Annons
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

"Vi experimenterar för mycket med barnen"

Publicerad 25 september 2012

En experimentverkstad på väg mot avgrunden eller första steget mot världens bästa skola?
Skolvärlden samlade en pensionerad skolminister, en forskare, en elevordförande och en lärare som sitter i riksdagen för att söka roten till betygsfiaskot.
Och lösningen?
– Man kan bara ändra och påverka skolan med lärarna, inte mot dem, säger Bengt Göransson, före detta skolminister.

Nyss fyllda 80 är Bengt Göransson senioren i Skolvärldens panel. Junioren är Samir El-Sabini, ordförande för Sveriges elevkårer. Mittemellan finns Anna Forssell, pedagogikforskare vid Stockholms universitet och riksdagsledamoten och läraren Annika Eclund (KD).

Varför har resultaten försämrats?
ANNIKA ECLUND (AE): Det är en palett av orsaker. Men man har kastat in olika trender och koncept i skolan utan att veta att det verkligen fungerar. Vi experimenterar för mycket med barnen. På så sätt missar vi många barn som har det svårt. Det är ingen idé att springa runt och jobba i projekt när de inte ens lärt sig grunderna i att läsa och räkna.
ANNA FORSSELL (AF): Jag håller med om att det är alldeles för trendkänsligt i skolan. Titta på Finland, de har inte haft en skolreform på 40 år.
I Sverige började vi med new public management efter utländsk modell på 1980-talet. Vi såg redan då effekterna av vad som hände i Thatchers England och Reagans USA. Kontrollerna ökade, även proven och upp- följningarna. Men resultaten fortsatte att minska. Och det har de gjort för alla länder som gick på samma linje. Den finske forskaren Pasi Sahlberg menar att det beror på att man missat den kreativa delen med problemlösningar och initiativförmåga.
AE: Han har en poäng. Jag blev riktigt irriterad när utbildningsutskottets nye ordförande Tobias Tobé sa att man skulle ta bort de estetiska utbildningarna på gymnasiet för att de inte ger några jobb. Då skulle man ju lägga ner naturvetenskapliga programmet också. Det ger inget jobb direkt. Min dotter gick precis ut estetprogrammet. Hon gick inte där för att bli sångerska, utan för att utveckla sina karaktärsdrag och sin personlighet så att hon växer. Dessutom får hon behörighet till universitetsstudier.
BENGT GÖRANSSON (BG): Förr stod
det alltid på annonser på chefsjobb att man skulle ha god förmåga att utrycka sig i tal och skrift. Nu har vi en generaldirektör för Arbetsförmedlingen som anlitar Peter Settman för att skriva ett debattinlägg för 150 000 kronor som inte ens antas av Dagens Nyheter. Det är fullkomligt sjukt.
Det är en avintellektualisering, som även präglat skolan. När jag var ung SSU:are diskuterade vi innehållet i skolan. Men efter –68 har fokus legat på vem som har makten över skolan. Jag brukar beteckna det som 68-vänsterns sämsta bidrag.

Har inte lärarna ett ansvar?
SAMIR EL-SABINI (SES): Absolut. När jag gick på Hvitfeldtska gymnasiet, som anses vara en bra skola, såg vi på film åtta lektioner i rad. Vi såg Tarantinos ”Reservoir dogs” när vi skulle lära oss om kriminalitet. Är det kvalitativ undervisning? Ett stort problem är att varje klassrum är sin egen lilla värld. Det finns inget som helst samarbete, ingen gemensam planering. Skolan har dessutom väldigt många egna lösningar och ad hoc-beslut. Jag saknar en tydlig linje.
AF: Ja, är det inte märkligt efter att ha pratat om de här problemen i 30 år så är det fortfarande små egna universum.
AE: Det har nog alltid varit så att man har sin egen sfär och stänger dörren. Men utbildningsdepartementet satsar på coachande undervisning där man lär av varandra. Där finns projekt som jag tror fungerar.

Blir det bättre med legitimerade lärare?
AE: Absolut. Det som irriterat mig mest när jag jobbat som lärare är att vem som helst kan komma in från gatan och göra samma jobb i ett klassrum som jag som gått fem år på universitet. Då sänker man statusen.
AF: Ett problem är också att det räcker att ha en lärarutbildning för att undervisa i vilket ämne som helst. Man låter hellre en idrottslärare undervisa i svenska och SO för att hålla ihop ett arbetslag. Trygghet är viktigare än kunskap. När jag var nyexad lärare fick jag undervisa i allmän engelska, medan de välutbildade lärarna satt med de högpresterande eleverna. Det är en märklig skol- och elevsyn. Många lärare verkar inte vilja utsättas för utmaningar och har inget incitament för det heller. De flesta andra yrkeskategorier tycker ofta det är spännande med utmaningar.
BG: Jag försökte faktiskt ändra på det när jag var minister. Jag tyckte att duktiga lärare skulle kunna premieras med högre lön om de tog på sig svåra klasser. Men förslaget underkändes av de fackliga organisationerna. Istället har man gjort tvärtom.

Var det bättre förr?
BG: Både ja och nej. Men man måste medge att det i dag finns fler elever som kan mycket mer än någon annan generation tidigare. Och vi som tog studenten i den gamla skolan kan nog säga att det inte var så bra som en del låtsas. Dessutom har det funnits en nedvärdering av lärarna ända sedan Alva Myrdal. Hon menade att den nya skolan blir bra först då vi får nya lärare. Man har alltid trott att om
vi bara får en ny lärarutbildning så kommer vi att lösa problemen. En
av mina principer som minister var att man bara kan ändra och påverka skolan med lärarna, inte mot dem.

Rektorns roll är kanske viktigare än någonsin i nya läroplanen. Håller rektorerna måttet?
AF: Nej, jag blir väldigt överraskad när vi tar emot grupper till rektorsprogrammet där det finns folk som saknar högskoleutbildning överhuvudtaget. Det är knepigt när man säger att lärare ska legitimera sig när man samtidigt ställer lägre krav på en rektor.
SES: Chefskapet och ledarskapet
på svenska skolor är väldigt dåligt. Rektorer agerar på ett sätt som aldrig skulle accepteras på någon annan arbetsplats. Det gäller alltifrån internkommunikation till transparens. Jag har aldrig sett en arbetsplats som är så stängd som en skola.

Blir det bättre med fler betygssteg?
BG: Betygen blir inte mer rättvisa
för att man inför fler betygsgrader. Snarare tvärtom. Felmarginalen blir större. Det finns ett problem med betygen i sig. Den enda anledningen till betyg är egentligen som urval för högre studier.
AE: Jag, välkomnar fler betyg. Steget mellan G och VG är så stort att det skapar omotiverade elever, som inte tycker det är någon idé att försöka höja betyget. Fler steg kan ändra på det.
SES: De flesta elever tycker det är bra. Det beror på att de tycker att det finns en orättvisa i betygen. De tycker inte att de korrelerar mot någon verklighet.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons