Annons

Varför forskas det så lite om skolan?

Publicerad 20 januari 2011

Företrädare för fack, arbetsgivare, lärarutbildningar och forskningsfinansiärer är överens om att det många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i den svenska skolan.
Varför är det så, vad bygger egentligen svenska skolreformer på och hur kan man göra forskningen till ett mer effektivt verktyg för lärarkåren?

Fakta

Vetenskapsrådets forskningsstöd

I miljoner kronor, fördelade per område 2009:
Naturvetenskap och teknikvetenskap: 1 337.
Medicin: 1 015.
Forskningens verktyg och infrastrukturer: 882.
Humaniora och samhällsvetenskap: 415.
Övrig forskning: 199.
Utbildningsvetenskap: 156.

Fördelare av forskningsmedel:

Elisabet Nihlfors är huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté som fördelar statliga medel till forskningsprojekt. Kommittén startades 2001 för att främja forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.
– Ambitionen var bland annat att se till att lärarutbildningarna i högre grad vilar på en vetenskaplig grund och att lärarna har bästa tänkbara verktyg för sin undervisning, säger Elisabet Nihlfors.
Av de drygt 4 miljarder kronor som Vetenskapsrådet delade ut 2009 gick endast 156 miljoner till utbildningsvetenskap. Det kan jämföras med de 1,3 miljarder som gick till naturvetenskap och teknik och 1,0 miljarder till medicin.
– Så visst bedrivs det för lite forskning inom utbildningsvetenskap. Vi har inte ens pengar så det räcker till de bästa forskarna i Sverige, säger hon.
Men även om det behövs mer forskning tycker hon det är viktigt att börja med det som trots allt finns.
– För att kunskapen ska kunna spridas och användas krävs en organisation som i dag saknas. Det finns forskning som går att använda av lärarna direkt men det måste också finnas tid, en kultur, en struktur och ett ledarskap för att ta till sig detta, säger Elisabet Nihlfors.
Som ett steg i rätt riktning efterlyser hon en myndighet motsvarande Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– I stället för att varje lärare själv ska söka bland forskningsresultat skulle en oberoende instans kunna sammanställa forskningsresultat och genomföra regelbundna konferenser om var forskningsfronten befinner sig inom olika områden – allt för att underlätta för lärare och skolledare i deras praktik, poängterar hon.

Arbetsgivaren:

Håkan Sörman är vd för SKL och sitter i styrelsen för SBU. Han är inne på samma linje.
– Det skulle behövas en central aktör även på utbildningsområdet som ansvarar för att sammanställa och granska den evidensbaserade forskningen, säger Håkan Sörman.
Som exempel nämner han danska Clearinghouse som har till uppgift att främja utbildningsvetenskaplig forskning, skapa överblick över aktuell utbildningspraxis och förmedla den till rektorer, lärare och politiker.
– Kommuner och skolor ska avsätta tid och skapa intresse för detta, men det är statens ansvar att satsa pengar och se till att sprida forskningen på samma sätt som man gjort inom sjukvårdsområdet, säger han.

Lärarnas Riksförbund:

Bo Jansson är ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han betonar att det är angeläget att prioritera det här området, inte minst med tanke på att skillnaderna i elevers resultat har ökat markant på senare år.
Den senaste Pisa-undersökningen pekar till exempel på att de försämrade resultaten framför allt beror på att de svagaste eleverna blivit ännu svagare.
– Segregationen har ökat. Det är viktigt att undervisningen bygger på relevant forskning och beprövad erfarenhet för att bromsa den här utvecklingen i skolan, säger Bo Jansson.
Han pekar samtidigt på en stor skillnad mellan utbildning som vetenskap och andra akademiska områden.
– Det är förvånande att utbildade lärare så sällan själva forskar i pedagogik. Tittar man på till exempel vården så bygger en stor del av utvecklingen där på den forskning som genomförts av läkare och även sjuksköterskor, säger han.
En förklaring är att resultaten inom utbildningsvetenskap sällan är mätbara på samma sätt som inom naturvetenskap och medicin. Men Bo Jansson framhåller också att en viktig skillnad är att utvecklingen i skolan traditionellt har styrts av ideologier, snarare än av tydliga forskningsresultat.
– Det finns ingen forskningstradition hos de yrkesverksamma och forskning är ingen naturlig karriärväg för lärare. Lärare måste ha möjlighet att forska parallellt med sin ordinarie yrkesutövning genom att införa delade tjänster ute på skolorna, säger han.
Bo Jansson anser att kopplingen mellan forskning och skola måste stärkas, till exempel genom att satsa på disputerade lektorer som en brygga mellan dessa båda världar.
– Inte ens på lärarutbildningarna är det en självklarhet att studenterna kommer i kontakt med forskningsresultat. Det sker inte automatiskt, utan handlar snarare om enskilda lärare som brinner för något forskningsområde som de vill förmedla.

Lärarutbildaren:

Björn Åstrand är rektor för lärarutbildningen vid Umeå universitet.
– Lärarutbildningarna ska vara forskningsbaserade och bedrivas i aktivt forskande miljöer, säger han.
Detta var också ett av syftena när de flyttade in på akademierna på 1970-talet. Men Björn Åstrand tycker inte att reformen har varit tillräckligt framgångsrik.
– Utbildningarna bedrivs fortfarande lite avskilt på lärosätena. Dessutom sker ofta en tudelning där några enbart ägnar sig åt forskning och andra sköter undervisningen, säger han.
För att forskningsresultaten ska komma till nytta ute i skolorna räcker det enligt Björn Åstrand inte att enbart ändra på lärarutbildningarna. Han menar att det också måste finnas samarbeten mellan universitet och skola med fokus på kunskapsutveckling och implementering av forskningsrön på ett sätt som inte innebär att skickliga lärare lämnar skolan för högskolan.
– På en sådan bas kan också lärarutbildningarna utveckla sin närhet till skolan, säger Björn Åstrand.

Forskaren:

Daniel Sundberg är forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö med särskild inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Han arbetar bland annat med en ny forskningsöversikt som ska ge läraren en karta över blindskären i klassrummet.
– I många andra länder har utbildningsforskarna jobbat mycket med att hitta metoder för undervisning. I Sverige har det legat mer på de enskilda lärarna att ta fram egna verktyg, säger Daniel Sundberg.
– Vi håller på att gå igenom forskningsfältet inom undervisning och lärande. Målet är att se vad forskarna på området intresserat sig för och vilka resultat de kommit fram till, exempelvis vilka undervisningsstrategier och arbetsformer som är mest gynnsamma för elevers lärande.
Daniel Sundberg liknar den kommande översikten vid ett sjökort som kan hjälpa lärare att navigera bättre, det vill säga ge dem användbara redskap för att utveckla sin undervisning.
– När man kryssar i det vardagliga arbetet kan det vara väsentligt att se vad som händer under ytan, och det är just detta som är tanken med vårt arbete, säger han.
Tillsammans med Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, har  Sundberg under 2010 arbetat på uppdrag av Skolinspektionen för att ta fram en forskningsöversikt inriktad på vilka faktorer i undervisningen som påverkar elevers lärande och resultat. I studien ingår både svensk och internationell forskning om undervisning och lärande i klassrummet. Som exempel nämner han de senaste årens trend med individualisering, som har gått betydligt längre i svensk grundskola än i andra länder.
– I Sverige har individualisering många gånger blivit synonymt med att elever jobbar på egen hand. Internationell forskning visar att denna form av individualisering inte gynnar lärandet. Läraren har många andra viktiga uppgifter som riskerar bli åsidosatta, när denna arbetsform får dominera för mycket, säger Daniel Sundberg.
Forskningsöversikten ska presenteras för Skolinspektionen i mars och kommer under året också att resultera i en lärobok som är tänkt att användas av lärare och på lärarutbildningen.

Regeringen:

Många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i skolan. Vad gör regeringen åt det här? Bertil Östberg, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet:
– Det finns ett behov av mer forskning, bland annat om vad som sker i klassrummet. Vi vill ha en mer evidensbaserad undervisning och hoppas att fler forskare ska intressera sig för detta. – Vi har i budgetpropositionen också aviserat att vi avser att inrätta en utvärderingsfunktion för att beställa forskning och sammanställa forskning.
– Skolverket har i uppdrag att sprida forskningsresultat. Vi stödjer forskarskolor för lärare så att de kan ta en lic-examen. Det är bra att också andra aktörer stödjer och beställer forskning. Allt fler kommuner inser betydelsen av detta.
Planeras ökade forskningsanslag?
– I den kommande forskningspropositionen kommer beslutet att tas om den framtida utbildningsvetenskapliga forskningen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Massiv kritik mot att få betalt utifrån betyg

Vuxenutbildning

Nu växer kritiken mot betalningsmodeller där vuxenutbildare får full ersättning först när eleven fått godkänt betyg.
– Vi vill belöna skolor som anstränger sig, säger rektorn för Komvux i Nacka kommun.

Annons
Annons

Här blir kopplingen starkare mellan teori och praktik

Lärarutbildning

Omställningen för nyblivna lärare som kommer ut i klassrummen är ofta påtaglig.
I Kalmar skapades den så kallade VI-profilen på lärarutbildningen – med ett övergripande syfte: att minska praxischocken för nya lärare.

Annons

Överläkaren: ADHD har många positiva sidor

Funktionsnedsättning

Med nya boken ”Fördel ADHD” vill Anders Hansen nyansera bilden av ADHD. Han ställer sig också frågan hur den perfekta skolan för elever med diagnosen skulle se ut.

Forskning ska ge skräddarsydd fortbildning

Kompetensutveckling

Ett stort forskningsprojekt i Uppsala ska leda till bättre lärarfortbildning.
– Vi ville bedriva forskning som uppfattas som relevant av lärarna och som lärarna kan ha nytta av, säger Martin Karlberg, som leder projektet vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons
Lärarbristen

Lärarbristen hotar flera ämnen: ”Alarmerande”

Lärarbristen är på väg mot nya rekordnivåer. Skolvärldens granskning visar hur stor bristen på behöriga lärare är – ämne för ämne.

– Det är redan alarmerande och gör vi inget blir situationen ohållbar, säger Kent Fredholm, ordförande i Språklärarnas Riksförbund.

Stipendier och bonusar ska locka lärare

Lärarbristen

Pajala är en av flera kommuner i Norrbotten som erbjuder 3 000 kronor i månaden till den som utbildar sig till lärare. Och drastiska åtgärder behövs.
– Vi har ett jätteproblem med lärarbrist här, säger LR-ombudet Mikael Kemi.

Annons

”Så får vi en bra skola för alla”

Debatt

Fokus på utbildningen genom mer tid, aktivt skolval och ökad konkurrens med friskolor är några av Centerns punkter för framtidens svenska skola.

Kommentera

Stor ökning av sjukskrivna lärare vid terminsstart

Arbetsmiljö

Bristen på lärare är fortfarande ett problem inför skolstarten.
En bidragande orsak till situationen är att sjukfrånvaron bland lärare ökar vid terminsstart.

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons