Maria Holm, Birgitta Forssman och Ing-Marie Rundwall berättade om Helsingborg stads resursfördelningsmetoder, i samband med Skolriksdag på Waterfront i Stockholm.
”Åt varje skola efter behov”
Kommunens skolresurser ska fördelas efter elevers olika förutsättningar och behov, enligt skollagen. Men hur? Helsingborgs stad presenterade sitt framgångsrecept, i samband med Skolriksdag.
Skolriksdag arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och samlar politiker, ledande tjänstemän, rektorer och förskolechefer från hela landet för att diskutera skolans framtidsfrågor.
Helsingborgs stads råd för en bra resursfördelningsmodell
- Ha en tydlig ledningsmodell.
- Skapa en tydlig, enkel och okomplicerad resursfördelningsmodell och se till att verksamheterna förstår den. Våga byta system om det upplevs som komplicerat.
- Ha lika villkor för alla.
- Eftersträva varaktighet och stabilitet.
”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Bakgrunden till bestämmelsen ovan, som står i Skollagen, är att stärka den svenska skolans likvärdighet. Men det finns ingen generell modell för hur lagen tillämpas. Hur gör den enskilda kommunen för att fördela resurserna optimalt?
Helsingborgs stad har hittat ett sätt. Tre representanter från kommunen är på plats under Skolriksdag 2015, för att berätta hur de fördelar resurserna – ”åt varje skola efter behov”, som föredraget också tituleras. Platsen är Waterfront i Stockholm.
– Vi skapade en resursfördelningsmodell som består av barnpeng, uppbyggande insatser och ett tilläggsbelopp för elever med stort behov av extra stöd, till exempel barn med funktionshinder, säger Maria Holm, biträdande förvaltningschef.
Uppbyggande insatser innebär i korthet att kommunen fördelar ekonomiska medel med hänsyn till socioekonomiska faktorer. Pengarna går ut i form av barnpeng, direkt till skolorna.
Totalt omfördelas i Helsingborgs stad omkring tre procent av förskolans omsättning och sex procent av grundskolans – 60 av kommunens 182 skolor tar del av pengarna.
– Vi gjorde en analys av de socioekonomiska förhållandena i staden. Baserat på det valdes två kriterier för att kunna ta del av en ekonomisk omfördelning, säger Maria Holm.
Lotten föll på de skolor i kommunen med störst andel föräldrar som endast har grundskoleutbildning och de som har störst andel barn födda utomlands, eftersom de två kriterierna bedömdes ha störst betydelse. Men ingen skillnad görs på fristående och kommunala skolor.
– Söderskolan får mest. De tilldelas en och en halv elevpeng extra utöver den vanliga, något som uppges göra väldigt stor skillnad för skolan, berättar ekonomichef Birgitta Forssman.
Dessutom har kommunen en introduktionspeng på 60 000 kronor extra utöver elevpengen de första 24 månaderna, för alla nyanlända.
– Och förskolebarn till arbetssökande får full tilldelning, trots att barnet bara har rätt att vara där 15 timmar i veckan, säger Birgitta Forssman.
Rektorn på respektive skola ansvarar för hur pengarna används – men till det kommer också uppföljning och omfattande redovisningsplikt.
– Vi har sett många fantastiska insatser. Många jobbar med genrepedagogik och språkutvecklande insatser. Vi ser vissa skolor som anställer tvåspråkiga lärare, som till exempel kan undervisa både på arabiska och svenska.