Annons
Foto: Malin Grönborg

Världens kulturer dåligt förvaltade på lärarutbildningen

Publicerad 16 juni 2010

Det pratas för lite om olika kulturer på lärarutbildningen, tycker Anne Utsi Kuhmunen. Hon är same och lärarstudent och skulle gärna dela med sig av sina kunskaper, men har aldrig blivit tillfrågad.  
– Undervisningens första princip är att utgå från de erfarenheter studenterna har med sig, säger Björn Åstrand, dekanus för School of Education i Umeå.

Fakta

Anne Utsi Kuhmunen

Ålder: 24 år.
Bor: På Berghem i Umeå.
Hemma: Arjeplog, åker dit cirka en gång i månaden och under sommar och julledighet.
Saknar mest när jag är i Umeå: Närheten till naturen och kulturen. Mina samiska vänner.
Tar med från Arjeplog: Kött och blodpalt.
Läser: Verklighetsbaserade historier.
När jag är ledig: Tränar, umgås med vänner, syr. I Arjeplog målar jag, skottar snö, syr, sköter renar, röker kött och fiskar.

Hemma i Arjeplog har Anne ett gäng renar; hon kan inte svara på exakt hur många det är.
– Det är typ den vanligaste frågan – hur många renar jag har, säger hon.
Det är hennes bror som sköter om dem. Jobbet kan ofta bli för tungt för en ensam kvinna, men hon vill lära sig. En stor del handlar om att kunna köra skoter i svår terräng eller laga den om den går sönder.
– Hade jag varit kille hade jag troligtvis varit renskötare nu, säger hon.
När Anne var liten levde familjen nomadliv stora delar av året; de flyttade med renarna från fjället ut mot kusten. När hon var åtta år skiljde sig hennes föräldrar och hon flyttade med sin mamma till Jokkmokk och började andra klass i sameskolan där.
– Det var en märklig känsla när jag förstod att alla på skolan pratade samiska, säger hon.
I Arjeplog kände hon att familjen var ganska ensam som samer, men i Jokkmokk var allt annorlunda. Hon fick många kompisar med liknande bakgrund och här kände hon att hon hörde till. Alla förstod sig på livet som hon levde och omgivningen värderade samma traditioner som hon såg som viktiga. Men i dag menar hon ändå att Arjeplog är hemma.
– Det är där jag har min pappa och min bror och det är oftast dit jag åker när jag är ledig. Jag har mina renar och många vänner där, säger Anne.
Under tiden vi pratar bär hon glasögon i pilotstil. De ser ut att komma från en trendig glasögonbutik. Runt handleden har hon ett rött brett skinnarmband prytt med tenn- och silvertrådar. I en butik eller på en marknad skulle det kosta minst 1 000 kronor men hon har gjort det själv.
– Mamma och mormor har alltid slöjdat mycket. Ett tag var jag så spyless på de där skinnbitarna som låg överallt, men nu saknar jag slöjdandet. När jag är i Umeå hinner jag sällan, för det är så stressigt här, säger hon.
Slöjden har hennes mamma stått för och renskötseln har varit hennes pappas lott.

Vill ta in kulturen i klassrummet

Det finns vissa tydliga och starka grundstommar i kulturen som knyter folket samman. Slöjden, renarna, jojken, synen på naturen och inte minst språket. Det finns minst tre stora, helt skilda, samiska dialekter bara i Sverige men ändå är språket något som är otroligt viktigt. Anne talar nordsamiska.
– Pappa pratar nordsamiska och mamma pratar svenska, så jag har mest pratat svenska hemma. I skolan i Jokkmokk fick jag förstås nordsamiskan men jag tycker ändå att det är synd att vi inte talade mer samiska hemma, säger hon.
Det som är viktiga traditioner för en samisk familj skiljer sig ibland mycket från vad som traditionsenligt är viktigt i andra familjer.
– Det har hänt att vi har varit ute och flyttat renar på julafton, men jag har aldrig missat en kalvmärkning i hela mitt liv, säger hon.
När höstterminen 2010 är över är Anne examinerad lärare för de lägre åldrarna i skolan. Hon kommer troligtvis att söka sig norrut för att hitta jobb. Hon längtar bort från stress och stadsbrus till naturen och lugnet i norr. Anne kommer definitivt att ta med sig sin kultur in i klassrummet. Hennes elever ska få kunskap om den minoritet som kom till Sverige för kanske så länge som för 10 000 år sedan.
– Jag tycker det är synd att lärarutbildningen inte tar tillvara de resurser som finns bland studenterna. Jag skulle gärna berätta mer om min bakgrund, säger hon. Lärarstudenterna kan själva välja att läsa kurser om minoriteter, men det är långt ifrån alla som gör det, och det är många minoriteter som ska rymmas i den kursplanen.
– Jag och en samisk kompis tänkte starta en samisk nation här i Umeå, men det blev inte av, säger Anne.
Det är stor skillnad mellan att lära sig fakta om en kultur och att någon som verkligen lever kulturen finns på plats och berättar, svarar på frågor och förklarar för studenterna. De blivande lärarna kommer troligtvis att stöta på många olika religioner och kulturer som de inte har någon egen erfarenhet av. Men har man någon gång mött och blivit bekant med den är det lättare att möta religionen eller kulturen med respekt och förståelse.

Dagens klassrum mycket mer heterogena

Det finns många lärarutbildningar i Sverige och de skiljer sig åt när det gäller att tala om olika kulturer. Södertörns högskola och Lunds universitet är exempel på lärosäten som lägger stor vikt vid olika kulturer. Umeå universitet gör det inte i lika stor utsträckning.
– Trots att samerna kan vara Europas enda urbefolkning har det inte varit en central fråga för universitetet. Sverige har ju inte heller skrivit under ILO-konventionen där vi bekräftar vår urbefolkning, säger Björn Åstrand, dekanus för School of Education i Umeå.
– Undervisningens första princip är att utgå från de erfarenheter studenterna har mer sig. Men det är inte alltid den principen följs, säger han och syftar på att vi i klassrummen alltför sällan tar till vara studenternas resurser. Han menar att vi har två arv som vi bär med oss. Det ena är att vi vill göra alla som inte har den svenska kulturen med sig, till svenskar. Det andra är att vi inte vill se och inte vill titta. Björn säger att lärarutbildningarna och skolan har präglats mycket av det senare. Han illustrerar ett sätt att se på verkligheten genom att dela in norra Sverige i fyra delar. En linje går horisontellt genom Norrland och en linje går vertikalt. Upp till den horisontella linjen är den samiska kulturen intressant. Ovanför blir den ett problem. Innanför den vertikala linjen är samekulturen vardag, på kustsidan av den vertikala linjen är den något vi inte vet så mycket om.
– Vi borde lära oss mer om kulturerna som vi lever bland, säger han.
Björn pratar om hur klassrummen har förändrats på tio, femton år. Och på trettio, fyrtio år. Tidigare var klasserna betydligt mer homogena. Olikheterna förr bestod mest i social status, vilken utbildning föräldrarna hade. Jämför man dagens klassrum med klassrummen för bara tio år sedan är klasserna i dag betydligt mer heterogena.
– Det är en rikedom att vi i dag har så olika bakgrunder men det blir också allt viktigare att ta hänsyn till språk, kulturer och sociala sammanhang, säger Björn.
Han berättar om en tioårig flicka i Pretoria, Sydafrika, som han mötte för några år sedan.
– Jag frågade, som en typisk vuxen, vad hon hade lärt sig i skolan under dagen. Hon började räkna upp vilka ämnen de haft och vad de lärt sig. Mitt i sa hon: Human rights, där vi lärde oss att vi alla är människor som är lika mycket värda. Hon sa det som ett ämne bland alla andra, säger Björn.
Han funderar på om vi har haft det för bra i Sverige, för vi har inte drabbats av apartheid eller andra stora konflikter. Är det därför vi inte ser olikheterna som en resurs?
– Att vi inte lär oss mer om minoriteter i lärarutbildningen blir en motsägelse till våra svenska språk- och minoritetslagar. Vi har resurserna, vi måste bara ta tillvara dem, säger Anne Utsi Kuhmunen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons