Annons

Varför forskas det så lite om skolan?

Publicerad 20 januari 2011

Företrädare för fack, arbetsgivare, lärarutbildningar och forskningsfinansiärer är överens om att det många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i den svenska skolan.
Varför är det så, vad bygger egentligen svenska skolreformer på och hur kan man göra forskningen till ett mer effektivt verktyg för lärarkåren?

Fakta

Vetenskapsrådets forskningsstöd

I miljoner kronor, fördelade per område 2009:
Naturvetenskap och teknikvetenskap: 1 337.
Medicin: 1 015.
Forskningens verktyg och infrastrukturer: 882.
Humaniora och samhällsvetenskap: 415.
Övrig forskning: 199.
Utbildningsvetenskap: 156.

Fördelare av forskningsmedel:

Elisabet Nihlfors är huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté som fördelar statliga medel till forskningsprojekt. Kommittén startades 2001 för att främja forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.
– Ambitionen var bland annat att se till att lärarutbildningarna i högre grad vilar på en vetenskaplig grund och att lärarna har bästa tänkbara verktyg för sin undervisning, säger Elisabet Nihlfors.
Av de drygt 4 miljarder kronor som Vetenskapsrådet delade ut 2009 gick endast 156 miljoner till utbildningsvetenskap. Det kan jämföras med de 1,3 miljarder som gick till naturvetenskap och teknik och 1,0 miljarder till medicin.
– Så visst bedrivs det för lite forskning inom utbildningsvetenskap. Vi har inte ens pengar så det räcker till de bästa forskarna i Sverige, säger hon.
Men även om det behövs mer forskning tycker hon det är viktigt att börja med det som trots allt finns.
– För att kunskapen ska kunna spridas och användas krävs en organisation som i dag saknas. Det finns forskning som går att använda av lärarna direkt men det måste också finnas tid, en kultur, en struktur och ett ledarskap för att ta till sig detta, säger Elisabet Nihlfors.
Som ett steg i rätt riktning efterlyser hon en myndighet motsvarande Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– I stället för att varje lärare själv ska söka bland forskningsresultat skulle en oberoende instans kunna sammanställa forskningsresultat och genomföra regelbundna konferenser om var forskningsfronten befinner sig inom olika områden – allt för att underlätta för lärare och skolledare i deras praktik, poängterar hon.

Arbetsgivaren:

Håkan Sörman är vd för SKL och sitter i styrelsen för SBU. Han är inne på samma linje.
– Det skulle behövas en central aktör även på utbildningsområdet som ansvarar för att sammanställa och granska den evidensbaserade forskningen, säger Håkan Sörman.
Som exempel nämner han danska Clearinghouse som har till uppgift att främja utbildningsvetenskaplig forskning, skapa överblick över aktuell utbildningspraxis och förmedla den till rektorer, lärare och politiker.
– Kommuner och skolor ska avsätta tid och skapa intresse för detta, men det är statens ansvar att satsa pengar och se till att sprida forskningen på samma sätt som man gjort inom sjukvårdsområdet, säger han.

Lärarnas Riksförbund:

Bo Jansson är ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han betonar att det är angeläget att prioritera det här området, inte minst med tanke på att skillnaderna i elevers resultat har ökat markant på senare år.
Den senaste Pisa-undersökningen pekar till exempel på att de försämrade resultaten framför allt beror på att de svagaste eleverna blivit ännu svagare.
– Segregationen har ökat. Det är viktigt att undervisningen bygger på relevant forskning och beprövad erfarenhet för att bromsa den här utvecklingen i skolan, säger Bo Jansson.
Han pekar samtidigt på en stor skillnad mellan utbildning som vetenskap och andra akademiska områden.
– Det är förvånande att utbildade lärare så sällan själva forskar i pedagogik. Tittar man på till exempel vården så bygger en stor del av utvecklingen där på den forskning som genomförts av läkare och även sjuksköterskor, säger han.
En förklaring är att resultaten inom utbildningsvetenskap sällan är mätbara på samma sätt som inom naturvetenskap och medicin. Men Bo Jansson framhåller också att en viktig skillnad är att utvecklingen i skolan traditionellt har styrts av ideologier, snarare än av tydliga forskningsresultat.
– Det finns ingen forskningstradition hos de yrkesverksamma och forskning är ingen naturlig karriärväg för lärare. Lärare måste ha möjlighet att forska parallellt med sin ordinarie yrkesutövning genom att införa delade tjänster ute på skolorna, säger han.
Bo Jansson anser att kopplingen mellan forskning och skola måste stärkas, till exempel genom att satsa på disputerade lektorer som en brygga mellan dessa båda världar.
– Inte ens på lärarutbildningarna är det en självklarhet att studenterna kommer i kontakt med forskningsresultat. Det sker inte automatiskt, utan handlar snarare om enskilda lärare som brinner för något forskningsområde som de vill förmedla.

Lärarutbildaren:

Björn Åstrand är rektor för lärarutbildningen vid Umeå universitet.
– Lärarutbildningarna ska vara forskningsbaserade och bedrivas i aktivt forskande miljöer, säger han.
Detta var också ett av syftena när de flyttade in på akademierna på 1970-talet. Men Björn Åstrand tycker inte att reformen har varit tillräckligt framgångsrik.
– Utbildningarna bedrivs fortfarande lite avskilt på lärosätena. Dessutom sker ofta en tudelning där några enbart ägnar sig åt forskning och andra sköter undervisningen, säger han.
För att forskningsresultaten ska komma till nytta ute i skolorna räcker det enligt Björn Åstrand inte att enbart ändra på lärarutbildningarna. Han menar att det också måste finnas samarbeten mellan universitet och skola med fokus på kunskapsutveckling och implementering av forskningsrön på ett sätt som inte innebär att skickliga lärare lämnar skolan för högskolan.
– På en sådan bas kan också lärarutbildningarna utveckla sin närhet till skolan, säger Björn Åstrand.

Forskaren:

Daniel Sundberg är forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö med särskild inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Han arbetar bland annat med en ny forskningsöversikt som ska ge läraren en karta över blindskären i klassrummet.
– I många andra länder har utbildningsforskarna jobbat mycket med att hitta metoder för undervisning. I Sverige har det legat mer på de enskilda lärarna att ta fram egna verktyg, säger Daniel Sundberg.
– Vi håller på att gå igenom forskningsfältet inom undervisning och lärande. Målet är att se vad forskarna på området intresserat sig för och vilka resultat de kommit fram till, exempelvis vilka undervisningsstrategier och arbetsformer som är mest gynnsamma för elevers lärande.
Daniel Sundberg liknar den kommande översikten vid ett sjökort som kan hjälpa lärare att navigera bättre, det vill säga ge dem användbara redskap för att utveckla sin undervisning.
– När man kryssar i det vardagliga arbetet kan det vara väsentligt att se vad som händer under ytan, och det är just detta som är tanken med vårt arbete, säger han.
Tillsammans med Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, har  Sundberg under 2010 arbetat på uppdrag av Skolinspektionen för att ta fram en forskningsöversikt inriktad på vilka faktorer i undervisningen som påverkar elevers lärande och resultat. I studien ingår både svensk och internationell forskning om undervisning och lärande i klassrummet. Som exempel nämner han de senaste årens trend med individualisering, som har gått betydligt längre i svensk grundskola än i andra länder.
– I Sverige har individualisering många gånger blivit synonymt med att elever jobbar på egen hand. Internationell forskning visar att denna form av individualisering inte gynnar lärandet. Läraren har många andra viktiga uppgifter som riskerar bli åsidosatta, när denna arbetsform får dominera för mycket, säger Daniel Sundberg.
Forskningsöversikten ska presenteras för Skolinspektionen i mars och kommer under året också att resultera i en lärobok som är tänkt att användas av lärare och på lärarutbildningen.

Regeringen:

Många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i skolan. Vad gör regeringen åt det här? Bertil Östberg, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet:
– Det finns ett behov av mer forskning, bland annat om vad som sker i klassrummet. Vi vill ha en mer evidensbaserad undervisning och hoppas att fler forskare ska intressera sig för detta. – Vi har i budgetpropositionen också aviserat att vi avser att inrätta en utvärderingsfunktion för att beställa forskning och sammanställa forskning.
– Skolverket har i uppdrag att sprida forskningsresultat. Vi stödjer forskarskolor för lärare så att de kan ta en lic-examen. Det är bra att också andra aktörer stödjer och beställer forskning. Allt fler kommuner inser betydelsen av detta.
Planeras ökade forskningsanslag?
– I den kommande forskningspropositionen kommer beslutet att tas om den framtida utbildningsvetenskapliga forskningen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkes-EM

Just nu pågår yrkes-EM i Göteborg inför storpublik. Bland alla 40 000 besökare finns lärarna Carl-Eric Spång och Andreas Markstedt på plats för att som domare avgöra vilka som kniper medaljerna. 
– Vi har världens bästa jobb, säger Carl-Eric Spång.

Annons
Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Undervisning

På Naverlönnskolan i Svedala tar eleverna ibland över klassrummet för att undervisa sina klasskompisar.
– Ambitionsnivån har höjts enormt och eleverna har fått ytterligare ett dragplåster för att höja sin kunskapsnivå, säger initiativtagaren Lars Ralevski, lärare i NO och matte. 

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Skolschema

Transport- och fordonstekniska gymnasiet i Stockholm slopade det traditionella skolschemat. I stället arbetar lärare och elever i boxar.
Det unika arbetssättet ger både bättre resultat och effektivare användande av tiden.

Annons
Annons
Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

För lite och för dålig praktik som lärarna saknar förutsättningar att följa upp. Det är en del av kritiken mot yrkesprogrammens praktik i en ny rapport.

Annons
"Dåliga förutsättningar för läsning"

"Dåliga förutsättningar för läsning"

Yrkesutbildning

Förutsättningarna för läsundervisningen behöver förbättras. Det menar ”Årets svensklärare”, Martin Ahlstedt, som vill se förändringar i kunskapskraven.
– Tittar man på hur kunskapskraven är skrivna så är det lite väl enkelt att komma undan den ganska jobbiga litteraturbiten, säger han.

Timss
Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss

Timss-undersökningen visar att kunskapsskillnaderna mellan elever ökar, men det är svårt att locka och behålla rutinerade lärare till de skolor där behoven är störst.
– I Göteborg är situationen desperat, menar Gunnar Valinder, vid LR.

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Timss

Glädjen över Timss-undersökningens resultatvändning varade kort.
Nu slår forskaren Madeleine Löwing larm om att svenska elever saknar grundliga baskunskaper i matematik.
– Det går inte att pusta ut, det är en otroligt allvarlig situation, säger hon.

 

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Timss 2015

Sverige klättrar uppåt i Timss, den internationella jämförelsen av elevers kunskaper inom matematik- och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Men samtidigt ökar skillnaderna mellan elever som har stöd hemifrån och de som inte har det.

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Timss 2015

Sverige ligger efter grannländerna, men klättrar för första gången i Timss.
– Jag hoppas att varje lärare ser att detta är deras arbetsseger, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

Särskilt stöd

Trendbrott i Timss men fortfarande är matematik det ämne där flest elever får underkänt. Specialpedagogiska skolmyndigheten menar att fler elever kan klara matten om matematiklärare och specialpedagoger samarbetar kring undervisningen.

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Timss 2015

Den senaste Timss-undersökningen visar att svenska fjärde- och åttondeklassare presterar bättre i naturvetenskap och matematik.
Ett betydande erkännande för lärarna, menar matematikläraren Mia Kempe.
– Det är viktigt för oss att de positiva sifforna kommer fram, annars känns det bara som att vi jobbar i motvind, säger hon.

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisa

Mer tid för lärare att vara lärare. Det är skolforskaren Daniel Petterssons recept för att höja det svenska Pisa-resultatet. Med en vecka kvar tills domen faller vill han också passa på att lugna lärarkåren.

”Inför syv redan på lågstadiet”

”Inför syv redan på lågstadiet”

Syv

Kostsamma skolavhopp och felval bland ungdomar ska minskas med hjälp av stärkt studie- och yrkesvägledning.
Syv:aren Karin Bolin vill att syv införs i betydligt tidigare ålder – redan på lågstadiet.
– Det grundar sig i att vi träffar många ungdomar som inte har ägnat en tanke åt framtiden, säger hon.

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Nyanlända

Efter massiv kritik från landets lärare backar regeringen.
Nu har regeringen kommit överens om en lagändring som ger ensamkommande flyktingbarn, som riskerat utvisning när de fyllt 18 år, rätt att stanna om de studerar på gymnasiet. 

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Syv

Det råder en enorm brist på studie- och yrkesvägledare.
Just nu saknar alla grundskolorna på Gotland en behörig syv:are.
– Min största rädsla och oro är att vi som är inne och jobbar ska gå på knäna, säger Carina Levander, studie- och yrkesvägledare vid Wisbygymnasiet Norr och IM-SPR.

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Undersökning

Matematiklyftet gillas bland lärarna. Större trygghet och bättre självförtroende i yrkesrollen är några av effekterna enligt Skolverkets undersökning.

Lärare tjänar mer än rektorer

Lärare tjänar mer än rektorer

Lön

Satsningen på karriärtjänster och lärarlönelyft har gjort att allt fler lärare nu får mer i lön.
Nästan 30 lärare i Falkenberg tjänar i dag mer än ett par av rektorerna. 

Smutskastning förstör skoldebatten

Smutskastning förstör skoldebatten

Debatt

”Per Kornhalls blogginlägg visar tydligt vilken lös grund hans idéer bygger på – och på den låga nivå han tyvärr har valt att lägga sig”, skriver Gabriel Heller Sahlgren som replik.

Kommentera
Fler vägar in ska rädda läraryrket

Fler vägar in ska rädda läraryrket

Läraryrket

Lärarbristen påskyndar att det måste bli fler vägar in i yrket.
Under ett panelsamtal diskuterade därför utbildningsministern, lärarfack och riksdagspartier om hur man ska skapa fler och bättre vägar in i läraryrket.
– Det är jätteviktigt att vi får in fler, sa Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Lärarbristen

Regeringen vill locka fler studenter till ämneslärarutbildningen för årskurs 7–9 genom en förnyad utbildning med större flexibilitet och fördjupade ämnesstudier. 

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Läsförståelse

Elever som arbetar och dramatiserar med en text ökar sin läsförståelse. Detta bekräftas av Martin Göthbergs, gymnasielärare i Mora, forskning. Ändå är det få skolor som aktivt arbetar med drama. 

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Mobbing

På Viskaforsskolan hade man stora problem med konflikter på internet.
Till slut fick rektorn Anette Lundgren nog och avbröt lektionerna –  för att prata med eleverna om nätetik.
– Någonstans måste vi sätta ner foten. Det får vara bra nu, säger hon.

Utvisningshoten pressar lärarna

Utvisningshoten pressar lärarna

Nyanlända 

Flera nyanlända elever väntas inom kort få utvisningsbeslut och många lärare vittnar om en nästintill hopplös situation.
– Detta hamnar i knät på personalen och skapar en trötthet som är mycket större än en vanlig höst i skolvärlden, säger Catharina Pålsson, rektor på Vuxenutbildningen i Höör.

Har Kornhall läst vår rapport?

Har Kornhall läst vår rapport?

Replik

”Per Kornhalls inlägg är en blandning av misstänkliggöranden och felaktiga tolkningar av rapporten”, skriver företrädare för tankesmedjan ECEPR.

Kommentera
”De drar undan mattan för hela analysen”

”De drar undan mattan för hela analysen”

Slutreplik

Det problematiska med detta är också att de gör det till en fråga om huruvida friskolor eller kommunala skolor är bättre. Det är bara intressant ur en marknadsföringssynvinkel”, skriver Per Kornhall i en slutreplik.

Kommentera
Så lyfter de undervisning för nyanlända

Så lyfter de undervisning för nyanlända

Nyanlända

Digitala verktyg ger både lärare och elever nya möjligheter. Det menar Anna Kaya och Hülya Basaran, som fick Guldäpple-juryns särskilda pris för sin digitalt präglade undervisning av nyanlända elever.

Betygsinflationen
Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Granskning

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F, säger läraren Niclas Wahlgren.

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Nationella prov

Ett sätt att hejda betygsinflationen är att skrota de nationella proven i dess nuvarande form. 
– Syftet med dem oklart. De borde ersättas av något nytt, kräver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Betygsinflation

Betygsinflationen är politiskt en het fråga. Gymnasieminister Anna Ekström (S) öppnar för att knyta betygen hårdare till de nationella proven.
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra vill rätta de nationella proven centralt för en likvärdig bedömning.

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Motion

Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin på kritiken mot förslaget om mer rörelse i skolan.
– Det står redan i dag läroplanen att skolan ska sträva efter mer daglig rörelse hos eleverna. Hur det ska göras, det ska vi politiker inte bestämma.

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

Kritik

Lärare och rektorer ansvarar för elevernas hälsa dygnet runt sju dagar i veckan. Det är en tolkning av Skolinspektionens rapport om skolans arbete mot kränkningar på nätet.

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Betyg i åk 6

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Betyg

Nyttan av tidiga betyg är ifrågasatt från forskarhåll. En av dem som tvivlar är pedagogik-professorn Christian Lundahl. 

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Kritik 

Gustav Fridolin vill att elever ska motionera mer – under vanliga lektioner.
– Ett klockrent exempel på att inte förstå hur lärarvardagen ser ut, säger läraren Mikael Bruér.

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Lärarpoddar

Antalet poddar om skolan har ökat kraftigt under de senaste två åren. Nätet vimlar av samtal, diskussioner, reportage och funderingar om skolan och lärarens roll. Skolvärlden guidar dig igenom några av dem.

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet har på sina håll lett till infekterad stämning och lärare som säger upp sig. På fredagen träffades regering, fack och arbetsgivare för att utvärdera.
– Arbetsgivarna måste ta de besvikna lärarna på allvar, säger LR:s Svante Tideman.

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Nya siffror

Färsk statistik från Skolverket visar att antalet elever som går gymnasiets språkintroduktionsprogram har ökat med 77 procent, från 18 700 elever förra läsåret till 33 100 det här läsåret. 

Lärarutbildningen
Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Lärarutbildningen

Jan Björklund (L) och Helene Hellmark Knutsson (S) var stundtals eniga när de debatterade lärarutbildningens framtid på LR:s seminarium på onsdagen. Men i frågan om vilka som ska få examinera ämneslärare är de inte överens.

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Ny rapport

För lågt ställda krav, för lite undervisningstid och för lite kunskaper inom viktiga områden som metodik, specialpedagogik och betyg och bedömning. Det visar en ny undersökning om den svenska lärarutbildningen.

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Debatt

Efter åratal av larmrapporter om kunskapsras kan man fråga sig om vår demoraliserade yrkeskår fortfarande har någon moralisk auktoritet kvar, eller om vår värdegrund håller på att erodera. Det skriver ämnesläraren och lektorn Åke Strandberg, som ser accepterandet av lärarlönelyftet som ett dålig moralisk föredöme.

Kommentera
Stå upp för elever med hörselskada

Stå upp för elever med hörselskada

Debatt

Lärarna får inte resurser eller tillräcklig kompetens att anpassa undervisningen för inkluderade hörselskadade elever. Politiker, huvudmän och skolledare måste vakna och säkerställa de här elevernas behov, skriver Jonathan Wahlström, ordförande för Unga Hörselskadade.

Kommentera
Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Arbetsmiljö

I Uppsala pågår en konfliktfylld debatt efter att lärarnas vilrum på en skola omvandlats till ett bönerum.
– Det är lagkrav på att arbetsplatser ska ha vilrum, däremot finns det inga krav på att det ska finnas bönerum, säger Katarina Reineck, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Utredning

Välfärdsutredningens förslag på vinsttak för privata välfärdsföretag skulle förändra friskolornas situation. Men bland lärarna finns ingen oro.
– Det finns ingen rädsla bland mina medarbetare att förlora sina jobb, säger Andrés Jerez, Lärarnas Riksförbunds koncernombud för skolkoncernen Academedia.

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Ny undersökning

Matematikundervisningen på natur- och teknikprogrammen håller inte måttet, enligt Skolinspektionen.
– Faran är att eleverna inte lär sig att lösa verkliga problem, säger Guldäpplet-prisade matematikläraren Jonas Hall till Skolvärlden.

Lärarlönelyftet
Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Lärarlönelyftet

Läraren Jörgen Karlsson fick inte ta del av lärarlönelyftet – då valde han att säga upp sig.
– Det som gjort att jag tagit steget ut i det okända är att jag inte känner mig uppskattad av kommunen, säger han till Skolvärlden.

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Lärarlönelyftet

Gick du miste om lärarlönelyftet? Det behöver inte betyda att det är kört för all framtid. 
– Det är inte så att det bara är de som fick det här lönepåslaget nu som någonsin kommer att få det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Lärarlönelyftet

Genomförandet av lärarlönelyftet har mötts med misstro i lärarkåren.
På Skolforum bemötte Gustav Fridolin (MP) kritiken mot lönesatsningen.
– Om vi hade förutsett en del av detta, hade det varit skäl nog att låta bli? Nej, säger utbildningsministern.

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Debatt

Skollagen stödjer inte ritualer som att placera elever på givna platser och samla in mobiler innan en lektion. Öppnas lagen för enklare användning av ritualer i förebyggande syfte leder det till att studieron i Sveriges klassrum förbättras, skriver Svante Holmberg. 

Kommentera
Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Lärarlönelyft

I Ulricehamnn går 280 lärare miste om lärarlönelyftet, eftersom kommunen avstått från att söka statsbidraget. I Älvkarleby har lärarna fått sina pengar – men kommunen var för sent ute och nu tas pengarna från den egna skolbudgeten.
– Man kan inte skylla på annat än ren inkompetens, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Lärarlönelyftet

1,4 miljarder kronor. Så mycket har kommuner och fristående skolor begärt från Skolverket för att kunna höja lärarlönerna inom ramen för lärarlönelyftet.
– Jättepositivt att så många är med, säger Andreas Spång på Skolverket.

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Lärarlönelyftet

Eskilstuna kommun missade att ansöka i första omgången av lärarlönelyftet. Det innebär drygt tolv miljoner i förlorade pengar som redan har betalats ut till lärarna.