Annons

"Varför undervisa i sådant som inte ska bedömas?"

Publicerad 16 april 2015

DEBATT Disputerade läraren Gunnar Hyltegren har reagerat på innehållet i Skolvärldens webb-tv-inslag där Per Måhl diskuterar betyg och bedömning. Han är kritisk till en del ståndpunkter och beskriver hur han ser på betygen. Per Måhl bemöter också kritiken.

Per Måhl påstår i filmen att det endast är vad som finns omnämnt i kunskapskraven som läraren skall betygssätta. Skolverket däremot, har klart och tydligt uttryckt att även de långsiktiga undervisningsmålen som finns för varje ämne ingår i det som läraren skall bedöma och betygssätta: ”De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas.” (Skolverket: Gymnasieskolan 2011, s. 48).

Per Måhl argumenterar också för den orimliga åsikten att elever inte behöver kunna något specifikt om vissa av de centrala innehåll som läraren skall behandla i undervisningen. Men varför skall en lärare överhuvudtaget behandla sådant i undervisningen som eleverna inte skall lära sig? Det verkar ju inte klokt!

Slutligen tar Per Måhl upp frågan om den bristande validiteten i lärares bedömningar. Som botemedel föreslår han en ökad lärarsamverkan kring planeringar, examinationsuppgifter och bedömningar av elevprestationer. På detta sätt tänker han sig att en större samstämmighet skall uppstå i frågan om vad det är som skall bedömas och betygssättas. Men i sin iver att arbeta för detta i och för sig eftersträvansvärda syfte, missar han den andra sidan av saken, nämligen hur bra en elev måste prestera för att få ett visst betyg. I filmen får man känslan av att detta inte är något problem eftersom det enligt Per Måhl skulle finnas olika ”kvalitetskännetecken” för respektive betyg som läraren kan observera i elevernas prestationer. Det kunnande som fordras för betyget C har alltså speciella kännetecken jämfört med det kunnande som fordras för betyget E.

Men varje betygssättande lärare vet att det inte är så enkelt. Att sätta betyg är inte bara att bedöma vad det är som finns i elevens prestationer utan också och i allt väsentligt att bedöma hur kunnig eleven är på det som den kan. Den kritiska frågan har alltså följande struktur: Hur bra måste eleven kunna ämnet för respektive betyg?

Lärare har fått höra att det inte är tillåtet att tänka relativt när man sätter betyg. Men delar av skolans nationella styrdokument ger faktiskt stöd för detta nödvändiga förhållningssätt. Kunskapskravens värdeord är konstruerade som relativa till varandra, t.ex. att läsa med flyt, gott flyt eller mycket gott flyt (svenska, åk 6). Förhoppningsvis finns det ingen som tror att en elev antingen läser med flyt eller med gott flyt eller med mycket gott flyt. Själva konstruktionen signalerar ju att det kan finnas ett oändligt antal mellannivåer. Betygsskalan är inte en trappa utan en glidande, kontinuerlig skala. Läroplanerna uttrycker detta på följande sätt.

”Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne.” (Lgr 11)

Elever kan alltså uppnå kunskapskrav i olika grad. Det är således inte fel på lärares upplevelser i detta avseende. En hederlig betygssättning kräver därför att läraren har modet att också väga in sådana aspekter som är uppenbara men som inte kan kategoriseras, varken med ord eller med hjälp av Per Måhls ”kvalitetskännetecken”. Stina skall ha ett högre betyg om hon är tillräckligt mycket bättre än Kalle. Allt annat är orättvist. Likvärdigheten kräver därför en rangordning. Per Måhl verkar tillhöra den ”kategoriseringsrörelse” som vuxit sig stark i den svenska skolan. Men betygsskalan är en tallinje med oändligt många positioner, dvs. inte en trappa där eleven antingen står på det ena eller på det andra trappsteget. Kategoriseringsrörelsen förordar matriser. Men sådana fyrkantiga rutsystem kan inte tävla med lärarens egen intuition. Släpp lärarna loss, det är vår (bedömning som gäller).

Av Gunnar Hyltegren
Lärare på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg
(disputerade i höstas på doktorsavhandlingen ”Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan”)

 

Per Måhl svarar Gunnar Hyltegren

Om kunskapskrav

Enligt Gunnar Hyltegren ger de långsiktiga undervisningsmålen och de centrala innehållen vägledning för bedömning och betygssättning. Som stöd för det återger han följande citat: ”De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas.” (Skolverket: Gymnasieskolan 2011, s. 48). Han kunde också ha citerat Skolverkets kommentarmaterial där det kan stå: "Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta."

Jag vet inte vad de citerade meningarna betyder och jag tror inte att alla lärare tycker att undervisningsmålen ”konkretiserar” och ”förtydligar” kunskapskraven. Jag vet däremot att det av Skolverkets Allmänna råd och av skollagen, skolförordningar och läroplaner framgår att det är kunskapskraven som styr bedömning och betygssättning. Jag vet också att skollagen, skolförordningarna och läroplanerna är bindande medan Skolverkets råd, stöd- och kommentarmaterial är rådgivande. Det vill säga, oavsett vad Gunnar Hyltegren tycker och vad Skolverket har skrivit, sagt eller tycker, så är det kunskapskraven som styr bedömning och betygsättning (se bifogade citat för grundskolan — detsamma gäller för gymnasiet).

Men en del rektorer/lärare tror felaktigt att det är undervisningsmålen eller det centrala innehållet som ger vägledning för bedömning och betygssättning. De har uppenbarligen inte läst skollagen, skolförordningarna, läroplanerna och Skolverkets Allmänna råd. De har inte förstått hur sammanvägningarna är reglerade. För hur gör den som relaterar betygen till de långsiktiga undervisningsmålen och det centrala innehållet när betyget B ska ges till den som har uppnått kunskapskraven för A till övervägande del? Nu vet jag att Gunnar Hyltegren är en av dem.

Om validitet

Att frågor om rättssäkerhet, validitet och likvärdighet har fått mer uppmärksamhet efter 2011 års reformer uppfattar jag som positivt. Alltfler skolor har också återinfört ämneslag där lärare kan diskutera planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsanvisningar med elevexempel och det har blivit vanligare att lärare från olika skolor möts i ämnesnätverk och till exempel rättar nationella prov.

Den som vill veta mer om validitet kan läsa Skolverkets stödmaterial “Sambedömning i skolan” eller ”Konsten att göra bra prov” där Christina Wikström reder ut termens betydelser i betygssystem med i förväg uppställda krav. Man kan också läsa Gustavsson m fl ”Prov och arbetsuppgifter — en handbok” eller Black m fl ”Validity in teachers summative assessment” (Assessment in Education: Principles, Policy & Practice Vol. 17, No. 2, May 2010, 215–232).

Men att kommentera Gunnar Hyltegrens funderingar om validitet känns inte meningsfullt. Han vill återinföra ett normrelaterat betygssystem där elevprestationer jämförs och rangordnas och han anser att det skulle det förbättra validiteten. Men för att förbättra validitet i betygssystem med i förväg uppställda kunskapskrav måste man jämföra bedömningsinstrument och kunskapskrav med varandra för att avgöra att de speglar varandra. Att jämföra elevprestationer med varandra och relatera dem till medelprestation är något annat och det gör varken till eller från i betygssystem med i förväg uppställda kunskapskrav. Det vill säga, Gunnar Hyltegrens resonemang om validitet är irrelevanta och de har inte med saken att göra.

Av Per Måhl
Sakkunnig i betygssättning och bedömning, föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons