Annons

"Vi har inte klarat av den individuella lönesättningen"

Publicerad 12 juni 2012

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten beskriver SKL:s Ingela Gardner Sundström ett åttapunktsprogram som man lanserat för en ”bättre och modernare skola”.
- Det här är en fråga som vi faktiskt måste jobba jättemycket med lokalt, säger hon om lärarnas löner i en intervju med Skolvärlden.se.

I debattinlägget skriver Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation att man vill öka den individuella lönesättningen för att kunna ge de bästa lärarna riktigt bra betalt.
De åtta punkterna som SKL har lanserat ser ut som följer:

* Skapa bättre karriärmöjligheter för lärare.
* Gör det möjligt för bra lärare att tjäna riktigt bra.
* Stärk ledarskapet i skolan.
* Skapa bra arbetsmiljö och minska stressen.
* Förbättra lärarutbildningen.
* Satsa på att förbättra elevernas resultat – det ger lärarna status.
* Arbeta i team och låt lärarna utbyta erfarenheter istället för att jobba var och en för sig.
* Tala väl om skolan! Vem vill söka ett jobb som är så utskällt?

Ingela Gardner Sundström utvecklar resonemanget kring punkterna.

Hur ska man, enligt er, kunna höja lönerna för riktigt bra lärare? Om du ska försöka sammanfatta.
– Dels måste man fundera över hur man jobbar med den lokala lönebildningen och ta fram kriterier som gör att riktigt bra lärare kan få en god löneutveckling. Man måste visa vad som är viktigt att åstadkomma – och de lärare som åstadkommer det måste också kunna se ett resultat i sin egen plånbok, säger Gardner Sundström och fortsätter:
– Man måste också öka medvetenheten hos våra kommuner om vilket ansvar de har som arbetsgivare för att bidra till en god långsiktigt personalförsörjning för lärare. För det är svårt att tro att man i längden ska kunna konkurrera om de bästa krafterna om inte de kan se att det finns lönekarriärmöjligheter i skolan.

Du nämner att en riktigt bra lärare ska kunna har riktigt bra betalt…
– Och jag tänker inte uttala mig om vad det är, av det enkla skälet att det kommer säkert vara olika beroende på var du befinner dig någonstans i landet.
Ok, men om vi då tar Stockholm som ett exempel?

– Nu tar vi inte Stockholm som exempel. Nej, jag vill inte uttala mig om det, för jag har inte något mandat eller underlag för att göra det egentligen. Men att det måste vara en betydligt större lönespännvidd mellan ingångslön och slutlön för en riktigt bra lärare tycker jag är glasklart om vi ska kunna rekrytera kvalitativt högt stående lärare i framtiden.

"Räcker inte att bara höja lönerna"

Kan du konkretisera punkterna i debattartikeln? De är ganska generella.
– Det här handlar om att peka på att om man ska stärka skolan och lärarna så är det inte bara en sak som gäller. Ibland har debatten blivit lite ensidig i att om man bara höjer lärarlönerna så påverkas lärarnas status och vi får fler som söker till utbildningarna. Vad vi vill visa är att det finns flera olika saker som bidrar till en bra arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats. Det räcker inte att bara höja lönerna. Det är säkert en viktig faktor, men framför allt ska man kunna göra lönekarriär. Vi har identifierat det som en väldigt viktig punkt, och det är väl lite grann ett svar på de utspel som lärarorganisationerna gjort om att alla ska ha 10 000 mer i månaden.

Hon förtydligar att en lärare ska ha andra karriärmöjligheter utan att behöva bli rektor eller studierektor för att tjäna bra.

Vad utmärker en sådan lärare?
– Man kan bidra till elevernas resultat på flera olika sätt. Dels kan man vara en person som är en väldigt inspirerande förebild som lockar elevernas lust att lära och få dem att lyfta sig. Den typen av lärare har vi säkert alla mött någon gång, där man som elev bara gillar det man håller på med. Det kan också vara lärare som bidrar till att ett ämne eller område eller någon som är duktig på att coacha andra lärare – så att skolans samlade resultat lyfter sig.

Är det bara elevernas resultat som räknas i detta?
– Elevernas resultat är någonstans det yttersta målet för skolans verksamhet. Sedan kan man väl alltid fundera över om det går att konstatera huruvida det är en bra skola bara på elevernas resultat. Men vi har ju ett behov av att höja resultaten i skolan, och det blir ganska naturligt att det är resultaten som kommer i fokus.

"Vi har inte klarat av det"

Vi har haft individuell lönesättning ganska länge, utan att det har blivit någon egentligen skillnad – ens för de allra bästa lärarna?
– Ja, i teorin har vi haft det och säkert i praktiken också på en hel del ställen. Men hade vi verkligen haft det som menas med en individuell lönesättning så hade lönespridningen varit betydligt större än den är i dag. Men vi har inte klarat av det, varken vi som arbetsgivare eller våra motparter.

Det är väl snarare så att ingen har gått upp i lön?
– Det är en väldigt hoppressad lönebildning, och det här var man ju ute efter för många år sedan, men det har inte blivit bättre. Det här är en fråga som vi faktiskt måste jobba jättemycket med lokalt. Det finns de som är duktiga och som klarar av det, och vi måste kolla på vad det är de gör och vad de har för verktyg. Från centralt håll måste vi också sprida kunskapen hos skolorna. Vilket underlag behöver vi för att den rektor som ska sätta lönerna kan göra det på ett korrekt sätt? Det finns ett motstånd mot individuell lönesättning, där man menar att alla gör samma jobb.

Om man ser det från lärarnas sida så har inte den individuella lönesättningen fungerat alls. Det var ju tanken att det skulle bli så som du säger när man införde systemet – men det har inte hänt?
– Det finns säkert motstånd hos kommunerna och arbetsgivarna. Men det finns också starkt motstånd på många skolor hos lärarna själva, i alla fall hos de fackliga företrädarna. Motståndet kan bero på olika saker. Dels kan man ogilla systemet som sådant, men man kan också tycka att det är svårt, eller att man inte har tillräckligt bra metoder för att det ska kännas rättvist. Det kan också finnas synpunkter på att det inte har varit så himla mycket att fördela, och då blir det liksom lika bra att smeta ut det jämnt. Det kan också vara att man inte känner stöd från den lokala politikens håll om att det här är en viktig fråga att arbeta med.
– Jag brukar säga att vi måste få kommunstyrelseordförandena att intressera sig för den lokala lönebildningen. Inte så att de ska gå in och sätta lönen, men de måste bestämma sig för hur de ska se på det här i deras kommun. Man måste från högsta ort vara inställd på att individualiserad lön och möjligheten att göra lönekarriär är något man måste ge styrsignaler om ut i verksamheten – och ta fram centrala kriterier. Sen måste man också lokalt på varje skola bryta ner de här centrala punkterna – och fråga sig vad det betyder för just dem.

Men har det kommit några direktiv från er, från centralt håll, till de som ska styra i de enskilda kommunerna om detta?
– Man kan säga så här. Jag pratar ofta om att det här är viktigt, och vi försöker också ordna konferenser för just kommunstyrelseordförande om det här. Man kan säga att vi väl inte har lyckats tränga igenom fullt ut. Som gammal kommunstyrelseordförande brukar jag förklara det lite grann med att man inte blir kommunstyrelseordförande för att man ska hantera medarbetarnas löner, utan man blir det för att man har ett intresse för samhällsfrågor i en vid bemärkelse. Man blir arbetsgivare på köpet, och det har man nog tänkt väldigt lite på i de flesta fall. Så vi jobbar mycket med att försöka hitta ut till dem, för att uppmärksamma dem på deras viktiga roll i det här.

Finns det pengar då? Finns det möjlighet för dem att göra något?
– Det är en prioriteringsfråga. Det är klart att personalkostnaden rent allmänt är den största kostnaden man har, och ligger någonstans kring 70 procent. Det är ju med hjälp av vår personal som vi åstadkommer välfärdstjänsterna till medborgarna, och i det här fallet då resultat i skolan. Vi som kommunpolitiker kanske snarare tittar på hur man kan ge invånarna fler tjänster och nya kul grejer. Nu när jag själv har slutat som kommunstyrelseordförande, och inte själv varit någon stjärna på det här utan har fått en bättre insikt i min nuvarande roll, kan jag tycka att man måste fundera på att lägga band på sin reformiver. Istället kanske man ska fundera på om man kan använda pengarna för att stärka den lokala lönebildningen, till exempel.

Vill spärra lärarutbildningen

När det gäller era åtta punkter. Jag tror att de allra flesta håller med i många av dem. Men det har också varit så ganska länge utan att det har skett något?
– Precis, och vi är inte riktigt där. Nu har vi tagit fram de här åtta för att visa att det här är saker som är viktiga. Vi kommer att jobba med de saker som vi rår över. När det gäller lärarutbildningen så är det också en uppmaning till staten att också se till att den håller god kvalitet, för det har funnits brister i den också under åren. Det är viktigt att hålla en god kvalitet i det, och om man tittar på högstatusutbildningarna i Sverige så är de alltid spärrade. Läkare, civilingenjör, civilekonom… Du kommer inte in på dem utan att ha en viss poäng.

Men då måste det finnas sökande också…
– Ja, absolut. Men om man inte har sökande som har den poängen, kan man fundera över om det inte skulle vara bra att säga ”dina poäng räcker inte till, du behöver komplettera eller göra något för att höja din kunskapsnivå, för den här kursen håller en så hög kunskapsnivå så den förutsätter förkunskaper med en viss kvalitet”.

Riskerar man inte då att bli helt utan lärarstudenter?
– Det tror jag inte. Jag tror att det snarare skulle öka respekten för lärarutbildningen, att man inte alltid kommer in på den. Jag tror att det också skulle bidra till att man skärper sig för att bli lärare – eftersom man kanske inte kommer in. Det är möjligt att det skulle göra att man fick ont om lärare ett tag, men jag är bergsäker på att en sådan förändring skulle öka respekten för lärarutbildningarna. Och det kanske inte är andra personer som skulle komma in, men de skulle komma in med bättre förkunskaper.
– Vi har en hel del att jobba med, även från centralt håll med att stötta kommunerna. Vi är tyvärr inte riktigt där vi skulle vilja vara. Men det är å andra sidan en utmaning.

Men det är svårt att konkretisera mer hur man kan komma dit man vill vara?
- Ja, det är egentligen ganska svårt. Dels därför att man befinner sig på olika nivåer om man går ut och tittar lokalt. Förutsättningarna skiljer sig dessutom, så det finns inte bara en väg. När man jobbar med människor på det sätt som man gör i skolan så är det också viktigt att det man gör lokalt känns förankrat. Man kan få inspiration och idéer, men det är väldigt sällan som det går att rakt av kopiera någon annans vinnande koncept. Det här en karta på frågor som vi behöver jobba med och utveckla på ett bättre sätt, men det finns inte bara en lösning på dem.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons