”Vi har setts som den onda sidan”
Fackliga ombud från landets stora friskoleföretag har samlats i Stockholm för att utbyta erfarenheter. Målet är att forma en egen organisation inom Lärarnas Riksförbund.
För en tid sedan drog Lärarnas Riksförbund igång en försöksverksamhet som arbetar med att bilda fackföreningar på landets privata skolföretag. Nu har förbundet samlat omkring 80 av friskolornas ombud för en tvådagars-konferens.
– Det här är en jätteviktig fråga för förbundet. Den privata sektorn växer så det knakar och nu börjar vi närma oss ett bra sätt att hålla ihop LR som förbund, men ändå kunna tillgodose gruppernas särintressen, säger LR:s förhandlingschef Ullacarin Öhrn till Skolvärlden.se, som var på plats.
Hur långt har ni kommit med avtalsrörelsen för den privata sektorn?
– Vi för avtalsrörelserna parallellt. Arbetet pågår nu under 2012 och vi sitter parallellt i olika rum.
I maj ska Lärarnas Riksförbunds kongress ta ställning till om försöksverksamheten för den privata sektorn ska bli ett permanent inslag.
– Vi vill med mötet grunda för att få igenom vår proposition som handlar om att skapa en organisation inom LR för den privata sektorn, säger vice ordförande Anders Almgren.
Bland företagsföreningarna som är på plats finns Kunskapsskolan, Praktiska Sverige, Vittra Gy och Jensen Education. Flest representanter hade JB Education.
– Vi är här för att få utbyte och se hur det funkar på andra skolor. Vi ska också passa på att välja en styrelse för vi har ingen inom JB Education, säger Kristoffer Thor, matematik- och NO-lärare på JB Galärens grundskola och gymnasium i Karlskrona.
Han är här med kollegan Angelina Gorder, som undervisar i samma ämnen på grundskolan, och Lotta Wahlmino, medielärare på JB-gymnaiset i Kalmar.
– Just nu är det mycket fokus på lönen från både kommunala sidan och friskolorna, säger Kristoffer Thor.
Lotta Wahlmino:
– Vi för också mycket diskussioner om det sjunkande elevantalet. Med det följer omorganisationer, omfördelning av personal och sånt. Vi har mycket strukturella problem just nu.
Andra frågor för JB Educations företagsförening är lärarlegitimationerna och att Lärarlyftet II har betydligt sämre villkor än den första omgången.
– Vi som arbetar på friskolor har tidigare setts som den onda sidan. Det är roligt att vi nu arbetar mer ihop och blir starkare tillsammans, säger Lotta Wahlmino.
Andrés Jerez från Vittra-gymnasiet i Göteborg, är också på konferensen. Vittra är en del av Academedia, som enligt honom är den tredje största huvudmannen efter Stockholms och Göteborgs kommun.
– Jag tycker att lönen är den viktigaste frågan. Vi för en stor diskussion om löner med Vittra gymnasium eftersom vi upplever att vi ligger lägre. Som friskoleanställd skulle man till exempel kunna få en del av vinsten som företaget gör, de gör ju stor vinst, säger han.
Han tycker att det är svårt att påverka beslut om budget, arbetstid, arbetsvillkor och lön eftersom de fattas högt upp i koncernen.
Många av ombuden vittnar om svårigheten att samarbeta fackligt på de stora friskoleföretagen, som har sin verksamhet spridd över landet.
– Det här är ett sätt att knyta kontakter och få information om hur situationen ser ut på andra friskolor. Det är bra för argumentationen vid förhandlingar, säger Andrés Jerez.
Monika Trygg är kommunombud och lärare på Praktiska i Uddevalla.
– Det är jättestor skillnad hur koncernerna ser ut, vilka koncept de har och hur de ser på fackliga frågor. Vi har bara praktiska yrkesprogram och elever som är lärlingar. Det gör att arbetssituationen ser annorlunda ut för oss, säger hon.
Trots att hennes gymnasium är en del av en stor koncern tycker Monika Trygg att hon har lättare att påverka besluten på sin nuvarande arbetsplats än förut i den kommunala skolan.
– I en kommunal skola är rektorn långt borta och kommunen fattar många beslut. Här är det nära till beslut och större chans att påverka.
Azra Sakic, tekniklärare på NTI i Norrköping, tycker att lärartjänsternas utformning och den stora andelen administrativa uppgifter är viktiga frågor. Till exempel är hon kritisk till att kurser för många elever bedöms som mer tidskrävande vid utformningen av heltidstjänster än kurser för färre elever.
– I läraryrket ställs man mellan krav från arbetsgivarna och en vilja att ställa upp för eleverna. Det ser jag som den största utmaningen för mig – att de två sakerna inte alltid går ihop.