Annons

Varför slutar man som lärare?

Publicerad 10 augusti 2015

Min förhoppning är att den negativa trenden för skolan i Sverige vänder. Att ungdomar och deras föräldrar börjar inse vilken förmån det är att få gå i skolan, skriver Ulrika Valdeson som efter 28 år som lärare tagit en paus från skolan. 

”Varför blev du lärare?” Rektorn på min nya skola ställde frågan jag så många gånger ställt mig själv. Hans röst antydde att jag var en idiot. Med de betygen från naturvetenskaplig linje borde jag väl ändå ha valt något annat. Det var hösten 2000, och jag hade återigen fått krypa till korset och söka ännu ett lärarjobb. ”Aldrig mer lärare!” hade jag precis sagt till mig själv, djupt besviken på arbetssituationen och skolledningen på två olika gymnasieskolor. Att gå och vänta på att det där perfekta jobbet skulle trilla över mig hade jag dock inte möjlighet till just då, men ett nytt lärarjobb kunde jag få.

Efter 28 år i detta yrke frågar jag mig fortfarande varför jag blev lärare, och varför jag har fortsatt i alla dessa år. Sanningen är att läraryrket vissa dagar kan vara världens bästa jobb, men alltför ofta är det raka motsatsen. Vi får arbeta i uppförsbacke eftersom många ungdomar inte alls vill vara i skolan. En av mina elever ansåg till och med att skolan utgjorde ett hinder för hennes inlärning. Hon var mycket duktig och egentligen intresserad, men lärde sig bäst hemma på egen hand sa hon. Skolan stal av hennes värdefulla tid, men för att få betyg måste hon ju gå dit i alla fall.

Som lärare måste man vara beredd på det mesta och så har det kanske alltid varit, inte minst under min egen skoltid under 70-talet. Men åtminstone på gymnasiet fanns tidigare vissa oskrivna regler som styrde förhållandet mellan lärare och elever, och om gränserna överskreds infann sig en pinsam situation. Jag glömmer till exempel aldrig blicken jag fick av engelskläraren när jag klev in i klassrummet med en halväten mjukglass i handen. Det var visserligen inte förbjudet att ta med något ätbart till lektionerna, men man gjorde inte så helt enkelt. Läraren sa inte ett ord, men skammen jag kände var stor och glassen smakade inte särskilt gott.

Nuförtiden skäms inte elever inför sina lärare. Att få äta under lektionstid ser de som självklart. Prata i telefon, sminka sig, diskutera fyllor och preventivmedel. Helt okej. En elev lånade en bok av mig som jag behövde få tillbaka. ”I morgon”, lovade hon. Nästa dag kom hon i moderiktig miniväska. ”Jag fick tyvärr inte plats med boken. Blev tvungen att välja mellan boken och sminket, och då tog jag sminket.” En annan elev skulle få en sista chans att tenta av grammatikavsnittet för att få godkänt betyg i svenska. Vi bestämde en tid som skulle passa henne på en av mina håltimmar. Jag var där på utsatt tid förstås, men var befann hon sig? Efter tio minuter dök hon upp, blek och glåmig. En doft av spyor spred sig i rummet. ”Fy fan, vad bakfull jag är”, var hennes hälsningsfras. Hon gick i åk 1 på gymnasiet och hade fått en extra chans att om möjligt bli godkänd i ett viktigt skolämne. Skämdes gjorde hon inte.

Skolan är inte alltid något man prioriterar. Det finns så mycket annat som är viktigare; facebook, spel av olika slag, extrajobb, körkort. Inställningen att skolan är något som kommer i andra hand, när man får lite tid över, hittar man även hos vissa av dagens föräldrar. Min kollega var orolig för en elev som låg risigt till i engelska. Ett bra resultat på nationella provet skulle dock kunna hjälpa upp betyget. Eftersom eleven inte så ofta var på lektionerna tog kollegan kontakt med hemmet för att få lite stöd. Pappan svarade i telefonen: ”Jasså, nationellt prov den 5 maj. Men det går inte, för då har vi bokat tid för halkkörning. Snart dags för uppkörning, vet du, så det blir inte lätt att byta tid nu inte.” Dök eleven upp på nationella provet? Nej, givetvis inte. Körkort är viktigare än godkänt betyg i engelska. Det tycker pappa, och då är det så.

Nu är det lyckligtvis inte helt nattsvart – visst finns det ljusglimtar även inom skolans värld. Det finaste med lärarjobbet är att få följa elever under några år, se hur de utvecklas och känna att man har en del i den processen. Och självklart finns det entusiastiska, positiva elever som kämpar och vill lära sig saker. Det finns även de som vägrar ge upp trots stora svårigheter i form av fysiska sjukdomar eller psykiska problem. Många ungdomar är frimodiga, bra på att diskutera och analysera. Deras muntliga redovisningar är ofta strålande, och de behärskar den moderna tekniken.

Men det är alltför vanligt med extremt lata elever som inte gör sina uppgifter, som kommer för sent eller inte alls, och som tror de ska kunna glida igenom kurserna utan minsta ansträngning och ändå få åtminstone C i betyg. Många saknar tålamod och arbetsdisciplin. De har svårt att stå emot alla lockelser utanför skolan. De har ju hela världen med sig i fickan – varför intressera sig för en mossig författare från 1800-talet? Omedelbar tillfredsställelse är det som gäller, och då kan det vara svårt att se meningen med att läsa 20 sidor historia och räkna 15 mattetal till dagen därpå. Orka, liksom.

Nu är det augusti 2015, och om några dagar börjar ett nytt läsår. Utan mig den här gången. De senaste tre åren har jag hamnat i en rejäl svacka några veckor in på höstterminen, och jag vill inte hamna där igen. Det krävs en sådan enorm ansträngning att börja ett nytt läsår, både fysiskt och mentalt. Tröttheten från vårterminens slutspurt med rättning av nationella prov och betygsättning gör sig påmind, trots ett långt sommarlov. Kraven på oss lärare har definitivt blivit större, både från politiker, skolledare, elever och föräldrar. Arbetsuppgifterna är många fler nu än 1987 då jag börjde mitt första lärarjobb. Det är lätt att känna sig otillräcklig när man förväntas vara pedagog, kurator, mamma, administratör, vaktmästare, datatekniker och ordningsvakt på samma gång. Och dessutom fortbilda sig på egen hand och helst ha ett litet projekt vid sidan om själva undervisningen.

Just nu känns det som om jag är färdig med det här jobbet. Har gett allt jag har och energin har tagit slut. Jag tar en paus och inväntar en förändring. Min förhoppning är att den negativa trenden för skolan i Sverige vänder. Att ungdomar och deras föräldrar börjar inse vilken förmån det är att få gå i skolan. Att skolledare, skolchefer och politiker infriar alla löften om att prioritera skolan och dess arbetsmiljö. Slutligen drömmer jag om en framtid där ingen kommer känna behovet av att ställa frågan: ”Varför blev du lärare?”

//Ulrika Valdeson, tjänstledig gymnasielärare

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons
Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons
Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Annons

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons