Annons
Foto: Urban Jörén och Niklas Björling

Vem styr skolan?

Publicerad 3 maj 2012

 Var finns det verkliga ledarskapet för skolan? I Skolvärldens dokument växer bilden av ett otydligt, och mycket skiftande, ledarskap fram.  

Det nationella politiska ledarskapet för skolan har under den borgerliga alliansen präglats av effektivitet. Utbildningsminister Jan Björklund är inte en visionär utan en pragmatiker som målmedvetet identifierat problemen och drivit skoldebatten. Han har sin förändringslista och när han bockat av en reform släpper han frågan. Tydligt blev detta senast i frågan om lärarlegitimationen.

Resultatet har i många fall blivit just effektivt, innanför budgetramarna och han hittar stöd inom forskningen kring de mest framgångsrika skolorna. Men är det ledarskap? Jan Björklund har en bakgrund i försvaret, vars ledarskapsutbildning anses mycket bra. Men fungerar detta ledarskap i skolans värld?

Det politiska ledarskapet på nationell nivå får inte bara fokusera på problem utan måste leda och sträva mot långsiktiga politiska mål över partigränserna. Det menar Mikael Damberg, tidigare utbildningspolitisk talesman för S, som talar entusiastiskt om Ontario i Kanada som vände dåliga skolresultat genom politisk enighet och samarbete med lärarna.

Kanadensarna har arbetat utifrån tre mål: högre kunskapsnivå, minskad segregation samt att skapa högt förtroende hos befolkningen för utbildningen. Målen var tydliga och kommunicerades ut så att alla skulle känna till dem och kunna arbeta för dem. I samarbetet har framgången kommit.

Var finns de svenska skolvisionerna? En som sökt efter dessa är forskaren Anna Forssell, vars avhandling handlar om framtidsberättelserna i den politiska debatten. Hon gick igenom debattprotokollen i riksdagen från 1991 och disputerade i höstas vid Stockholms universitet:

– Jag hittade inga framtidsberättelser när det gällde skolan, bara historia. Så jag undrar, vad vill politikerna med skolan?

Anna Forssell är ämnesläraren som engagerade sig fackligt och blev rekryterad av Ylva Johansson när hon blev skolminister.  Forssell blev kvar som sakkunnig, började senare forska och läste en magisterexamen i pedagogik med inriktning mot utbildningsledning. I dag är hon biträdande utbildningschef och undervisar vid rektorsutbildningen vid Stockholms universitet.

Var finns det verkliga ledarskapet för skolan?

– Vi vet inte var makten i skolan ligger i dag. Även marknaden styr, rätten att välja.
– Under tiden tillber vi det finska undret, men vi kan ju inte backa tillbaka; ingen förälder kommer att acceptera att inte få välja skola för sina barn, säger Anna Forssell.

Hon är bekymrad:
– Ledarskapsfrågorna har alltid kommit i kläm i lärarutbildningen. Ändå är det en viktig och grundläggande kompetens för lärare. De måste äga klassrummet, ta det i besittning.
– Jag har en känsla av att skolvärlden ser ner på ”management”, att ledarskap bara handlar om något företagsekonomiskt som är något till för näringslivet men så är det inte, säger hon.

Det kommunala ledarskapet för skolan är många olika. Det kommunala självstyret är i sig en garant för detta. Och inte nog med att vi har 290 kommuner, med olika ledning och skolpolitiker; det kan skilja mycket även inom en och samma kommun.

I vissa kommuner finns också flera nivåer. I till exempel Malmö finns tio stadsdelsförvaltningar för förskola och grundskola samt en utbildningsförvaltning för gymnasieskola och vuxenutbildning. Skolinspektionen har kritiserat kommunen för bristen på styrning och ledning. En organisationsutredning pågår nu som handlar om just styrning och ledning av kommunens alla skolformer. Den sista maj ska ett remissförslag vara klart och i november ska beslut om en eventuell ny organisation fattas.

Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm (FP) där stadsdelsnämnderna togs bort 2007:

– Vi har ett dubbelkommando för skolan i dag. Huvudsakligen är skolan kommunalt styrd, men nu återtar staten en del mark, säger hon och nämner förstås också friskolorna som ytterligare en nivå av styrning.

Hon gillar definitivt inte dubbelkommandot och hennes parti är ett av tre riksdagspartier som tror att lösningen är ett återförstatligande av skolan.

Edholm menar att det viktigaste ledarskapet kommer, om skolan förstatligas, att finnas på två nivåer: dels på den nationella nivån, dels på skolledningsnivå.

– Rektorn är den viktigaste faktorn för framgång i dag. Lärarnas ledarskap är otroligt viktigt, men fungerar inte utan en bra skolledning, säger hon och berättar om de olika ledarskapsprojekten i Stockholm.

En klar förbättring har kunnat märkas i hur skolledarna uppfattas av skolpersonalen, berättar hon. Projekten ska nu utvärderas i ett forskningsprojekt.

Essunga kommun lyfts ofta fram som ett riktigt skolexempel på framgång. Kommunpolitikerna satte upp ett tydligt mål: ”Alla elever i årskurs 9 ska vara godkända i alla ämnen år 2010”, vilket var ett nog så tufft mål med tanke på att Nossebro skola var bland de fem sämsta i landet 2007.  Därefter tog förvaltningschefen och skolkontoret över en del administrativa uppgifterna från skolledningen och gav den dåvarande rektorn för Nossebro skola mer eller mindre fria pedagogiska händer att nå målen.

Ett forskarlag vid Högskolan i Borås tittar närmare på Essunga. Arbetet är inte klart, men redan kan de konstatera att en av de viktigaste faktorerna för framgång är
”ett auktoritativt och trovärdigt ledarskap.”

Professor Bengt Persson, som leder projektet, poängterar att det är viktigt att bryta stigmatiseringen av elever. På Nossebro skola har man upphört med att dela in elever i särskilda smågrupper, eftersom det ändå inte gav önskat resultat.

– I stället har man satt in resurserna i de vanliga klassrummen och kunnat dubbelbemanna där, säger han.

Forskningsprojektet i Borås ska resultera i en bok. Vi återkommer till Essunga i slutet av artikeln.

Den enskilda skolans ledarskap utförs av skolledaren. Han eller hon har ingen att delegera till och det är ett av Sveriges absolut viktigaste chefsjobb. Men få vill ha det.

Enligt arbetsförmedlingen söker färre än en person, 0,6 procent, varje utlyst rektorsjobb.

Trevor Dolan, doktorand vid Stockholms universitet, förstår varför:

– Rektorn är i dag administratör i första hand och allt längre från skolans kärnverksamhet, säger han och tycker kanske inte att allt är bra i Finland, men det faktum att rektorerna där har undervisningsplikt är något verkligt viktigt.

– Många lärare kan först känna det som ett hot när rektorn kommer in i klassrummet, men det blir verkligen bra. Lärarna får som det är i dag dåligt stöd från sina rektorer.

Det bästa ledarskapet för en skolledare, hur ser det ut?

– Forskning, av bland andra Helena Hallerström, visar tydligt att de skolledarna som når bäst resultat är de som säger tydligt nej till förvaltningscheferna, de som tar ställning för sin skola och sin personal.

Dolan för sedan ett resonemang kring hur kommunernas förvaltningschefer och politiker ser sina uppdrag som en styrningsfunktion – och då är skolan en fiende, ett problem. Om rektorerna då identifierar sig med förvaltningarna blir lärarna lämnade åt sitt öde.

Rektorer måste prioritera. Den nuvarande rektorn för Nossebro skola vet att hon inte hinner allt:

– Som att vi borde uppdatera hemsidan med vår vision och våra mål, men det har inte blivit gjort, för det är annat som är viktigare, säger Tina Hededal-Ljungsberg.

Klassrummets ledarskap bygger på att läraren vågar ta plats. Det kräver träning och utbildning i bland annat grupprocesser. Men ledarskap är inte en naturlig del av lärarutbildningen.

En lärare i en skånsk skola hörde nyligen av sig till Skolvärlden och uttryckte situationen så här:

– Vi har tappat ledarskapet i klassrummet, vi har inget att sätta emot och även föräldrarna pressar oss hårt.

Skolvärlden ställer frågan till Anna Forssell:

Hur återtar lärarna ledarskapet?

– De måste av eleverna uppfattas som om de äger rummet, har auktoritet och styr skeendet i rummet. Klassrummet kan ibland beskrivas som en scen, men jag menar inte att läraren måste vara huvudpersonen hela tiden. Dock ska eleverna känna att läraren har kontroll och framför allt gillar att vara där, med äkta engagemang såväl för sina ämnen som för eleverna.

Hur ska en lärare lära sig detta om det inte ingår i lärarutbildningen?

– Det är ett stort problem att ledarskap inte betonas mer i lärarutbildningen. Det var tydligt framskrivet i betänkandet som ett av åtta områden i den så
kallade utbildningsvetenskapliga kärnan: sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Vi har länge erbjudit en kurs kallad Ledarskap i skolan vid Stockholms universitet, men få studenter kunde välja det, för att det konkurrerade med kurser med vanligt ämnesinnehåll.

 – Vi vet att många lärare verkligen frågar efter kurser med inriktning mot ledarskap i skolan. Om de inte orkar gå masterprogram med inriktning mot pedagogiskt ledarskap kan de läsa en rad fristående kurser.

Några lästips?

– Hm…  Det finns mycket ledarskapslitteratur för skolan, både för lärare och rektorer. Men ett problem är att många vill ha en verktygslåda med tips. Ledarskap fungerar inte så. Det kräver en hel del teoretiskt kunnande och ett reflekterande förhållningsätt till det egna ledarskapet, som självinsikt och öppenhet inför förändring, säger Anna Forsell.

Vi behöver goda exempel. Och vi behöver samarbeten på alla nivåer kring samma visioner och mål. Det visar förändringen i Essunga tydligt:

– Politikerna i utbildningsnämnden tog beslutet att alla elever i årskurs 9 skulle vara godkända i alla ämnen 2010. Därmed satte de upp målet och gav sedan rektorn pedagogisk frihet, säger rektorn Tina Hededal-Ljungsberg.

En specialpedagog anställdes som tillsammans med skolans rektor fokuserade på att söka förhållningssätt i forskningen.

– På det sättet fick vi en gemensam grund och samsyn, säger Tina Hededal-Ljungsberg, som arbetade som lärare under förändringsarbetet.

Skolans ledning kunde bli mycket tydlig och skapade en vision; ”Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar, alla ska vara inkluderade, alla ska klara målen och alla ska lyckas i klassrummet.”

Detta kunde enbart vara en framgångshistoria. Men många lärare tvekade att släppa in en annan lärare i ”sitt” klassrum; följden av att Nossebro skola slutade dela in elever i särskilda smågrupper. Numera är efterfrågan stor på extra stöd i klassen.

Det mest uppmärksammade problemet kom dock att handla om den betygsinflation som beskrevs noga även i riksmedia.

– Det blev en snedfokusering på betygen. Resultaten kommer ändå alltid att variera något eftersom eleverna är olika individer. Vi ser själva vårt arbetssätt som den största vinsten för oss. Och vi visste om problemen och arbetade dem.

Tina Hededal–Ljungsberg är rektor sedan ett och ett halvt år sedan och läser ledarskapsutbildningen vid Karlstads universitet.

Var finns det viktigaste ledarskapet för skolan? Hon funderar:

– Ledarskap är samarbete och samsyn. Visst är ledarskapet i klassrummet A och O men det bygger samtidigt på skolledningens vision, säger hon och spånar vidare kring att rektorn måste ha stöd i förvaltningen och de i sin tur från de nationella politiska visionerna om skolan.

 

Några lästips

Anna Forssell: ”Skolan som politisk narrativ”, Stockholms universitet 2011.

Trevor Dolan och Lennart Grosin, Stockholms universitet: Det finns bevis för verklig förbättring, kapitel i ”Grundskolan 50 år”, Ekerlids Förlag efter initiativ av Lärarnas Riksförbund.

Jan Carlzon: Riv pyramiderna, utgiven första gången 1985. Står sig fortfarande med en grundfilosofi i ett kärleksfullt ledarskap: fokus på målet, ja, men på medarbetarnas sida.

Ann Heberlein, Lunds universitet: ”Det var inte mitt fel”

Helena Hallerström, Lunds universitet: ”Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling”.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons