Annons
Foto: Malin Grönborg

Världens kulturer dåligt förvaltade på lärarutbildningen

Publicerad 16 juni 2010

Det pratas för lite om olika kulturer på lärarutbildningen, tycker Anne Utsi Kuhmunen. Hon är same och lärarstudent och skulle gärna dela med sig av sina kunskaper, men har aldrig blivit tillfrågad.  
– Undervisningens första princip är att utgå från de erfarenheter studenterna har med sig, säger Björn Åstrand, dekanus för School of Education i Umeå.

Fakta

Anne Utsi Kuhmunen

Ålder: 24 år.
Bor: På Berghem i Umeå.
Hemma: Arjeplog, åker dit cirka en gång i månaden och under sommar och julledighet.
Saknar mest när jag är i Umeå: Närheten till naturen och kulturen. Mina samiska vänner.
Tar med från Arjeplog: Kött och blodpalt.
Läser: Verklighetsbaserade historier.
När jag är ledig: Tränar, umgås med vänner, syr. I Arjeplog målar jag, skottar snö, syr, sköter renar, röker kött och fiskar.

Hemma i Arjeplog har Anne ett gäng renar; hon kan inte svara på exakt hur många det är.
– Det är typ den vanligaste frågan – hur många renar jag har, säger hon.
Det är hennes bror som sköter om dem. Jobbet kan ofta bli för tungt för en ensam kvinna, men hon vill lära sig. En stor del handlar om att kunna köra skoter i svår terräng eller laga den om den går sönder.
– Hade jag varit kille hade jag troligtvis varit renskötare nu, säger hon.
När Anne var liten levde familjen nomadliv stora delar av året; de flyttade med renarna från fjället ut mot kusten. När hon var åtta år skiljde sig hennes föräldrar och hon flyttade med sin mamma till Jokkmokk och började andra klass i sameskolan där.
– Det var en märklig känsla när jag förstod att alla på skolan pratade samiska, säger hon.
I Arjeplog kände hon att familjen var ganska ensam som samer, men i Jokkmokk var allt annorlunda. Hon fick många kompisar med liknande bakgrund och här kände hon att hon hörde till. Alla förstod sig på livet som hon levde och omgivningen värderade samma traditioner som hon såg som viktiga. Men i dag menar hon ändå att Arjeplog är hemma.
– Det är där jag har min pappa och min bror och det är oftast dit jag åker när jag är ledig. Jag har mina renar och många vänner där, säger Anne.
Under tiden vi pratar bär hon glasögon i pilotstil. De ser ut att komma från en trendig glasögonbutik. Runt handleden har hon ett rött brett skinnarmband prytt med tenn- och silvertrådar. I en butik eller på en marknad skulle det kosta minst 1 000 kronor men hon har gjort det själv.
– Mamma och mormor har alltid slöjdat mycket. Ett tag var jag så spyless på de där skinnbitarna som låg överallt, men nu saknar jag slöjdandet. När jag är i Umeå hinner jag sällan, för det är så stressigt här, säger hon.
Slöjden har hennes mamma stått för och renskötseln har varit hennes pappas lott.

Vill ta in kulturen i klassrummet

Det finns vissa tydliga och starka grundstommar i kulturen som knyter folket samman. Slöjden, renarna, jojken, synen på naturen och inte minst språket. Det finns minst tre stora, helt skilda, samiska dialekter bara i Sverige men ändå är språket något som är otroligt viktigt. Anne talar nordsamiska.
– Pappa pratar nordsamiska och mamma pratar svenska, så jag har mest pratat svenska hemma. I skolan i Jokkmokk fick jag förstås nordsamiskan men jag tycker ändå att det är synd att vi inte talade mer samiska hemma, säger hon.
Det som är viktiga traditioner för en samisk familj skiljer sig ibland mycket från vad som traditionsenligt är viktigt i andra familjer.
– Det har hänt att vi har varit ute och flyttat renar på julafton, men jag har aldrig missat en kalvmärkning i hela mitt liv, säger hon.
När höstterminen 2010 är över är Anne examinerad lärare för de lägre åldrarna i skolan. Hon kommer troligtvis att söka sig norrut för att hitta jobb. Hon längtar bort från stress och stadsbrus till naturen och lugnet i norr. Anne kommer definitivt att ta med sig sin kultur in i klassrummet. Hennes elever ska få kunskap om den minoritet som kom till Sverige för kanske så länge som för 10 000 år sedan.
– Jag tycker det är synd att lärarutbildningen inte tar tillvara de resurser som finns bland studenterna. Jag skulle gärna berätta mer om min bakgrund, säger hon. Lärarstudenterna kan själva välja att läsa kurser om minoriteter, men det är långt ifrån alla som gör det, och det är många minoriteter som ska rymmas i den kursplanen.
– Jag och en samisk kompis tänkte starta en samisk nation här i Umeå, men det blev inte av, säger Anne.
Det är stor skillnad mellan att lära sig fakta om en kultur och att någon som verkligen lever kulturen finns på plats och berättar, svarar på frågor och förklarar för studenterna. De blivande lärarna kommer troligtvis att stöta på många olika religioner och kulturer som de inte har någon egen erfarenhet av. Men har man någon gång mött och blivit bekant med den är det lättare att möta religionen eller kulturen med respekt och förståelse.

Dagens klassrum mycket mer heterogena

Det finns många lärarutbildningar i Sverige och de skiljer sig åt när det gäller att tala om olika kulturer. Södertörns högskola och Lunds universitet är exempel på lärosäten som lägger stor vikt vid olika kulturer. Umeå universitet gör det inte i lika stor utsträckning.
– Trots att samerna kan vara Europas enda urbefolkning har det inte varit en central fråga för universitetet. Sverige har ju inte heller skrivit under ILO-konventionen där vi bekräftar vår urbefolkning, säger Björn Åstrand, dekanus för School of Education i Umeå.
– Undervisningens första princip är att utgå från de erfarenheter studenterna har mer sig. Men det är inte alltid den principen följs, säger han och syftar på att vi i klassrummen alltför sällan tar till vara studenternas resurser. Han menar att vi har två arv som vi bär med oss. Det ena är att vi vill göra alla som inte har den svenska kulturen med sig, till svenskar. Det andra är att vi inte vill se och inte vill titta. Björn säger att lärarutbildningarna och skolan har präglats mycket av det senare. Han illustrerar ett sätt att se på verkligheten genom att dela in norra Sverige i fyra delar. En linje går horisontellt genom Norrland och en linje går vertikalt. Upp till den horisontella linjen är den samiska kulturen intressant. Ovanför blir den ett problem. Innanför den vertikala linjen är samekulturen vardag, på kustsidan av den vertikala linjen är den något vi inte vet så mycket om.
– Vi borde lära oss mer om kulturerna som vi lever bland, säger han.
Björn pratar om hur klassrummen har förändrats på tio, femton år. Och på trettio, fyrtio år. Tidigare var klasserna betydligt mer homogena. Olikheterna förr bestod mest i social status, vilken utbildning föräldrarna hade. Jämför man dagens klassrum med klassrummen för bara tio år sedan är klasserna i dag betydligt mer heterogena.
– Det är en rikedom att vi i dag har så olika bakgrunder men det blir också allt viktigare att ta hänsyn till språk, kulturer och sociala sammanhang, säger Björn.
Han berättar om en tioårig flicka i Pretoria, Sydafrika, som han mötte för några år sedan.
– Jag frågade, som en typisk vuxen, vad hon hade lärt sig i skolan under dagen. Hon började räkna upp vilka ämnen de haft och vad de lärt sig. Mitt i sa hon: Human rights, där vi lärde oss att vi alla är människor som är lika mycket värda. Hon sa det som ett ämne bland alla andra, säger Björn.
Han funderar på om vi har haft det för bra i Sverige, för vi har inte drabbats av apartheid eller andra stora konflikter. Är det därför vi inte ser olikheterna som en resurs?
– Att vi inte lär oss mer om minoriteter i lärarutbildningen blir en motsägelse till våra svenska språk- och minoritetslagar. Vi har resurserna, vi måste bara ta tillvara dem, säger Anne Utsi Kuhmunen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons