”Verktygslådan mot smittorisk kan inte bara innehålla skolstängning”

Smittspridningen ökar och högst är smittotalen bland gymnasieungdomar och unga vuxna. Samtidigt vet vi att distansundervisning är förödande för elevers inlärning. Regeringen visar på låg kreativitet när deras enda lösning för säker undervisning är skolstängning. Sverige behöver åtgärder för att kunna bedriva fysisk undervisning utan hög smittorisk.

Gymnasieelever är själva sällan en riskgrupp men via dem ökar den allmänna smittan i landet. Med det i åtanke kan vi anta att vårens stängning av gymnasieskolorna hjälpte till att minska spridningen.

Däremot bedöms effekten för gymnasielevers inlärning ha varit förödande. Det är inte konstigt då digital undervisning på distans saknar viktiga komponenter som krävs för effektiv inlärning och värst slår det mot elever med sämre förutsättningar hemifrån.

När regeringen nu stänger skolorna innebär det att tusentals ungdomar får försämrade framtidschanser. Därför bör skolstängning undvikas i högsta möjliga mån. Trots detta är regeringens åtgärd för att minska risken för smittspridning skolstängning. Det går självklart inte ta bort all risk med öppna skolor men det finns flera åtgärder för att minska den.

1. Munskydd för elever och lärare. Flera studier visar på att munskydd minskar smittspridning. Det finns robust stöd för att en bred användning minskar smittspridning då de som är smittade inte sprider det vidare i lika hög grad med munskydd. Andra studier visar att det även kan skydda maskbäraren från smitta. Ta det säkra framför det osäkra och införa krav för alla att bära munskydd i skolan samt i kollektivtrafiken till och från skolan.
2. Tvåskift på landets gymnasium. Trånga korridorer och matsalar med dåliga ventilation producerar hög smittorisk. Genom att införa tvåskift – halva skolans elever och lärare än inne förmiddag och andra halvan från sen eftermiddag – halveras direkt antalet vistandes på skolorna vilket skapar mer utrymme. Efter en veckas skiftar halvorna för- och eftermiddag. Ges direktiv nu kan skolorna börja planera så det är möjligt logistiskt när eleverna kommer tillbaka efter jullovet.
3. Förläng jullovet och senarelägg studenten. Förra årets studenter berövades på ett traditionellt firande. Smittspridningen ska enligt rapporter toppa under december. Genom att förlänga jullovet kan fler unga vara iväg från skolan mer nu när det är som värst. Vårterminen kan sedan förlängas i juni, vilket ökar sannolikheten för ett vanligt – om än försenat – studentfirande.
4. Febertest vid ingångar till skolor. Då smittan sprids av personer som visar symptom bör personer med symptom självklart inte vistas på skolan. Feber är det symptom som är vanligast och uppvisas ofta tidigt. För att minska risken att personer med symptom vistas i skolorna borde man febertesta vid ingångarna till skolorna. För att det ska gå snabbt, smidigt och hygieniskt föredras användning av infraröd febertermometer. Studier visar att de kan missa feber, men för varje person som upptäcks och skickas hem minskar smittorisken.

Regeringens verktygslåda mot smittorisk i skolan kan inte bara innehålla skolstängning. För att undvika att behöva stänga skolor och övergå till ineffektiv distansundervisning behöver riskminimerande åtgärder vidtas. Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder. Ska Sverige ha både bättre och säkrare undervisning under pandemitiden behöver vi förlänga jullovet, införa krav på munskydd, tvåskift och febertest.

Douglas Thor, distriktsordförande för Moderata ungdomsförbundet i Jönköpings län

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.