Annons

"Vi har inte klarat av den individuella lönesättningen"

Publicerad 12 juni 2012

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten beskriver SKL:s Ingela Gardner Sundström ett åttapunktsprogram som man lanserat för en ”bättre och modernare skola”.
- Det här är en fråga som vi faktiskt måste jobba jättemycket med lokalt, säger hon om lärarnas löner i en intervju med Skolvärlden.se.

I debattinlägget skriver Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation att man vill öka den individuella lönesättningen för att kunna ge de bästa lärarna riktigt bra betalt.
De åtta punkterna som SKL har lanserat ser ut som följer:

* Skapa bättre karriärmöjligheter för lärare.
* Gör det möjligt för bra lärare att tjäna riktigt bra.
* Stärk ledarskapet i skolan.
* Skapa bra arbetsmiljö och minska stressen.
* Förbättra lärarutbildningen.
* Satsa på att förbättra elevernas resultat – det ger lärarna status.
* Arbeta i team och låt lärarna utbyta erfarenheter istället för att jobba var och en för sig.
* Tala väl om skolan! Vem vill söka ett jobb som är så utskällt?

Ingela Gardner Sundström utvecklar resonemanget kring punkterna.

Hur ska man, enligt er, kunna höja lönerna för riktigt bra lärare? Om du ska försöka sammanfatta.
– Dels måste man fundera över hur man jobbar med den lokala lönebildningen och ta fram kriterier som gör att riktigt bra lärare kan få en god löneutveckling. Man måste visa vad som är viktigt att åstadkomma – och de lärare som åstadkommer det måste också kunna se ett resultat i sin egen plånbok, säger Gardner Sundström och fortsätter:
– Man måste också öka medvetenheten hos våra kommuner om vilket ansvar de har som arbetsgivare för att bidra till en god långsiktigt personalförsörjning för lärare. För det är svårt att tro att man i längden ska kunna konkurrera om de bästa krafterna om inte de kan se att det finns lönekarriärmöjligheter i skolan.

Du nämner att en riktigt bra lärare ska kunna har riktigt bra betalt…
– Och jag tänker inte uttala mig om vad det är, av det enkla skälet att det kommer säkert vara olika beroende på var du befinner dig någonstans i landet.
Ok, men om vi då tar Stockholm som ett exempel?

– Nu tar vi inte Stockholm som exempel. Nej, jag vill inte uttala mig om det, för jag har inte något mandat eller underlag för att göra det egentligen. Men att det måste vara en betydligt större lönespännvidd mellan ingångslön och slutlön för en riktigt bra lärare tycker jag är glasklart om vi ska kunna rekrytera kvalitativt högt stående lärare i framtiden.

"Räcker inte att bara höja lönerna"

Kan du konkretisera punkterna i debattartikeln? De är ganska generella.
– Det här handlar om att peka på att om man ska stärka skolan och lärarna så är det inte bara en sak som gäller. Ibland har debatten blivit lite ensidig i att om man bara höjer lärarlönerna så påverkas lärarnas status och vi får fler som söker till utbildningarna. Vad vi vill visa är att det finns flera olika saker som bidrar till en bra arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats. Det räcker inte att bara höja lönerna. Det är säkert en viktig faktor, men framför allt ska man kunna göra lönekarriär. Vi har identifierat det som en väldigt viktig punkt, och det är väl lite grann ett svar på de utspel som lärarorganisationerna gjort om att alla ska ha 10 000 mer i månaden.

Hon förtydligar att en lärare ska ha andra karriärmöjligheter utan att behöva bli rektor eller studierektor för att tjäna bra.

Vad utmärker en sådan lärare?
– Man kan bidra till elevernas resultat på flera olika sätt. Dels kan man vara en person som är en väldigt inspirerande förebild som lockar elevernas lust att lära och få dem att lyfta sig. Den typen av lärare har vi säkert alla mött någon gång, där man som elev bara gillar det man håller på med. Det kan också vara lärare som bidrar till att ett ämne eller område eller någon som är duktig på att coacha andra lärare – så att skolans samlade resultat lyfter sig.

Är det bara elevernas resultat som räknas i detta?
– Elevernas resultat är någonstans det yttersta målet för skolans verksamhet. Sedan kan man väl alltid fundera över om det går att konstatera huruvida det är en bra skola bara på elevernas resultat. Men vi har ju ett behov av att höja resultaten i skolan, och det blir ganska naturligt att det är resultaten som kommer i fokus.

"Vi har inte klarat av det"

Vi har haft individuell lönesättning ganska länge, utan att det har blivit någon egentligen skillnad – ens för de allra bästa lärarna?
– Ja, i teorin har vi haft det och säkert i praktiken också på en hel del ställen. Men hade vi verkligen haft det som menas med en individuell lönesättning så hade lönespridningen varit betydligt större än den är i dag. Men vi har inte klarat av det, varken vi som arbetsgivare eller våra motparter.

Det är väl snarare så att ingen har gått upp i lön?
– Det är en väldigt hoppressad lönebildning, och det här var man ju ute efter för många år sedan, men det har inte blivit bättre. Det här är en fråga som vi faktiskt måste jobba jättemycket med lokalt. Det finns de som är duktiga och som klarar av det, och vi måste kolla på vad det är de gör och vad de har för verktyg. Från centralt håll måste vi också sprida kunskapen hos skolorna. Vilket underlag behöver vi för att den rektor som ska sätta lönerna kan göra det på ett korrekt sätt? Det finns ett motstånd mot individuell lönesättning, där man menar att alla gör samma jobb.

Om man ser det från lärarnas sida så har inte den individuella lönesättningen fungerat alls. Det var ju tanken att det skulle bli så som du säger när man införde systemet – men det har inte hänt?
– Det finns säkert motstånd hos kommunerna och arbetsgivarna. Men det finns också starkt motstånd på många skolor hos lärarna själva, i alla fall hos de fackliga företrädarna. Motståndet kan bero på olika saker. Dels kan man ogilla systemet som sådant, men man kan också tycka att det är svårt, eller att man inte har tillräckligt bra metoder för att det ska kännas rättvist. Det kan också finnas synpunkter på att det inte har varit så himla mycket att fördela, och då blir det liksom lika bra att smeta ut det jämnt. Det kan också vara att man inte känner stöd från den lokala politikens håll om att det här är en viktig fråga att arbeta med.
– Jag brukar säga att vi måste få kommunstyrelseordförandena att intressera sig för den lokala lönebildningen. Inte så att de ska gå in och sätta lönen, men de måste bestämma sig för hur de ska se på det här i deras kommun. Man måste från högsta ort vara inställd på att individualiserad lön och möjligheten att göra lönekarriär är något man måste ge styrsignaler om ut i verksamheten – och ta fram centrala kriterier. Sen måste man också lokalt på varje skola bryta ner de här centrala punkterna – och fråga sig vad det betyder för just dem.

Men har det kommit några direktiv från er, från centralt håll, till de som ska styra i de enskilda kommunerna om detta?
– Man kan säga så här. Jag pratar ofta om att det här är viktigt, och vi försöker också ordna konferenser för just kommunstyrelseordförande om det här. Man kan säga att vi väl inte har lyckats tränga igenom fullt ut. Som gammal kommunstyrelseordförande brukar jag förklara det lite grann med att man inte blir kommunstyrelseordförande för att man ska hantera medarbetarnas löner, utan man blir det för att man har ett intresse för samhällsfrågor i en vid bemärkelse. Man blir arbetsgivare på köpet, och det har man nog tänkt väldigt lite på i de flesta fall. Så vi jobbar mycket med att försöka hitta ut till dem, för att uppmärksamma dem på deras viktiga roll i det här.

Finns det pengar då? Finns det möjlighet för dem att göra något?
– Det är en prioriteringsfråga. Det är klart att personalkostnaden rent allmänt är den största kostnaden man har, och ligger någonstans kring 70 procent. Det är ju med hjälp av vår personal som vi åstadkommer välfärdstjänsterna till medborgarna, och i det här fallet då resultat i skolan. Vi som kommunpolitiker kanske snarare tittar på hur man kan ge invånarna fler tjänster och nya kul grejer. Nu när jag själv har slutat som kommunstyrelseordförande, och inte själv varit någon stjärna på det här utan har fått en bättre insikt i min nuvarande roll, kan jag tycka att man måste fundera på att lägga band på sin reformiver. Istället kanske man ska fundera på om man kan använda pengarna för att stärka den lokala lönebildningen, till exempel.

Vill spärra lärarutbildningen

När det gäller era åtta punkter. Jag tror att de allra flesta håller med i många av dem. Men det har också varit så ganska länge utan att det har skett något?
– Precis, och vi är inte riktigt där. Nu har vi tagit fram de här åtta för att visa att det här är saker som är viktiga. Vi kommer att jobba med de saker som vi rår över. När det gäller lärarutbildningen så är det också en uppmaning till staten att också se till att den håller god kvalitet, för det har funnits brister i den också under åren. Det är viktigt att hålla en god kvalitet i det, och om man tittar på högstatusutbildningarna i Sverige så är de alltid spärrade. Läkare, civilingenjör, civilekonom… Du kommer inte in på dem utan att ha en viss poäng.

Men då måste det finnas sökande också…
– Ja, absolut. Men om man inte har sökande som har den poängen, kan man fundera över om det inte skulle vara bra att säga ”dina poäng räcker inte till, du behöver komplettera eller göra något för att höja din kunskapsnivå, för den här kursen håller en så hög kunskapsnivå så den förutsätter förkunskaper med en viss kvalitet”.

Riskerar man inte då att bli helt utan lärarstudenter?
– Det tror jag inte. Jag tror att det snarare skulle öka respekten för lärarutbildningen, att man inte alltid kommer in på den. Jag tror att det också skulle bidra till att man skärper sig för att bli lärare – eftersom man kanske inte kommer in. Det är möjligt att det skulle göra att man fick ont om lärare ett tag, men jag är bergsäker på att en sådan förändring skulle öka respekten för lärarutbildningarna. Och det kanske inte är andra personer som skulle komma in, men de skulle komma in med bättre förkunskaper.
– Vi har en hel del att jobba med, även från centralt håll med att stötta kommunerna. Vi är tyvärr inte riktigt där vi skulle vilja vara. Men det är å andra sidan en utmaning.

Men det är svårt att konkretisera mer hur man kan komma dit man vill vara?
- Ja, det är egentligen ganska svårt. Dels därför att man befinner sig på olika nivåer om man går ut och tittar lokalt. Förutsättningarna skiljer sig dessutom, så det finns inte bara en väg. När man jobbar med människor på det sätt som man gör i skolan så är det också viktigt att det man gör lokalt känns förankrat. Man kan få inspiration och idéer, men det är väldigt sällan som det går att rakt av kopiera någon annans vinnande koncept. Det här en karta på frågor som vi behöver jobba med och utveckla på ett bättre sätt, men det finns inte bara en lösning på dem.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons
Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

Annons

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

Så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Annons
Annons
Annons
Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons