Annons
Foto: Malin Grönborg

Världens kulturer dåligt förvaltade på lärarutbildningen

Publicerad 16 juni 2010

Det pratas för lite om olika kulturer på lärarutbildningen, tycker Anne Utsi Kuhmunen. Hon är same och lärarstudent och skulle gärna dela med sig av sina kunskaper, men har aldrig blivit tillfrågad.  
– Undervisningens första princip är att utgå från de erfarenheter studenterna har med sig, säger Björn Åstrand, dekanus för School of Education i Umeå.

Fakta

Anne Utsi Kuhmunen

Ålder: 24 år.
Bor: På Berghem i Umeå.
Hemma: Arjeplog, åker dit cirka en gång i månaden och under sommar och julledighet.
Saknar mest när jag är i Umeå: Närheten till naturen och kulturen. Mina samiska vänner.
Tar med från Arjeplog: Kött och blodpalt.
Läser: Verklighetsbaserade historier.
När jag är ledig: Tränar, umgås med vänner, syr. I Arjeplog målar jag, skottar snö, syr, sköter renar, röker kött och fiskar.

Hemma i Arjeplog har Anne ett gäng renar; hon kan inte svara på exakt hur många det är.
– Det är typ den vanligaste frågan – hur många renar jag har, säger hon.
Det är hennes bror som sköter om dem. Jobbet kan ofta bli för tungt för en ensam kvinna, men hon vill lära sig. En stor del handlar om att kunna köra skoter i svår terräng eller laga den om den går sönder.
– Hade jag varit kille hade jag troligtvis varit renskötare nu, säger hon.
När Anne var liten levde familjen nomadliv stora delar av året; de flyttade med renarna från fjället ut mot kusten. När hon var åtta år skiljde sig hennes föräldrar och hon flyttade med sin mamma till Jokkmokk och började andra klass i sameskolan där.
– Det var en märklig känsla när jag förstod att alla på skolan pratade samiska, säger hon.
I Arjeplog kände hon att familjen var ganska ensam som samer, men i Jokkmokk var allt annorlunda. Hon fick många kompisar med liknande bakgrund och här kände hon att hon hörde till. Alla förstod sig på livet som hon levde och omgivningen värderade samma traditioner som hon såg som viktiga. Men i dag menar hon ändå att Arjeplog är hemma.
– Det är där jag har min pappa och min bror och det är oftast dit jag åker när jag är ledig. Jag har mina renar och många vänner där, säger Anne.
Under tiden vi pratar bär hon glasögon i pilotstil. De ser ut att komma från en trendig glasögonbutik. Runt handleden har hon ett rött brett skinnarmband prytt med tenn- och silvertrådar. I en butik eller på en marknad skulle det kosta minst 1 000 kronor men hon har gjort det själv.
– Mamma och mormor har alltid slöjdat mycket. Ett tag var jag så spyless på de där skinnbitarna som låg överallt, men nu saknar jag slöjdandet. När jag är i Umeå hinner jag sällan, för det är så stressigt här, säger hon.
Slöjden har hennes mamma stått för och renskötseln har varit hennes pappas lott.

Vill ta in kulturen i klassrummet

Det finns vissa tydliga och starka grundstommar i kulturen som knyter folket samman. Slöjden, renarna, jojken, synen på naturen och inte minst språket. Det finns minst tre stora, helt skilda, samiska dialekter bara i Sverige men ändå är språket något som är otroligt viktigt. Anne talar nordsamiska.
– Pappa pratar nordsamiska och mamma pratar svenska, så jag har mest pratat svenska hemma. I skolan i Jokkmokk fick jag förstås nordsamiskan men jag tycker ändå att det är synd att vi inte talade mer samiska hemma, säger hon.
Det som är viktiga traditioner för en samisk familj skiljer sig ibland mycket från vad som traditionsenligt är viktigt i andra familjer.
– Det har hänt att vi har varit ute och flyttat renar på julafton, men jag har aldrig missat en kalvmärkning i hela mitt liv, säger hon.
När höstterminen 2010 är över är Anne examinerad lärare för de lägre åldrarna i skolan. Hon kommer troligtvis att söka sig norrut för att hitta jobb. Hon längtar bort från stress och stadsbrus till naturen och lugnet i norr. Anne kommer definitivt att ta med sig sin kultur in i klassrummet. Hennes elever ska få kunskap om den minoritet som kom till Sverige för kanske så länge som för 10 000 år sedan.
– Jag tycker det är synd att lärarutbildningen inte tar tillvara de resurser som finns bland studenterna. Jag skulle gärna berätta mer om min bakgrund, säger hon. Lärarstudenterna kan själva välja att läsa kurser om minoriteter, men det är långt ifrån alla som gör det, och det är många minoriteter som ska rymmas i den kursplanen.
– Jag och en samisk kompis tänkte starta en samisk nation här i Umeå, men det blev inte av, säger Anne.
Det är stor skillnad mellan att lära sig fakta om en kultur och att någon som verkligen lever kulturen finns på plats och berättar, svarar på frågor och förklarar för studenterna. De blivande lärarna kommer troligtvis att stöta på många olika religioner och kulturer som de inte har någon egen erfarenhet av. Men har man någon gång mött och blivit bekant med den är det lättare att möta religionen eller kulturen med respekt och förståelse.

Dagens klassrum mycket mer heterogena

Det finns många lärarutbildningar i Sverige och de skiljer sig åt när det gäller att tala om olika kulturer. Södertörns högskola och Lunds universitet är exempel på lärosäten som lägger stor vikt vid olika kulturer. Umeå universitet gör det inte i lika stor utsträckning.
– Trots att samerna kan vara Europas enda urbefolkning har det inte varit en central fråga för universitetet. Sverige har ju inte heller skrivit under ILO-konventionen där vi bekräftar vår urbefolkning, säger Björn Åstrand, dekanus för School of Education i Umeå.
– Undervisningens första princip är att utgå från de erfarenheter studenterna har mer sig. Men det är inte alltid den principen följs, säger han och syftar på att vi i klassrummen alltför sällan tar till vara studenternas resurser. Han menar att vi har två arv som vi bär med oss. Det ena är att vi vill göra alla som inte har den svenska kulturen med sig, till svenskar. Det andra är att vi inte vill se och inte vill titta. Björn säger att lärarutbildningarna och skolan har präglats mycket av det senare. Han illustrerar ett sätt att se på verkligheten genom att dela in norra Sverige i fyra delar. En linje går horisontellt genom Norrland och en linje går vertikalt. Upp till den horisontella linjen är den samiska kulturen intressant. Ovanför blir den ett problem. Innanför den vertikala linjen är samekulturen vardag, på kustsidan av den vertikala linjen är den något vi inte vet så mycket om.
– Vi borde lära oss mer om kulturerna som vi lever bland, säger han.
Björn pratar om hur klassrummen har förändrats på tio, femton år. Och på trettio, fyrtio år. Tidigare var klasserna betydligt mer homogena. Olikheterna förr bestod mest i social status, vilken utbildning föräldrarna hade. Jämför man dagens klassrum med klassrummen för bara tio år sedan är klasserna i dag betydligt mer heterogena.
– Det är en rikedom att vi i dag har så olika bakgrunder men det blir också allt viktigare att ta hänsyn till språk, kulturer och sociala sammanhang, säger Björn.
Han berättar om en tioårig flicka i Pretoria, Sydafrika, som han mötte för några år sedan.
– Jag frågade, som en typisk vuxen, vad hon hade lärt sig i skolan under dagen. Hon började räkna upp vilka ämnen de haft och vad de lärt sig. Mitt i sa hon: Human rights, där vi lärde oss att vi alla är människor som är lika mycket värda. Hon sa det som ett ämne bland alla andra, säger Björn.
Han funderar på om vi har haft det för bra i Sverige, för vi har inte drabbats av apartheid eller andra stora konflikter. Är det därför vi inte ser olikheterna som en resurs?
– Att vi inte lär oss mer om minoriteter i lärarutbildningen blir en motsägelse till våra svenska språk- och minoritetslagar. Vi har resurserna, vi måste bara ta tillvara dem, säger Anne Utsi Kuhmunen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons