland annat med en ny forskningsöversikt som ska ge läraren en karta över blindskären i klassrummet.
– I många andra länder har utbildningsforskarna jobbat mycket med att hitta metoder för undervisning. I Sverige har det legat mer på de enskilda lärarna att ta fram egna verktyg, säger Daniel Sundberg.
– Vi håller på att gå igenom forskningsfältet inom undervisning och lärande. Målet är att se vad forskarna på området intresserat sig för och vilka resultat de kommit fram till, exempelvis vilka undervisningsstrategier och arbetsformer som är mest gynnsamma för elevers lärande.
Daniel Sundberg liknar den kommande översikten vid ett sjökort som kan hjälpa lärare att navigera bättre, det vill säga ge dem användbara redskap för att utveckla sin undervisning.
– När man kryssar i det vardagliga arbetet kan det vara väsentligt att se vad som händer under ytan, och det är just detta som är tanken med vårt arbete, säger han.
Tillsammans med Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, har  Sundberg under 2010 arbetat på uppdrag av Skolinspektionen för att ta fram en forskningsöversikt inriktad på vilka faktorer i undervisningen som påverkar elevers lärande och resultat. I studien ingår både svensk och internationell forskning om undervisning och lärande i klassrummet. Som exempel nämner han de senaste årens trend med individualisering, som har gått betydligt längre i svensk grundskola än i andra länder.
– I Sverige har individualisering många gånger blivit synonymt med att elever jobbar på egen hand. Internationell forskning visar att denna form av individualisering inte gynnar lärandet. Läraren har många andra viktiga uppgifter som riskerar bli åsidosatta, när denna arbetsform får dominera för mycket, säger Daniel Sundberg.
Forskningsöversikten ska presenteras för Skolinspektionen i mars och kommer under året också att resultera i en lärobok som är tänkt att användas av lärare och på lärarutbildningen.

Regeringen:

Många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i skolan. Vad gör regeringen åt det här? Bertil Östberg, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet:
– Det finns ett behov av mer forskning, bland annat om vad som sker i klassrummet. Vi vill ha en mer evidensbaserad undervisning och hoppas att fler forskare ska intressera sig för detta. – Vi har i budgetpropositionen också aviserat att vi avser att inrätta en utvärderingsfunktion för att beställa forskning och sammanställa forskning.
– Skolverket har i uppdrag att sprida forskningsresultat. Vi stödjer forskarskolor för lärare så att de kan ta en lic-examen. Det är bra att också andra aktörer stödjer och beställer forskning. Allt fler kommuner inser betydelsen av detta.
Planeras ökade forskningsanslag?
– I den kommande forskningspropositionen kommer beslutet att tas om den framtida utbildningsvetenskapliga forskningen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Replik

I dag är det mer välinformerade föräldrar med starkare socioekonomisk ställning som väljer friskolor åt sina barn. Men det kan vi ändra på, bland annat genom att införa ett obligatoriskt skolval, som vissa kommuner redan har, där vi får alla att göra ett medvetet val, skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Kommentera
Annons
Annons
Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Studiero

Eleverna skickade flera hundra snapchats om dagen. De missade lektionstid och det uppstod konflikter som lärarna fick ta tag i. Nu fyller det totala mobilförbudet två veckor.

Annons
Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Lärarbristen i Sverige är akut och skolorna letar allt oftare efter lärare utomlands.
Nu riktas blicken både söderut och österut – till Danmark och Finland – i jakt på arbetslösa lärare som vill börja jobba i Malmö.

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Debatt.

Kraven ökar och sjukskrivningarna likaså. Är det bara fråga om en balans mellan krav och resurser? Finns en ”Good enough lärare” och är den rollen eftersträvansvärd? skriver Pål Christensson.

Kommentera
Annons
Annons
Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt

Läsprojektet ”Berättelser som förändrar” ska hjälpa landets lärare att bli bättre på att undervisa med hjälp av ungdomslitteratur i klassrummet.
– Lärarna ska få ett lyxigt startpaket till sina svensklektioner, säger projektets huvudpedagog Ann Boglind.

Annons
SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

Debatt.

Att allt fler friskolor börsnoteras borde vara en varningsklocka för alla seriösa politiker. SSU uppmanar högerpartierna att se bortom sina ideologiska skygglappar och tänka på Sveriges elever i kommande förhandlingar med regeringen om vinst i välfärden.

Kommentera
Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Lön

Borås kommun riskerar att få betala miljonbelopp för brister i sina skolor. Bland annat handlar det om bristande stöd och allvarligt stök.

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

Segregation

Statligt finansierade skolor kan vara lösningen på både boendesegregation och bristande likvärdighet i utsatta skolor. Det menar gymnasieläraren Björn Dahlman.

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Digitalt

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Viralt

En lapp på en skola i Portugal manar föräldrar att ta ansvar för barnens uppförande. Listan i fem punkter sprids just nu som en löpeld på sociala medier i Sverige.

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Lärarlöner

Förlängd skolplikt för nyanlända som inte når målen och 10 000 kronor i månaden för förstelärare i utsatta områden.
Det är delar i alliansens gemensamma skolförslag.

Planen som ska lösa lärarkrisen

Planen som ska lösa lärarkrisen

Lärarbristen

Här är planen som ska lösa lärarbristen i Borås skolor.
Högre lön, studiecoacher och hitta lärare i Finland är några de 28 förslag som ska locka fler lärare.
– Detta är ett bra första steg. Nu börjar det viktiga arbetet, säger Anne Pihlo, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Borås.

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Med högre lön, mindre klasser och färre undervisningstimmar vill Lärarnas Riksförbund locka erfarna och skickliga lärare till skolor med störst utmaningar.
 Den satsning regeringen gör är långt ifrån tillräcklig, menar ordföranden Åsa Fahlén.

”Känns superlyxigt med fortbildning”

”Känns superlyxigt med fortbildning”

La Rochelle

Musikläraren Céline Estassy och franskläraren Anne Jinert har tilldelats ett fortbildningsstipendium och får resa till Frankrike.
– Det är första gången jag får fortbildning i musikämnet, säger Céline Estassy. 

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Frånvaro

Vänersborg arbetar aktivt för att minska elevfrånvaron, bland annat genom att inte göra skillnad mellan ogiltig och giltig frånvaro.

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott och hälsa

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. 
Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner.
– Lärarna har redan mängder av arbetsuppgifter och vi kan inte trolla med knäna, säger Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa.

Guide: Så pratar du i klassrummet

Guide: Så pratar du i klassrummet

Språkguide

Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Forskning

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Kommentar

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Arbetsmiljö

Lärarna måste ta tillbaka makten över skolan.
– Vi behöver bli tuffare och ska inte längre tolerera att bli behandlade hur som helst, säger Daniel Weiland.

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

Arbetsmiljö

En majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar, framför allt när det gäller betygsättningen, undervisningens upplägg och läxor. Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Lärarna har i dag inte den auktoritet som de borde ha, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Studiero

Bristande studiero ska motarbetas med ett nytt ordningslyft för skolan. Det omfattar bland annat bättre utbildning i ledarskap för lärare.
– Jag är trött på att allt ska vara ett lyft, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Granskning/VFU
Praktiken problem för både lärare och studenter

Praktiken problem för både lärare och studenter

Granskning

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Lärarstudenterna om VFU-problemen

Lärarstudenterna om VFU-problemen

VFU

Över 1 700 lärarstudenter svarade i Skolvärldens enkät om hur deras VFU fungerar. Här är några av deras svar.

Lärarna fick extra tid för handledning

Lärarna fick extra tid för handledning

VFU

Gymnasieläraren Pelle Brändén i Uppsala är inte förvånad över att många lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid. 
– Det ligger helt i linje med vad vi upplevt, säger han.

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommentar

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.

På väg mot svenskt lärarjobb

På väg mot svenskt lärarjobb

Nyanlända

Den första kullen deltagare har nu tagit sig igenom snabbspåret för nyanlända lärare.
– Skolan har ett enormt sug efter deras kompetenser, säger Susanna Malm, nationell samordnare för utbildningen.

Betyg i sexan
Fridolin sågar tidiga betyg

Fridolin sågar tidiga betyg

Betygsbråk

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att Skolverkets betygsutvärdering visar att betyg i sexan är fel väg att gå.
– Obegripligt att dra den slutsatsen, kommenterar Camilla Waltersson Grönvall (m).

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Utvärdering

Betyg i sexan har gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd, visar Skolverkets utvärdering.
Men det har inte lett till att fler elever ges särskilt stöd.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Likvärdighet

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Likvärdighet

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

Elevhälsa

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan.

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Hemmasittare

Skolan missar ofta tidiga signaler om frånvaro. 
– Ju tidigare skolan reagerar på frånvaro, desto enklare är det att få eleven tillbaka till skolan, säger Ann Edvinsson på Skolinspektionen.

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Hemmasittare

Vikten av att reagera tidigt på elevers frånvaro – både giltig och ogiltig – lyfts i en färsk utredning om elever med problematisk frånvaro.
På måndagen överlämnades utredningen till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Debatt

Bättre ljudmiljö i skolan, tillgänglig lärmiljö och tillgång till och kunskap om hörteknik är viktigt för att skolan ska ge elever med hörselnedsättning en bra skolgång. Hela skolans styrkedja behöver vara involverad i arbetet, skriver Greger Bååth, generaldirektör för SPSM.

Kommentera
Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande

Ett levande samtal om särskilt stöd, elevfrånvaro och elevhälsa hjälper lärarkollegiet på Lapplands gymnasium i Pajala att hantera de svårigheter som uppstår. Men så har det inte alltid varit.

”Låter som en dröm”

”Låter som en dröm”

Mentorskap

Många nyutexaminerade lärare saknar stöttning under sin första tid i yrkeslivet. I Täby är man först i landet med att införa så kallade traineeprogram för nyutexaminerade lärare. Lärarnas Riksförbund välkomnar satsningen.

Nära relation till lärare motiverar elever

Nära relation till lärare motiverar elever

Forskning

En nära relation till läraren och varierade, meningsfulla uppgifter. Det är faktorer som motiverar elever i skolarbetet, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

Ämneslärare

Skolverket betalar inte längre ut statsbidrag till ämnesföreningar.
– Vår verksamhet står för precis det styrdokumenten talar om. Nu är risken stor att vi inte kan fortsätta, säger Helena von Schantz, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Gamification

På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken.
Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Elevhälsa

Den skola som inte lyckas uppväga skillnaderna i elevernas olika förutsättningar riskerar inte bara att eleverna missar utbildningens mål, utan bidrar också till utanförskap och ohälsa hos barn, men också sämre förutsättningar senare i vuxenlivet, skriver debattörerna.

Kommentera
Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Utbildningspolitik 

Tydligare krav på skolan att motverka diskriminering och möjlighet för regeringen att ålägga friskolor att låta nyanlända elever gå före i kön.
Det är några av de lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet.

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

Digitala verktyg

I början av 2017 släpper Skolverket en stödrapport med syfte att öka musiklärarnas förståelse för digitala verktyg.
– Det är en bit på vägen men för att nå ända fram krävs ett paradigmskifte för hela ämnet, säger Olle Zandén, universitetslektor på institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet. 

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Gymnasiet

Antalet elever som stängs av från gymnasiet har skjutit i höjden de senaste åren. Mari Wall, syv på Virginska gymnasiet i Örebro, vill se större satsningar för att stoppa trenden.

”Alla skolor kan bli bra skolor”

”Alla skolor kan bli bra skolor”

Debatt

Regeringens nationella skolutvecklingsprogram ska ge en långsiktig och kvalitetssäkrad professionsutveckling för lärare, skriver Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i en debattartikel.

Kommentera
”Inför skolintroduktion för föräldrar”

”Inför skolintroduktion för föräldrar”

Föräldrar som curlar sönder sina barn behöver en genomgång av hur de kan samarbeta med skolan, menar Företagarna. Gärna skolintro för föräldrar, men inte på de premisserna, svarar Föräldraalliansen.

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Rättsprocess

Både Helsingborgs kommun och BEO överklagar tingsrättens dom, som sa att kommunen ska böta 5 000 kronor för den elev som kränktes av en lärare.
– Vi yrkar på 15 000 kronor, säger BEO.

”Att skapa trygghet är viktigast”

”Att skapa trygghet är viktigast”

Hemmasittare

På Berzeliusskolan i Linköping ger en hög personaltäthet trygghet och struktur till återvändande hemmasittare.

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Lärarlönelyft

På friskolan Christinaskolan har rektorn valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själv 10 000 kronor i löneökning – enligt henne själv för att kunna fördela till lärare som varit lediga eller väntar på sina lärarlegitimationer.
– Jag tycker om det finns pengar så ska man ta ut dem, så att det kommer lärarna till hjälp, säger rektorn Åsa Johansson.