Annons
Foto: Urban Jörén och Niklas Björling

Vem styr skolan?

Publicerad 3 maj 2012

 Var finns det verkliga ledarskapet för skolan? I Skolvärldens dokument växer bilden av ett otydligt, och mycket skiftande, ledarskap fram.  

Det nationella politiska ledarskapet för skolan har under den borgerliga alliansen präglats av effektivitet. Utbildningsminister Jan Björklund är inte en visionär utan en pragmatiker som målmedvetet identifierat problemen och drivit skoldebatten. Han har sin förändringslista och när han bockat av en reform släpper han frågan. Tydligt blev detta senast i frågan om lärarlegitimationen.

Resultatet har i många fall blivit just effektivt, innanför budgetramarna och han hittar stöd inom forskningen kring de mest framgångsrika skolorna. Men är det ledarskap? Jan Björklund har en bakgrund i försvaret, vars ledarskapsutbildning anses mycket bra. Men fungerar detta ledarskap i skolans värld?

Det politiska ledarskapet på nationell nivå får inte bara fokusera på problem utan måste leda och sträva mot långsiktiga politiska mål över partigränserna. Det menar Mikael Damberg, tidigare utbildningspolitisk talesman för S, som talar entusiastiskt om Ontario i Kanada som vände dåliga skolresultat genom politisk enighet och samarbete med lärarna.

Kanadensarna har arbetat utifrån tre mål: högre kunskapsnivå, minskad segregation samt att skapa högt förtroende hos befolkningen för utbildningen. Målen var tydliga och kommunicerades ut så att alla skulle känna till dem och kunna arbeta för dem. I samarbetet har framgången kommit.

Var finns de svenska skolvisionerna? En som sökt efter dessa är forskaren Anna Forssell, vars avhandling handlar om framtidsberättelserna i den politiska debatten. Hon gick igenom debattprotokollen i riksdagen från 1991 och disputerade i höstas vid Stockholms universitet:

– Jag hittade inga framtidsberättelser när det gällde skolan, bara historia. Så jag undrar, vad vill politikerna med skolan?

Anna Forssell är ämnesläraren som engagerade sig fackligt och blev rekryterad av Ylva Johansson när hon blev skolminister.  Forssell blev kvar som sakkunnig, började senare forska och läste en magisterexamen i pedagogik med inriktning mot utbildningsledning. I dag är hon biträdande utbildningschef och undervisar vid rektorsutbildningen vid Stockholms universitet.

Var finns det verkliga ledarskapet för skolan?

– Vi vet inte var makten i skolan ligger i dag. Även marknaden styr, rätten att välja.
– Under tiden tillber vi det finska undret, men vi kan ju inte backa tillbaka; ingen förälder kommer att acceptera att inte få välja skola för sina barn, säger Anna Forssell.

Hon är bekymrad:
– Ledarskapsfrågorna har alltid kommit i kläm i lärarutbildningen. Ändå är det en viktig och grundläggande kompetens för lärare. De måste äga klassrummet, ta det i besittning.
– Jag har en känsla av att skolvärlden ser ner på ”management”, att ledarskap bara handlar om något företagsekonomiskt som är något till för näringslivet men så är det inte, säger hon.

Det kommunala ledarskapet för skolan är många olika. Det kommunala självstyret är i sig en garant för detta. Och inte nog med att vi har 290 kommuner, med olika ledning och skolpolitiker; det kan skilja mycket även inom en och samma kommun.

I vissa kommuner finns också flera nivåer. I till exempel Malmö finns tio stadsdelsförvaltningar för förskola och grundskola samt en utbildningsförvaltning för gymnasieskola och vuxenutbildning. Skolinspektionen har kritiserat kommunen för bristen på styrning och ledning. En organisationsutredning pågår nu som handlar om just styrning och ledning av kommunens alla skolformer. Den sista maj ska ett remissförslag vara klart och i november ska beslut om en eventuell ny organisation fattas.

Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm (FP) där stadsdelsnämnderna togs bort 2007:

– Vi har ett dubbelkommando för skolan i dag. Huvudsakligen är skolan kommunalt styrd, men nu återtar staten en del mark, säger hon och nämner förstås också friskolorna som ytterligare en nivå av styrning.

Hon gillar definitivt inte dubbelkommandot och hennes parti är ett av tre riksdagspartier som tror att lösningen är ett återförstatligande av skolan.

Edholm menar att det viktigaste ledarskapet kommer, om skolan förstatligas, att finnas på två nivåer: dels på den nationella nivån, dels på skolledningsnivå.

– Rektorn är den viktigaste faktorn för framgång i dag. Lärarnas ledarskap är otroligt viktigt, men fungerar inte utan en bra skolledning, säger hon och berättar om de olika ledarskapsprojekten i Stockholm.

En klar förbättring har kunnat märkas i hur skolledarna uppfattas av skolpersonalen, berättar hon. Projekten ska nu utvärderas i ett forskningsprojekt.

Essunga kommun lyfts ofta fram som ett riktigt skolexempel på framgång. Kommunpolitikerna satte upp ett tydligt mål: ”Alla elever i årskurs 9 ska vara godkända i alla ämnen år 2010”, vilket var ett nog så tufft mål med tanke på att Nossebro skola var bland de fem sämsta i landet 2007.  Därefter tog förvaltningschefen och skolkontoret över en del administrativa uppgifterna från skolledningen och gav den dåvarande rektorn för Nossebro skola mer eller mindre fria pedagogiska händer att nå målen.

Ett forskarlag vid Högskolan i Borås tittar närmare på Essunga. Arbetet är inte klart, men redan kan de konstatera att en av de viktigaste faktorerna för framgång är
”ett auktoritativt och trovärdigt ledarskap.”

Professor Bengt Persson, som leder projektet, poängterar att det är viktigt att bryta stigmatiseringen av elever. På Nossebro skola har man upphört med att dela in elever i särskilda smågrupper, eftersom det ändå inte gav önskat resultat.

– I stället har man satt in resurserna i de vanliga klassrummen och kunnat dubbelbemanna där, säger han.

Forskningsprojektet i Borås ska resultera i en bok. Vi återkommer till Essunga i slutet av artikeln.

Den enskilda skolans ledarskap utförs av skolledaren. Han eller hon har ingen att delegera till och det är ett av Sveriges absolut viktigaste chefsjobb. Men få vill ha det.

Enligt arbetsförmedlingen söker färre än en person, 0,6 procent, varje utlyst rektorsjobb.

Trevor Dolan, doktorand vid Stockholms universitet, förstår varför:

– Rektorn är i dag administratör i första hand och allt längre från skolans kärnverksamhet, säger han och tycker kanske inte att allt är bra i Finland, men det faktum att rektorerna där har undervisningsplikt är något verkligt viktigt.

– Många lärare kan först känna det som ett hot när rektorn kommer in i klassrummet, men det blir verkligen bra. Lärarna får som det är i dag dåligt stöd från sina rektorer.

Det bästa ledarskapet för en skolledare, hur ser det ut?

– Forskning, av bland andra Helena Hallerström, visar tydligt att de skolledarna som når bäst resultat är de som säger tydligt nej till förvaltningscheferna, de som tar ställning för sin skola och sin personal.

Dolan för sedan ett resonemang kring hur kommunernas förvaltningschefer och politiker ser sina uppdrag som en styrningsfunktion – och då är skolan en fiende, ett problem. Om rektorerna då identifierar sig med förvaltningarna blir lärarna lämnade åt sitt öde.

Rektorer måste prioritera. Den nuvarande rektorn för Nossebro skola vet att hon inte hinner allt:

– Som att vi borde uppdatera hemsidan med vår vision och våra mål, men det har inte blivit gjort, för det är annat som är viktigare, säger Tina Hededal-Ljungsberg.

Klassrummets ledarskap bygger på att läraren vågar ta plats. Det kräver träning och utbildning i bland annat grupprocesser. Men ledarskap är inte en naturlig del av lärarutbildningen.

En lärare i en skånsk skola hörde nyligen av sig till Skolvärlden och uttryckte situationen så här:

– Vi har tappat ledarskapet i klassrummet, vi har inget att sätta emot och även föräldrarna pressar oss hårt.

Skolvärlden ställer frågan till Anna Forssell:

Hur återtar lärarna ledarskapet?

– De måste av eleverna uppfattas som om de äger rummet, har auktoritet och styr skeendet i rummet. Klassrummet kan ibland beskrivas som en scen, men jag menar inte att läraren måste vara huvudpersonen hela tiden. Dock ska eleverna känna att läraren har kontroll och framför allt gillar att vara där, med äkta engagemang såväl för sina ämnen som för eleverna.

Hur ska en lärare lära sig detta om det inte ingår i lärarutbildningen?

– Det är ett stort problem att ledarskap inte betonas mer i lärarutbildningen. Det var tydligt framskrivet i betänkandet som ett av åtta områden i den så
kallade utbildningsvetenskapliga kärnan: sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Vi har länge erbjudit en kurs kallad Ledarskap i skolan vid Stockholms universitet, men få studenter kunde välja det, för att det konkurrerade med kurser med vanligt ämnesinnehåll.

 – Vi vet att många lärare verkligen frågar efter kurser med inriktning mot ledarskap i skolan. Om de inte orkar gå masterprogram med inriktning mot pedagogiskt ledarskap kan de läsa en rad fristående kurser.

Några lästips?

– Hm…  Det finns mycket ledarskapslitteratur för skolan, både för lärare och rektorer. Men ett problem är att många vill ha en verktygslåda med tips. Ledarskap fungerar inte så. Det kräver en hel del teoretiskt kunnande och ett reflekterande förhållningsätt till det egna ledarskapet, som självinsikt och öppenhet inför förändring, säger Anna Forsell.

Vi behöver goda exempel. Och vi behöver samarbeten på alla nivåer kring samma visioner och mål. Det visar förändringen i Essunga tydligt:

– Politikerna i utbildningsnämnden tog beslutet att alla elever i årskurs 9 skulle vara godkända i alla ämnen 2010. Därmed satte de upp målet och gav sedan rektorn pedagogisk frihet, säger rektorn Tina Hededal-Ljungsberg.

En specialpedagog anställdes som tillsammans med skolans rektor fokuserade på att söka förhållningssätt i forskningen.

– På det sättet fick vi en gemensam grund och samsyn, säger Tina Hededal-Ljungsberg, som arbetade som lärare under förändringsarbetet.

Skolans ledning kunde bli mycket tydlig och skapade en vision; ”Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar, alla ska vara inkluderade, alla ska klara målen och alla ska lyckas i klassrummet.”

Detta kunde enbart vara en framgångshistoria. Men många lärare tvekade att släppa in en annan lärare i ”sitt” klassrum; följden av att Nossebro skola slutade dela in elever i särskilda smågrupper. Numera är efterfrågan stor på extra stöd i klassen.

Det mest uppmärksammade problemet kom dock att handla om den betygsinflation som beskrevs noga även i riksmedia.

– Det blev en snedfokusering på betygen. Resultaten kommer ändå alltid att variera något eftersom eleverna är olika individer. Vi ser själva vårt arbetssätt som den största vinsten för oss. Och vi visste om problemen och arbetade dem.

Tina Hededal–Ljungsberg är rektor sedan ett och ett halvt år sedan och läser ledarskapsutbildningen vid Karlstads universitet.

Var finns det viktigaste ledarskapet för skolan? Hon funderar:

– Ledarskap är samarbete och samsyn. Visst är ledarskapet i klassrummet A och O men det bygger samtidigt på skolledningens vision, säger hon och spånar vidare kring att rektorn måste ha stöd i förvaltningen och de i sin tur från de nationella politiska visionerna om skolan.

 

Några lästips

Anna Forssell: ”Skolan som politisk narrativ”, Stockholms universitet 2011.

Trevor Dolan och Lennart Grosin, Stockholms universitet: Det finns bevis för verklig förbättring, kapitel i ”Grundskolan 50 år”, Ekerlids Förlag efter initiativ av Lärarnas Riksförbund.

Jan Carlzon: Riv pyramiderna, utgiven första gången 1985. Står sig fortfarande med en grundfilosofi i ett kärleksfullt ledarskap: fokus på målet, ja, men på medarbetarnas sida.

Ann Heberlein, Lunds universitet: ”Det var inte mitt fel”

Helena Hallerström, Lunds universitet: ”Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling”.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Lärare hyllar nedläggningen av Vivallaskolan

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

Annons
Annons

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Annons
Skolutveckling

Så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons