Annons

Varför forskas det så lite om skolan?

Publicerad 20 januari 2011

Företrädare för fack, arbetsgivare, lärarutbildningar och forskningsfinansiärer är överens om att det många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i den svenska skolan.
Varför är det så, vad bygger egentligen svenska skolreformer på och hur kan man göra forskningen till ett mer effektivt verktyg för lärarkåren?

Fakta

Vetenskapsrådets forskningsstöd

I miljoner kronor, fördelade per område 2009:
Naturvetenskap och teknikvetenskap: 1 337.
Medicin: 1 015.
Forskningens verktyg och infrastrukturer: 882.
Humaniora och samhällsvetenskap: 415.
Övrig forskning: 199.
Utbildningsvetenskap: 156.

Fördelare av forskningsmedel:

Elisabet Nihlfors är huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté som fördelar statliga medel till forskningsprojekt. Kommittén startades 2001 för att främja forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.
– Ambitionen var bland annat att se till att lärarutbildningarna i högre grad vilar på en vetenskaplig grund och att lärarna har bästa tänkbara verktyg för sin undervisning, säger Elisabet Nihlfors.
Av de drygt 4 miljarder kronor som Vetenskapsrådet delade ut 2009 gick endast 156 miljoner till utbildningsvetenskap. Det kan jämföras med de 1,3 miljarder som gick till naturvetenskap och teknik och 1,0 miljarder till medicin.
– Så visst bedrivs det för lite forskning inom utbildningsvetenskap. Vi har inte ens pengar så det räcker till de bästa forskarna i Sverige, säger hon.
Men även om det behövs mer forskning tycker hon det är viktigt att börja med det som trots allt finns.
– För att kunskapen ska kunna spridas och användas krävs en organisation som i dag saknas. Det finns forskning som går att använda av lärarna direkt men det måste också finnas tid, en kultur, en struktur och ett ledarskap för att ta till sig detta, säger Elisabet Nihlfors.
Som ett steg i rätt riktning efterlyser hon en myndighet motsvarande Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– I stället för att varje lärare själv ska söka bland forskningsresultat skulle en oberoende instans kunna sammanställa forskningsresultat och genomföra regelbundna konferenser om var forskningsfronten befinner sig inom olika områden – allt för att underlätta för lärare och skolledare i deras praktik, poängterar hon.

Arbetsgivaren:

Håkan Sörman är vd för SKL och sitter i styrelsen för SBU. Han är inne på samma linje.
– Det skulle behövas en central aktör även på utbildningsområdet som ansvarar för att sammanställa och granska den evidensbaserade forskningen, säger Håkan Sörman.
Som exempel nämner han danska Clearinghouse som har till uppgift att främja utbildningsvetenskaplig forskning, skapa överblick över aktuell utbildningspraxis och förmedla den till rektorer, lärare och politiker.
– Kommuner och skolor ska avsätta tid och skapa intresse för detta, men det är statens ansvar att satsa pengar och se till att sprida forskningen på samma sätt som man gjort inom sjukvårdsområdet, säger han.

Lärarnas Riksförbund:

Bo Jansson är ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han betonar att det är angeläget att prioritera det här området, inte minst med tanke på att skillnaderna i elevers resultat har ökat markant på senare år.
Den senaste Pisa-undersökningen pekar till exempel på att de försämrade resultaten framför allt beror på att de svagaste eleverna blivit ännu svagare.
– Segregationen har ökat. Det är viktigt att undervisningen bygger på relevant forskning och beprövad erfarenhet för att bromsa den här utvecklingen i skolan, säger Bo Jansson.
Han pekar samtidigt på en stor skillnad mellan utbildning som vetenskap och andra akademiska områden.
– Det är förvånande att utbildade lärare så sällan själva forskar i pedagogik. Tittar man på till exempel vården så bygger en stor del av utvecklingen där på den forskning som genomförts av läkare och även sjuksköterskor, säger han.
En förklaring är att resultaten inom utbildningsvetenskap sällan är mätbara på samma sätt som inom naturvetenskap och medicin. Men Bo Jansson framhåller också att en viktig skillnad är att utvecklingen i skolan traditionellt har styrts av ideologier, snarare än av tydliga forskningsresultat.
– Det finns ingen forskningstradition hos de yrkesverksamma och forskning är ingen naturlig karriärväg för lärare. Lärare måste ha möjlighet att forska parallellt med sin ordinarie yrkesutövning genom att införa delade tjänster ute på skolorna, säger han.
Bo Jansson anser att kopplingen mellan forskning och skola måste stärkas, till exempel genom att satsa på disputerade lektorer som en brygga mellan dessa båda världar.
– Inte ens på lärarutbildningarna är det en självklarhet att studenterna kommer i kontakt med forskningsresultat. Det sker inte automatiskt, utan handlar snarare om enskilda lärare som brinner för något forskningsområde som de vill förmedla.

Lärarutbildaren:

Björn Åstrand är rektor för lärarutbildningen vid Umeå universitet.
– Lärarutbildningarna ska vara forskningsbaserade och bedrivas i aktivt forskande miljöer, säger han.
Detta var också ett av syftena när de flyttade in på akademierna på 1970-talet. Men Björn Åstrand tycker inte att reformen har varit tillräckligt framgångsrik.
– Utbildningarna bedrivs fortfarande lite avskilt på lärosätena. Dessutom sker ofta en tudelning där några enbart ägnar sig åt forskning och andra sköter undervisningen, säger han.
För att forskningsresultaten ska komma till nytta ute i skolorna räcker det enligt Björn Åstrand inte att enbart ändra på lärarutbildningarna. Han menar att det också måste finnas samarbeten mellan universitet och skola med fokus på kunskapsutveckling och implementering av forskningsrön på ett sätt som inte innebär att skickliga lärare lämnar skolan för högskolan.
– På en sådan bas kan också lärarutbildningarna utveckla sin närhet till skolan, säger Björn Åstrand.

Forskaren:

Daniel Sundberg är forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö med särskild inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Han arbetar bland annat med en ny forskningsöversikt som ska ge läraren en karta över blindskären i klassrummet.
– I många andra länder har utbildningsforskarna jobbat mycket med att hitta metoder för undervisning. I Sverige har det legat mer på de enskilda lärarna att ta fram egna verktyg, säger Daniel Sundberg.
– Vi håller på att gå igenom forskningsfältet inom undervisning och lärande. Målet är att se vad forskarna på området intresserat sig för och vilka resultat de kommit fram till, exempelvis vilka undervisningsstrategier och arbetsformer som är mest gynnsamma för elevers lärande.
Daniel Sundberg liknar den kommande översikten vid ett sjökort som kan hjälpa lärare att navigera bättre, det vill säga ge dem användbara redskap för att utveckla sin undervisning.
– När man kryssar i det vardagliga arbetet kan det vara väsentligt att se vad som händer under ytan, och det är just detta som är tanken med vårt arbete, säger han.
Tillsammans med Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, har  Sundberg under 2010 arbetat på uppdrag av Skolinspektionen för att ta fram en forskningsöversikt inriktad på vilka faktorer i undervisningen som påverkar elevers lärande och resultat. I studien ingår både svensk och internationell forskning om undervisning och lärande i klassrummet. Som exempel nämner han de senaste årens trend med individualisering, som har gått betydligt längre i svensk grundskola än i andra länder.
– I Sverige har individualisering många gånger blivit synonymt med att elever jobbar på egen hand. Internationell forskning visar att denna form av individualisering inte gynnar lärandet. Läraren har många andra viktiga uppgifter som riskerar bli åsidosatta, när denna arbetsform får dominera för mycket, säger Daniel Sundberg.
Forskningsöversikten ska presenteras för Skolinspektionen i mars och kommer under året också att resultera i en lärobok som är tänkt att användas av lärare och på lärarutbildningen.

Regeringen:

Många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i skolan. Vad gör regeringen åt det här? Bertil Östberg, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet:
– Det finns ett behov av mer forskning, bland annat om vad som sker i klassrummet. Vi vill ha en mer evidensbaserad undervisning och hoppas att fler forskare ska intressera sig för detta. – Vi har i budgetpropositionen också aviserat att vi avser att inrätta en utvärderingsfunktion för att beställa forskning och sammanställa forskning.
– Skolverket har i uppdrag att sprida forskningsresultat. Vi stödjer forskarskolor för lärare så att de kan ta en lic-examen. Det är bra att också andra aktörer stödjer och beställer forskning. Allt fler kommuner inser betydelsen av detta.
Planeras ökade forskningsanslag?
– I den kommande forskningspropositionen kommer beslutet att tas om den framtida utbildningsvetenskapliga forskningen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

Debatt

"Alla som arbetar i skolans värld idag förtjänar en uppdaterad bild av vad som fungerar för att stoppa mobbning", skriver Carolina Engström och Jacob Flärdh på Friends.

Kommentera
Annons
Annons
Appar i klassrummet
Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Appar

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Appar

IKT-pedagogen Sara Lindqvist guidar dig genom de senaste årens explosion av utbildningsappar.

Annons
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Hjärnan

Ny forskning visar hur fler lärare kan få barn att klara svåra utmaningar. Hjärnprofessorn Torkel Klingberg förklarar hur lärare kan förstå sina elever bättre, reder ut missförstånd kring inlärning och klargör varför kämparanda är en viktig faktor för elevernas utveckling.

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Syv

Många studie- och yrkesvägledare tycker att skolledningen kan bli bättre på att se syv som hela skolans ansvar.
I Timrå ingår kommunens studie- och yrkesvägledare sedan några år tillbaka i skolornas ledningsgrupper, något som gett positivt resultat.

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa

Kan Sverige snegla på Estland för att höja Pisa-resultaten? Daniel Pettersson manar till försiktighet i jakten på pedagogiska lösningar i andra länder. 
– Man måste ju ta hänsyn till samhälleliga och sociala sammanhang, säger han.

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.