Annons

"Varför undervisa i sådant som inte ska bedömas?"

Publicerad 16 april 2015

DEBATT Disputerade läraren Gunnar Hyltegren har reagerat på innehållet i Skolvärldens webb-tv-inslag där Per Måhl diskuterar betyg och bedömning. Han är kritisk till en del ståndpunkter och beskriver hur han ser på betygen. Per Måhl bemöter också kritiken.

Per Måhl påstår i filmen att det endast är vad som finns omnämnt i kunskapskraven som läraren skall betygssätta. Skolverket däremot, har klart och tydligt uttryckt att även de långsiktiga undervisningsmålen som finns för varje ämne ingår i det som läraren skall bedöma och betygssätta: ”De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas.” (Skolverket: Gymnasieskolan 2011, s. 48).

Per Måhl argumenterar också för den orimliga åsikten att elever inte behöver kunna något specifikt om vissa av de centrala innehåll som läraren skall behandla i undervisningen. Men varför skall en lärare överhuvudtaget behandla sådant i undervisningen som eleverna inte skall lära sig? Det verkar ju inte klokt!

Slutligen tar Per Måhl upp frågan om den bristande validiteten i lärares bedömningar. Som botemedel föreslår han en ökad lärarsamverkan kring planeringar, examinationsuppgifter och bedömningar av elevprestationer. På detta sätt tänker han sig att en större samstämmighet skall uppstå i frågan om vad det är som skall bedömas och betygssättas. Men i sin iver att arbeta för detta i och för sig eftersträvansvärda syfte, missar han den andra sidan av saken, nämligen hur bra en elev måste prestera för att få ett visst betyg. I filmen får man känslan av att detta inte är något problem eftersom det enligt Per Måhl skulle finnas olika ”kvalitetskännetecken” för respektive betyg som läraren kan observera i elevernas prestationer. Det kunnande som fordras för betyget C har alltså speciella kännetecken jämfört med det kunnande som fordras för betyget E.

Men varje betygssättande lärare vet att det inte är så enkelt. Att sätta betyg är inte bara att bedöma vad det är som finns i elevens prestationer utan också och i allt väsentligt att bedöma hur kunnig eleven är på det som den kan. Den kritiska frågan har alltså följande struktur: Hur bra måste eleven kunna ämnet för respektive betyg?

Lärare har fått höra att det inte är tillåtet att tänka relativt när man sätter betyg. Men delar av skolans nationella styrdokument ger faktiskt stöd för detta nödvändiga förhållningssätt. Kunskapskravens värdeord är konstruerade som relativa till varandra, t.ex. att läsa med flyt, gott flyt eller mycket gott flyt (svenska, åk 6). Förhoppningsvis finns det ingen som tror att en elev antingen läser med flyt eller med gott flyt eller med mycket gott flyt. Själva konstruktionen signalerar ju att det kan finnas ett oändligt antal mellannivåer. Betygsskalan är inte en trappa utan en glidande, kontinuerlig skala. Läroplanerna uttrycker detta på följande sätt.

”Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne.” (Lgr 11)

Elever kan alltså uppnå kunskapskrav i olika grad. Det är således inte fel på lärares upplevelser i detta avseende. En hederlig betygssättning kräver därför att läraren har modet att också väga in sådana aspekter som är uppenbara men som inte kan kategoriseras, varken med ord eller med hjälp av Per Måhls ”kvalitetskännetecken”. Stina skall ha ett högre betyg om hon är tillräckligt mycket bättre än Kalle. Allt annat är orättvist. Likvärdigheten kräver därför en rangordning. Per Måhl verkar tillhöra den ”kategoriseringsrörelse” som vuxit sig stark i den svenska skolan. Men betygsskalan är en tallinje med oändligt många positioner, dvs. inte en trappa där eleven antingen står på det ena eller på det andra trappsteget. Kategoriseringsrörelsen förordar matriser. Men sådana fyrkantiga rutsystem kan inte tävla med lärarens egen intuition. Släpp lärarna loss, det är vår (bedömning som gäller).

Av Gunnar Hyltegren
Lärare på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg
(disputerade i höstas på doktorsavhandlingen ”Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan”)

 

Per Måhl svarar Gunnar Hyltegren

Om kunskapskrav

Enligt Gunnar Hyltegren ger de långsiktiga undervisningsmålen och de centrala innehållen vägledning för bedömning och betygssättning. Som stöd för det återger han följande citat: ”De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas.” (Skolverket: Gymnasieskolan 2011, s. 48). Han kunde också ha citerat Skolverkets kommentarmaterial där det kan stå: "Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta."

Jag vet inte vad de citerade meningarna betyder och jag tror inte att alla lärare tycker att undervisningsmålen ”konkretiserar” och ”förtydligar” kunskapskraven. Jag vet däremot att det av Skolverkets Allmänna råd och av skollagen, skolförordningar och läroplaner framgår att det är kunskapskraven som styr bedömning och betygssättning. Jag vet också att skollagen, skolförordningarna och läroplanerna är bindande medan Skolverkets råd, stöd- och kommentarmaterial är rådgivande. Det vill säga, oavsett vad Gunnar Hyltegren tycker och vad Skolverket har skrivit, sagt eller tycker, så är det kunskapskraven som styr bedömning och betygsättning (se bifogade citat för grundskolan — detsamma gäller för gymnasiet).

Men en del rektorer/lärare tror felaktigt att det är undervisningsmålen eller det centrala innehållet som ger vägledning för bedömning och betygssättning. De har uppenbarligen inte läst skollagen, skolförordningarna, läroplanerna och Skolverkets Allmänna råd. De har inte förstått hur sammanvägningarna är reglerade. För hur gör den som relaterar betygen till de långsiktiga undervisningsmålen och det centrala innehållet när betyget B ska ges till den som har uppnått kunskapskraven för A till övervägande del? Nu vet jag att Gunnar Hyltegren är en av dem.

Om validitet

Att frågor om rättssäkerhet, validitet och likvärdighet har fått mer uppmärksamhet efter 2011 års reformer uppfattar jag som positivt. Alltfler skolor har också återinfört ämneslag där lärare kan diskutera planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsanvisningar med elevexempel och det har blivit vanligare att lärare från olika skolor möts i ämnesnätverk och till exempel rättar nationella prov.

Den som vill veta mer om validitet kan läsa Skolverkets stödmaterial “Sambedömning i skolan” eller ”Konsten att göra bra prov” där Christina Wikström reder ut termens betydelser i betygssystem med i förväg uppställda krav. Man kan också läsa Gustavsson m fl ”Prov och arbetsuppgifter — en handbok” eller Black m fl ”Validity in teachers summative assessment” (Assessment in Education: Principles, Policy & Practice Vol. 17, No. 2, May 2010, 215–232).

Men att kommentera Gunnar Hyltegrens funderingar om validitet känns inte meningsfullt. Han vill återinföra ett normrelaterat betygssystem där elevprestationer jämförs och rangordnas och han anser att det skulle det förbättra validiteten. Men för att förbättra validitet i betygssystem med i förväg uppställda kunskapskrav måste man jämföra bedömningsinstrument och kunskapskrav med varandra för att avgöra att de speglar varandra. Att jämföra elevprestationer med varandra och relatera dem till medelprestation är något annat och det gör varken till eller från i betygssystem med i förväg uppställda kunskapskrav. Det vill säga, Gunnar Hyltegrens resonemang om validitet är irrelevanta och de har inte med saken att göra.

Av Per Måhl
Sakkunnig i betygssättning och bedömning, föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons