Annons
Foto: Maria Åsén

"Vi kunde bara gissa"

Publicerad 15 maj 2012

Yrket har förändrats enormt på senare år och förändringstakten ökar.
De nya skolreformerna och det stora antalet valmöjligheter ställer nya krav på studie- och yrkesvägledarna.
– När eleverna gick i nian i fjol visste vi inte om den gymnasieutbildning de valde skulle ge behörighet till högskolan. Vi kunde bara gissa, säger Thomas Nahlin, Luleå.

Den senaste skolreformen har ställt stora krav på studie- och yrkesvägledarna runtom i landet. För ungdomarna som söker till gymnasium och högskola är det en djungel av regler att sätta sig in i.

Hur har reformen påverkat ert arbete?

Hjördis: De ändrade reglerna har lett till ett kraftigt ökat informationsbehov. Bland annat har behörighetskraven skärpts genom hela skolsystemet både när det gäller antagning till gymnasium och till högskola. Vi har fått arbeta mycket med information både till elever och till föräldrar och jag tycker det har skett på bekostnad av den tid vi har för vägledning. Thomas: Det har blivit en djungel för ungdomarna med alla regler och valmöjligheter de ska sätta sig in i. Dessutom fick vi inte veta vilka ämnen som krävdes för behörighet till de olika högskoleutbildningarna förrän i januari i år. När eleverna gick i nian förra året så visste vi alltså inte om den gymnasieutbildning de valde skulle ge behörighet till högskolan. Vi kunde bara gissa.
Eva:
Det kommer fortfarande mycket frågor, men jag tycker ändå det är lugnare i år än i fjol.

Hur tänker eleverna om de yrkesförberedande linjerna – avskräcker det dem att inte bli behöriga till högskola/universitet?

Hjördis: Förra året gick massmedia ut med budskapet att det var en skarp gräns mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Det stämmer inte – de kan välja till ämnen, så att de får den grundläggande behörigheten till högskolan, även om de går ett yrkesförberedande program. Men många ungdomar sökte ändå till de högskoleförberedande programmen för att de fått uppfattningen att de annars inte skulle kunna läsa vidare på högskolan. Risken är att de hamnar på ett program där de inte passar. Men tills i år tror jag att många oklarheter har rätts ut.
Thomas:
Fortfarande är det många fler än normalt som söker det naturvetenskapliga programmet som jag är ansvarig för. Och många fler läser språk, eftersom det ger högre meritpoäng. På yrkesprogrammen där jag också jobbar är det 70 procent som väljer till ämnen för att få grundläggande behörighet till högskolan. Ofta tror jag det är föräldrarna som trycker på.
Eva:
På estetiska programmet har
vi märkt att många fler än vad vi hade trott väljer de högre kurserna i matematik, engelska och naturkunskap, för att bredda sin behörighet så mycket det är möjligt när de ska söka in på högskola/universitet. Samma sak på textilprogrammet – många väljer svenska 2 och 3 och engelska 6 för att få högskolebehörighet. Men vi har inte sett än om eleverna verkligen orkar fullfölja kurserna – de är väldigt krävande och risken finns att det blir för tungt eftersom de måste läsa 100 poäng mer.

Vad är det för skillnad på att vara studie- och yrkesvägledare på gym- nasiet jämfört med i grundskolan?

Hjördis: I grundskolan arbetar vi med både ungdomar och föräldrar. Det blir ofta väldigt personliga samtal, då man försöker locka fram elevens intressen och utifrån det hitta gymnasieprogram som kan verka spännande. Jag måste också ta reda på vad som är målet med gymnasiet – för en del elever handlar det bara om att bli färdiga så fort som möjligt. Det kan bli flera återkommande samtal innan eleven har bestämt sig.
Eva: På gymnasiet ger vi mer detaljerad information om de olika inriktningarna – sådant som de kanske inte kunde ta till sig när de gick i nian. Vi försöker hjälpa till med omval och byte om någon elev hamnat fel. Det viktigaste i vårt jobb är att se till att alla elever att kommer igenom gymnasiet och får ett slutbetyg.
Thomas: Vi hjälper också till att hitta information om högskoleutbildningar och yrken som eleverna är intresserade av.

Hur stöttar ni eleverna i deras val?

Hjördis:  Vi ska vara en objektiv informationskanal och aldrig försöka påverka eleverna i deras val. Jag får
till exempel inte ha åsikter om ifall ett gymnasieprogram är bra eller dåligt. Ibland händer det att föräldrarna har förutfattade meningar om utbildningarna och kan säga saker som att ”Inte kan mitt barn gå estetisk linje! Sitta där och spela gitarr i tre år!” Då får jag plocka fram fakta på bordet och visa vilka ämnen som faktiskt ingår i utbildningen. Eva: Vår uppgift i gymnasiet är att hjälpa ungdomarna att ta fram information och hålla oss uppdaterade om utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Vi ska också uppmuntra eleverna att ta del av information om livet efter skolan och möjligheter till studier och arbete.

Försöker ni styra dem till framtida bristyrken?


Thomas: Nej, det gör vi inte. Vem kan idag säga var det kommer att vara brist på arbetsmarknaden om fyra, fem år? Det görs många prognoser, men de slår ofta fel. Längre tillbaka har det förekommit projekt, till exempel att försöka få tjejer att söka till tekniska utbildningar. Men hur ofta har det lyckats? Aldrig!

Har er yrkesroll förändrats över tid?

Hjördis: Det har blivit mycket krångligare att beskriva yrkeslivet för eleverna. Tidigare handlade det om att informera om yrken som bagare, chaufför och så vidare. Nu har vi ett helt spann av diffusa yrken som är väldigt svåra att beskriva. Economic controller – hur beskriver man det? Det måste vara jätterörigt för ungdomarna.

Thomas:
Det är samma sak för mina elever på gymnasiet. Vem vet vad till exempel en civilingenjör gör idag? Yrkena har flutit ut och kan innehålla väldigt många olika delar.

Eva:
En annan sak som har förändrats är sättet att kommunicera med ungdomarna. Ett tag var det mejl som fungerade, men nu är det helt ute. Mobilen är deras viktigaste kommunikationsredskap – de svarar på sms dygnet runt.

Hur gör ni för att hålla er uppdaterade med alla nya regler?


Eva: Studievägledarna i gymnasiet
i kommunen har möte en gång per månad där vi tar upp förändringar och delger varandra nyheter vilket är ett måste då gymnasiereformen 2011 innebär så mycket förändringar med alla kurskoder och poäng.

Thomas:
Vi går också fortbildningar minst en gång per år.

Hjördis:
Jag brukar regelbundet gå in på www.skolverket.se – det är min bästa informationskanal.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons