Annons
Anders Hansen, överläkare i psykiatri, beskriver i sin bok hur konditionsträning ger ökad koncentration och inlärningsförmåga, bättre minne och högre intelligens.
Anders Hansen, överläkare i psykiatri, beskriver i sin bok hur konditionsträning ger ökad koncentration och inlärningsförmåga, bättre minne och högre intelligens.

Vässa hjärnan med skolidrott

Publicerad 4 augusti 2016

Med daglig skolidrott på schemat skulle barnen prestera bättre i skolan. Det menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som i sin nya bok ”Hjärnstark” beskriver hur konditionsträning ger ökad koncentration och inlärningsförmåga, bättre minne och högre intelligens.

Fakta

Tre hjärnstarka tips

  • Träna konditionsträning! Normal jogging eller promenader i 30-45 minuter, ger maxeffekt.
  • Träna regelbundet! Låt träningen bli en vana och träna 3-5 gånger i veckan.
  • Öka pulsen! Att dra upp pulsen rejält lär kroppen att kraftigt ökad puls inte är en signal på fara, utan något positivt. Detta är extra viktigt om du har problem som panikångestattacker. 

Visste du att träning = mirakelkur mot stress

Aldrig förr har så många skolelever upplevt sig stressade och haft stressrelaterade sömn- och koncentrationsproblem. Den goda nyheten är att forskning visar att regelbunden fysisk konditionsträning har samma effekt som anti-depressiva läkemedel och är rena motgiftet mot stress. Detta tack vare att träningen tränar upp kroppens förmåga att sänka sina kortisolnivå och stärker kroppens ångestmotor amygdala.

Relaterat

Vår hjärna kan ses som ett oerhört sofistikerat ekosystem bestående av 85 miljarder hjärnceller i ständig förändring. Sedan magnetkamerans genombrott inom hjärnforskningen har forskarna insett att vi har större möjlighet att påverka vår hjärnkapacitet än man tidigare har trott. Vi kan vässa våra kognitiva förmågor och till och med få delar av hjärnan att växa.

Men inte genom hjärnträning med kluriga korsord och sudoku, som man kanske skulle kunna tro – utan genom fysisk konditionsträning.

Att lägga in skolidrott på schemat varje morgon skulle med andra ord göra underverk för elevernas resultat även i övriga skolämnen, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri på Karolinska Institutet och författare till nya boken ”Hjärnstark”.

I en studie där man undersökte hjärnans aktivitet jämfördes en grupp individer som motionerat med ett par halvtimmes promenader i veckan, med en grupp som inte motionerat. Resultatet var häpnadsväckande: Gruppen som motionerat hade inte bara fått bättre kondis. Psykologiska tester visade att den exekutiva förmågan – ett begrepp som bland annat omfattar förmågan att ta initiativ, planera uppgifter och hålla koncentrationen – hade förbättrats hos de som hade promenerat.

– Studier visar att tre dagars träning i veckan ger bättre koncentration, bättre minne, ökad inlärningsförmåga och ökad stresstålighet och kreativitet. Effekterna av en halvtimmes promenad eller löprunda är inget mindre än en mental ”uppgradering”, säger Anders Hansen.

Långsiktigt leder träning även till att hela hjärnan arbetar effektivare. Detta beror på att hjärnans olika lober – frontallob, nacklob och tinninglob – blir bättre kopplade till varandra av långvarig regelbunden träning. Du tänker helt enkelt snabbare.

– Inget organ påverkas och stärks lika mycket av fysisk träning som vår hjärna, det är bra för alla tankemässiga förmågor. Det har till och med visat sig att vissa delar i hjärnan växer när vi rör på oss, säger Anders.

Enligt Anders Hansen påverkas även vårt IQ positivt av fysisk träning. I en känd svensk studie gjordes såväl IQ som konditionstest på 1,3 miljoner mönstrande 18-åringar och man såg ett tydligt samband högre IQ och högre kondition.

De positiva effekterna på kognitiva funktioner som kreativitet och koncentration håller i sig några timmar efter ett pass. Därför är det extra bra att träna på morgonen – särskilt för elever med koncentrationssvårigheter som adhd.

– Skolidrott varje morgon i veckan vore det optimala – det handlar om att öka förutsättningarna att bli bra på matte och svenska. Vill man träna upp hjärnan är det konditionsträning man ska satsa på, menar Anders.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.