Vi behöver mediemedvetna barn
Vi står mitt i en tid då demokratin och de politiska systemen utmanats och då extremismen och intoleransen i samhället på många sätt blivit allt mer synlig. Det är en utveckling som visar på vikten av att vi på alla nivåer i samhället förstår oss på mediernas mekanismer och att vi alla – oavsett ålder – måste förhålla oss sunt kritiska till det vi möter i medierade sammanhang.
För det medie- och informationssamhälle vi alla lever i ställer stora krav på oss medborgare. Vi står i dag inför en rad utmaningar och förändringar i samhället kopplat till medieanvändning, informationshantering, kommunikation och interaktion med andra män-niskor. Det nya livet på nätet både inkluderar och exkluderar. Det ställer krav på oss som konsumenter, producenter, publicister och distributörer. Nya auktoriteter och digitala gemenskaper skapas. Vi bygger bedömningsekonomier där det mesta ska rejtas, lajkas eller i värsta fall hatas. Den som besitter digitala, kommunikativa färdigheter får en maktställning och sätter dagordningen.
För alla som arbetar nära barn och unga innebär det här nya utmaningar. När medieanvändningen kryper ner i åldrarna – hälften av alla tvååringar har varit på nätet – betyder det att elever som börjar i förskoleklass har varit aktiva på nätet i flera år. När 95 procent av alla våra elvaåringar har en smart telefon betyder det att de har tillgång till samma typ av information – och desinformation – som vuxna.
I den här utvecklingen är skolan helt avgörande: en skola som lär ut demokratiska värderingar, mediemedvetenhet och kritiskt tänkande. Eller som FN-organet Unesco uttrycker det: I en allt mer globaliserad värld ser vi en allt större ojämlikhet i tillgång till kunskap om och möjligheter till att formulera sig i medier. Unesco arbetar aktivt för att mediekunniga och medvetna lärare utbildar mediekunniga och medvetna elever, som i sin tur skapar mediekunniga och medvetna samhällen.
Unesco kallar dessa kunskaper och förmågor för medie- och informationskunnighet (MIK). Det handlar om att kunna hitta, analysera och kritiskt granska information i olika medier och kontexter, att själv kunna publicera och skapa information och att förstå mediers roll i samhället. Vi ser i våra undersökningar att det framför allt är att kritiskt granska information som barn, speciellt de yngre, behöver bli stärkta i.
Vi vet att det redan görs mycket i Sveriges skolor, bibliotek och fritidsverksamheter. Vi vet också att det kan göras ännu mer. Den utveckling jag målat upp är inte någon avlägsen framtid. Det här händer just nu.
På Statens medieråd bygger vi kunskapsunderlaget om barns och ungas medieanvändning, vi följer medieutvecklingen och tar fram rapporter. Vi producerar pedagogiska lärresurser, digitala utbildningar, poddar och elev- och lärarmaterial anpassade för skolan, biblioteken och det föränderliga medielandskapet.
Vi har inlett ett samarbete med BVC för att kunna möta behoven hos de allra yngsta barnen. Vi har cirka 400 skol- och folkbibliotek knutna till oss som så kallade MIK-bibliotek och på vår webbplats MIK-rummet finns resurser att arbeta med – både för kollegiet och för klassrummet.
Ni som arbetar nära barnen har den pedagogiska expertisen och ni känner era elevgrupper. Tillsammans kan vi bidra till en utveckling som rustar barnen med de kunskaper och förmågor som vår samtid kräver.
Det är just nu som vi alla tillsammans tar ansvar och skapar vårt gemensamma mediemedvetna samhälle.
Ewa Thorslund
direktör Statens medieråd