Annons

Varför slutar man som lärare?

Publicerad 10 augusti 2015

Min förhoppning är att den negativa trenden för skolan i Sverige vänder. Att ungdomar och deras föräldrar börjar inse vilken förmån det är att få gå i skolan, skriver Ulrika Valdeson som efter 28 år som lärare tagit en paus från skolan. 

”Varför blev du lärare?” Rektorn på min nya skola ställde frågan jag så många gånger ställt mig själv. Hans röst antydde att jag var en idiot. Med de betygen från naturvetenskaplig linje borde jag väl ändå ha valt något annat. Det var hösten 2000, och jag hade återigen fått krypa till korset och söka ännu ett lärarjobb. ”Aldrig mer lärare!” hade jag precis sagt till mig själv, djupt besviken på arbetssituationen och skolledningen på två olika gymnasieskolor. Att gå och vänta på att det där perfekta jobbet skulle trilla över mig hade jag dock inte möjlighet till just då, men ett nytt lärarjobb kunde jag få.

Efter 28 år i detta yrke frågar jag mig fortfarande varför jag blev lärare, och varför jag har fortsatt i alla dessa år. Sanningen är att läraryrket vissa dagar kan vara världens bästa jobb, men alltför ofta är det raka motsatsen. Vi får arbeta i uppförsbacke eftersom många ungdomar inte alls vill vara i skolan. En av mina elever ansåg till och med att skolan utgjorde ett hinder för hennes inlärning. Hon var mycket duktig och egentligen intresserad, men lärde sig bäst hemma på egen hand sa hon. Skolan stal av hennes värdefulla tid, men för att få betyg måste hon ju gå dit i alla fall.

Som lärare måste man vara beredd på det mesta och så har det kanske alltid varit, inte minst under min egen skoltid under 70-talet. Men åtminstone på gymnasiet fanns tidigare vissa oskrivna regler som styrde förhållandet mellan lärare och elever, och om gränserna överskreds infann sig en pinsam situation. Jag glömmer till exempel aldrig blicken jag fick av engelskläraren när jag klev in i klassrummet med en halväten mjukglass i handen. Det var visserligen inte förbjudet att ta med något ätbart till lektionerna, men man gjorde inte så helt enkelt. Läraren sa inte ett ord, men skammen jag kände var stor och glassen smakade inte särskilt gott.

Nuförtiden skäms inte elever inför sina lärare. Att få äta under lektionstid ser de som självklart. Prata i telefon, sminka sig, diskutera fyllor och preventivmedel. Helt okej. En elev lånade en bok av mig som jag behövde få tillbaka. ”I morgon”, lovade hon. Nästa dag kom hon i moderiktig miniväska. ”Jag fick tyvärr inte plats med boken. Blev tvungen att välja mellan boken och sminket, och då tog jag sminket.” En annan elev skulle få en sista chans att tenta av grammatikavsnittet för att få godkänt betyg i svenska. Vi bestämde en tid som skulle passa henne på en av mina håltimmar. Jag var där på utsatt tid förstås, men var befann hon sig? Efter tio minuter dök hon upp, blek och glåmig. En doft av spyor spred sig i rummet. ”Fy fan, vad bakfull jag är”, var hennes hälsningsfras. Hon gick i åk 1 på gymnasiet och hade fått en extra chans att om möjligt bli godkänd i ett viktigt skolämne. Skämdes gjorde hon inte.

Skolan är inte alltid något man prioriterar. Det finns så mycket annat som är viktigare; facebook, spel av olika slag, extrajobb, körkort. Inställningen att skolan är något som kommer i andra hand, när man får lite tid över, hittar man även hos vissa av dagens föräldrar. Min kollega var orolig för en elev som låg risigt till i engelska. Ett bra resultat på nationella provet skulle dock kunna hjälpa upp betyget. Eftersom eleven inte så ofta var på lektionerna tog kollegan kontakt med hemmet för att få lite stöd. Pappan svarade i telefonen: ”Jasså, nationellt prov den 5 maj. Men det går inte, för då har vi bokat tid för halkkörning. Snart dags för uppkörning, vet du, så det blir inte lätt att byta tid nu inte.” Dök eleven upp på nationella provet? Nej, givetvis inte. Körkort är viktigare än godkänt betyg i engelska. Det tycker pappa, och då är det så.

Nu är det lyckligtvis inte helt nattsvart – visst finns det ljusglimtar även inom skolans värld. Det finaste med lärarjobbet är att få följa elever under några år, se hur de utvecklas och känna att man har en del i den processen. Och självklart finns det entusiastiska, positiva elever som kämpar och vill lära sig saker. Det finns även de som vägrar ge upp trots stora svårigheter i form av fysiska sjukdomar eller psykiska problem. Många ungdomar är frimodiga, bra på att diskutera och analysera. Deras muntliga redovisningar är ofta strålande, och de behärskar den moderna tekniken.

Men det är alltför vanligt med extremt lata elever som inte gör sina uppgifter, som kommer för sent eller inte alls, och som tror de ska kunna glida igenom kurserna utan minsta ansträngning och ändå få åtminstone C i betyg. Många saknar tålamod och arbetsdisciplin. De har svårt att stå emot alla lockelser utanför skolan. De har ju hela världen med sig i fickan – varför intressera sig för en mossig författare från 1800-talet? Omedelbar tillfredsställelse är det som gäller, och då kan det vara svårt att se meningen med att läsa 20 sidor historia och räkna 15 mattetal till dagen därpå. Orka, liksom.

Nu är det augusti 2015, och om några dagar börjar ett nytt läsår. Utan mig den här gången. De senaste tre åren har jag hamnat i en rejäl svacka några veckor in på höstterminen, och jag vill inte hamna där igen. Det krävs en sådan enorm ansträngning att börja ett nytt läsår, både fysiskt och mentalt. Tröttheten från vårterminens slutspurt med rättning av nationella prov och betygsättning gör sig påmind, trots ett långt sommarlov. Kraven på oss lärare har definitivt blivit större, både från politiker, skolledare, elever och föräldrar. Arbetsuppgifterna är många fler nu än 1987 då jag börjde mitt första lärarjobb. Det är lätt att känna sig otillräcklig när man förväntas vara pedagog, kurator, mamma, administratör, vaktmästare, datatekniker och ordningsvakt på samma gång. Och dessutom fortbilda sig på egen hand och helst ha ett litet projekt vid sidan om själva undervisningen.

Just nu känns det som om jag är färdig med det här jobbet. Har gett allt jag har och energin har tagit slut. Jag tar en paus och inväntar en förändring. Min förhoppning är att den negativa trenden för skolan i Sverige vänder. Att ungdomar och deras föräldrar börjar inse vilken förmån det är att få gå i skolan. Att skolledare, skolchefer och politiker infriar alla löften om att prioritera skolan och dess arbetsmiljö. Slutligen drömmer jag om en framtid där ingen kommer känna behovet av att ställa frågan: ”Varför blev du lärare?”

//Ulrika Valdeson, tjänstledig gymnasielärare

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons