Annons

"Vi har inte klarat av den individuella lönesättningen"

Publicerad 12 juni 2012

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten beskriver SKL:s Ingela Gardner Sundström ett åttapunktsprogram som man lanserat för en ”bättre och modernare skola”.
- Det här är en fråga som vi faktiskt måste jobba jättemycket med lokalt, säger hon om lärarnas löner i en intervju med Skolvärlden.se.

I debattinlägget skriver Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation att man vill öka den individuella lönesättningen för att kunna ge de bästa lärarna riktigt bra betalt.
De åtta punkterna som SKL har lanserat ser ut som följer:

* Skapa bättre karriärmöjligheter för lärare.
* Gör det möjligt för bra lärare att tjäna riktigt bra.
* Stärk ledarskapet i skolan.
* Skapa bra arbetsmiljö och minska stressen.
* Förbättra lärarutbildningen.
* Satsa på att förbättra elevernas resultat – det ger lärarna status.
* Arbeta i team och låt lärarna utbyta erfarenheter istället för att jobba var och en för sig.
* Tala väl om skolan! Vem vill söka ett jobb som är så utskällt?

Ingela Gardner Sundström utvecklar resonemanget kring punkterna.

Hur ska man, enligt er, kunna höja lönerna för riktigt bra lärare? Om du ska försöka sammanfatta.
– Dels måste man fundera över hur man jobbar med den lokala lönebildningen och ta fram kriterier som gör att riktigt bra lärare kan få en god löneutveckling. Man måste visa vad som är viktigt att åstadkomma – och de lärare som åstadkommer det måste också kunna se ett resultat i sin egen plånbok, säger Gardner Sundström och fortsätter:
– Man måste också öka medvetenheten hos våra kommuner om vilket ansvar de har som arbetsgivare för att bidra till en god långsiktigt personalförsörjning för lärare. För det är svårt att tro att man i längden ska kunna konkurrera om de bästa krafterna om inte de kan se att det finns lönekarriärmöjligheter i skolan.

Du nämner att en riktigt bra lärare ska kunna har riktigt bra betalt…
– Och jag tänker inte uttala mig om vad det är, av det enkla skälet att det kommer säkert vara olika beroende på var du befinner dig någonstans i landet.
Ok, men om vi då tar Stockholm som ett exempel?

– Nu tar vi inte Stockholm som exempel. Nej, jag vill inte uttala mig om det, för jag har inte något mandat eller underlag för att göra det egentligen. Men att det måste vara en betydligt större lönespännvidd mellan ingångslön och slutlön för en riktigt bra lärare tycker jag är glasklart om vi ska kunna rekrytera kvalitativt högt stående lärare i framtiden.

"Räcker inte att bara höja lönerna"

Kan du konkretisera punkterna i debattartikeln? De är ganska generella.
– Det här handlar om att peka på att om man ska stärka skolan och lärarna så är det inte bara en sak som gäller. Ibland har debatten blivit lite ensidig i att om man bara höjer lärarlönerna så påverkas lärarnas status och vi får fler som söker till utbildningarna. Vad vi vill visa är att det finns flera olika saker som bidrar till en bra arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats. Det räcker inte att bara höja lönerna. Det är säkert en viktig faktor, men framför allt ska man kunna göra lönekarriär. Vi har identifierat det som en väldigt viktig punkt, och det är väl lite grann ett svar på de utspel som lärarorganisationerna gjort om att alla ska ha 10 000 mer i månaden.

Hon förtydligar att en lärare ska ha andra karriärmöjligheter utan att behöva bli rektor eller studierektor för att tjäna bra.

Vad utmärker en sådan lärare?
– Man kan bidra till elevernas resultat på flera olika sätt. Dels kan man vara en person som är en väldigt inspirerande förebild som lockar elevernas lust att lära och få dem att lyfta sig. Den typen av lärare har vi säkert alla mött någon gång, där man som elev bara gillar det man håller på med. Det kan också vara lärare som bidrar till att ett ämne eller område eller någon som är duktig på att coacha andra lärare – så att skolans samlade resultat lyfter sig.

Är det bara elevernas resultat som räknas i detta?
– Elevernas resultat är någonstans det yttersta målet för skolans verksamhet. Sedan kan man väl alltid fundera över om det går att konstatera huruvida det är en bra skola bara på elevernas resultat. Men vi har ju ett behov av att höja resultaten i skolan, och det blir ganska naturligt att det är resultaten som kommer i fokus.

"Vi har inte klarat av det"

Vi har haft individuell lönesättning ganska länge, utan att det har blivit någon egentligen skillnad – ens för de allra bästa lärarna?
– Ja, i teorin har vi haft det och säkert i praktiken också på en hel del ställen. Men hade vi verkligen haft det som menas med en individuell lönesättning så hade lönespridningen varit betydligt större än den är i dag. Men vi har inte klarat av det, varken vi som arbetsgivare eller våra motparter.

Det är väl snarare så att ingen har gått upp i lön?
– Det är en väldigt hoppressad lönebildning, och det här var man ju ute efter för många år sedan, men det har inte blivit bättre. Det här är en fråga som vi faktiskt måste jobba jättemycket med lokalt. Det finns de som är duktiga och som klarar av det, och vi måste kolla på vad det är de gör och vad de har för verktyg. Från centralt håll måste vi också sprida kunskapen hos skolorna. Vilket underlag behöver vi för att den rektor som ska sätta lönerna kan göra det på ett korrekt sätt? Det finns ett motstånd mot individuell lönesättning, där man menar att alla gör samma jobb.

Om man ser det från lärarnas sida så har inte den individuella lönesättningen fungerat alls. Det var ju tanken att det skulle bli så som du säger när man införde systemet – men det har inte hänt?
– Det finns säkert motstånd hos kommunerna och arbetsgivarna. Men det finns också starkt motstånd på många skolor hos lärarna själva, i alla fall hos de fackliga företrädarna. Motståndet kan bero på olika saker. Dels kan man ogilla systemet som sådant, men man kan också tycka att det är svårt, eller att man inte har tillräckligt bra metoder för att det ska kännas rättvist. Det kan också finnas synpunkter på att det inte har varit så himla mycket att fördela, och då blir det liksom lika bra att smeta ut det jämnt. Det kan också vara att man inte känner stöd från den lokala politikens håll om att det här är en viktig fråga att arbeta med.
– Jag brukar säga att vi måste få kommunstyrelseordförandena att intressera sig för den lokala lönebildningen. Inte så att de ska gå in och sätta lönen, men de måste bestämma sig för hur de ska se på det här i deras kommun. Man måste från högsta ort vara inställd på att individualiserad lön och möjligheten att göra lönekarriär är något man måste ge styrsignaler om ut i verksamheten – och ta fram centrala kriterier. Sen måste man också lokalt på varje skola bryta ner de här centrala punkterna – och fråga sig vad det betyder för just dem.

Men har det kommit några direktiv från er, från centralt håll, till de som ska styra i de enskilda kommunerna om detta?
– Man kan säga så här. Jag pratar ofta om att det här är viktigt, och vi försöker också ordna konferenser för just kommunstyrelseordförande om det här. Man kan säga att vi väl inte har lyckats tränga igenom fullt ut. Som gammal kommunstyrelseordförande brukar jag förklara det lite grann med att man inte blir kommunstyrelseordförande för att man ska hantera medarbetarnas löner, utan man blir det för att man har ett intresse för samhällsfrågor i en vid bemärkelse. Man blir arbetsgivare på köpet, och det har man nog tänkt väldigt lite på i de flesta fall. Så vi jobbar mycket med att försöka hitta ut till dem, för att uppmärksamma dem på deras viktiga roll i det här.

Finns det pengar då? Finns det möjlighet för dem att göra något?
– Det är en prioriteringsfråga. Det är klart att personalkostnaden rent allmänt är den största kostnaden man har, och ligger någonstans kring 70 procent. Det är ju med hjälp av vår personal som vi åstadkommer välfärdstjänsterna till medborgarna, och i det här fallet då resultat i skolan. Vi som kommunpolitiker kanske snarare tittar på hur man kan ge invånarna fler tjänster och nya kul grejer. Nu när jag själv har slutat som kommunstyrelseordförande, och inte själv varit någon stjärna på det här utan har fått en bättre insikt i min nuvarande roll, kan jag tycka att man måste fundera på att lägga band på sin reformiver. Istället kanske man ska fundera på om man kan använda pengarna för att stärka den lokala lönebildningen, till exempel.

Vill spärra lärarutbildningen

När det gäller era åtta punkter. Jag tror att de allra flesta håller med i många av dem. Men det har också varit så ganska länge utan att det har skett något?
– Precis, och vi är inte riktigt där. Nu har vi tagit fram de här åtta för att visa att det här är saker som är viktiga. Vi kommer att jobba med de saker som vi rår över. När det gäller lärarutbildningen så är det också en uppmaning till staten att också se till att den håller god kvalitet, för det har funnits brister i den också under åren. Det är viktigt att hålla en god kvalitet i det, och om man tittar på högstatusutbildningarna i Sverige så är de alltid spärrade. Läkare, civilingenjör, civilekonom… Du kommer inte in på dem utan att ha en viss poäng.

Men då måste det finnas sökande också…
– Ja, absolut. Men om man inte har sökande som har den poängen, kan man fundera över om det inte skulle vara bra att säga ”dina poäng räcker inte till, du behöver komplettera eller göra något för att höja din kunskapsnivå, för den här kursen håller en så hög kunskapsnivå så den förutsätter förkunskaper med en viss kvalitet”.

Riskerar man inte då att bli helt utan lärarstudenter?
– Det tror jag inte. Jag tror att det snarare skulle öka respekten för lärarutbildningen, att man inte alltid kommer in på den. Jag tror att det också skulle bidra till att man skärper sig för att bli lärare – eftersom man kanske inte kommer in. Det är möjligt att det skulle göra att man fick ont om lärare ett tag, men jag är bergsäker på att en sådan förändring skulle öka respekten för lärarutbildningarna. Och det kanske inte är andra personer som skulle komma in, men de skulle komma in med bättre förkunskaper.
– Vi har en hel del att jobba med, även från centralt håll med att stötta kommunerna. Vi är tyvärr inte riktigt där vi skulle vilja vara. Men det är å andra sidan en utmaning.

Men det är svårt att konkretisera mer hur man kan komma dit man vill vara?
- Ja, det är egentligen ganska svårt. Dels därför att man befinner sig på olika nivåer om man går ut och tittar lokalt. Förutsättningarna skiljer sig dessutom, så det finns inte bara en väg. När man jobbar med människor på det sätt som man gör i skolan så är det också viktigt att det man gör lokalt känns förankrat. Man kan få inspiration och idéer, men det är väldigt sällan som det går att rakt av kopiera någon annans vinnande koncept. Det här en karta på frågor som vi behöver jobba med och utveckla på ett bättre sätt, men det finns inte bara en lösning på dem.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons