syvspecial-712
Foto: Maria Åsén

”Vi kunde bara gissa”

Yrket har förändrats enormt på senare år och förändringstakten ökar.De nya skolreformerna och det stora antalet valmöjligheter ställer nya krav på studie- och yrkesvägledarna.– När eleverna gick i nian i fjol visste vi inte om den gymnasieutbildning de valde skulle ge behörighet till högskolan. Vi kunde bara gissa, säger Thomas Nahlin, Luleå.

Den senaste skolreformen har ställt stora krav på studie- och yrkesvägledarna runtom i landet. För ungdomarna som söker till gymnasium och högskola är det en djungel av regler att sätta sig in i.

Hur har reformen påverkat ert arbete?

Hjördis: De ändrade reglerna har lett till ett kraftigt ökat informationsbehov. Bland annat har behörighetskraven skärpts genom hela skolsystemet både när det gäller antagning till gymnasium och till högskola. Vi har fått arbeta mycket med information både till elever och till föräldrar och jag tycker det har skett på bekostnad av den tid vi har för vägledning. Thomas: Det har blivit en djungel för ungdomarna med alla regler och valmöjligheter de ska sätta sig in i. Dessutom fick vi inte veta vilka ämnen som krävdes för behörighet till de olika högskoleutbildningarna förrän i januari i år. När eleverna gick i nian förra året så visste vi alltså inte om den gymnasieutbildning de valde skulle ge behörighet till högskolan. Vi kunde bara gissa.
Eva:
Det kommer fortfarande mycket frågor, men jag tycker ändå det är lugnare i år än i fjol.

Hur tänker eleverna om de yrkesförberedande linjerna – avskräcker det dem att inte bli behöriga till högskola/universitet?

Hjördis: Förra året gick massmedia ut med budskapet att det var en skarp gräns mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Det stämmer inte – de kan välja till ämnen, så att de får den grundläggande behörigheten till högskolan, även om de går ett yrkesförberedande program. Men många ungdomar sökte ändå till de högskoleförberedande programmen för att de fått uppfattningen att de annars inte skulle kunna läsa vidare på högskolan. Risken är att de hamnar på ett program där de inte passar. Men tills i år tror jag att många oklarheter har rätts ut.
Thomas:
Fortfarande är det många fler än normalt som söker det naturvetenskapliga programmet som jag är ansvarig för. Och många fler läser språk, eftersom det ger högre meritpoäng. På yrkesprogrammen där jag också jobbar är det 70 procent som väljer till ämnen för att få grundläggande behörighet till högskolan. Ofta tror jag det är föräldrarna som trycker på.
Eva:
På estetiska programmet har
vi märkt att många fler än vad vi hade trott väljer de högre kurserna i matematik, engelska och naturkunskap, för att bredda sin behörighet så mycket det är möjligt när de ska söka in på högskola/universitet. Samma sak på textilprogrammet – många väljer svenska 2 och 3 och engelska 6 för att få högskolebehörighet. Men vi har inte sett än om eleverna verkligen orkar fullfölja kurserna – de är väldigt krävande och risken finns att det blir för tungt eftersom de måste läsa 100 poäng mer.

Vad är det för skillnad på att vara studie- och yrkesvägledare på gym- nasiet jämfört med i grundskolan?

Hjördis: I grundskolan arbetar vi med både ungdomar och föräldrar. Det blir ofta väldigt personliga samtal, då man försöker locka fram elevens intressen och utifrån det hitta gymnasieprogram som kan verka spännande. Jag måste också ta reda på vad som är målet med gymnasiet – för en del elever handlar det bara om att bli färdiga så fort som möjligt. Det kan bli flera återkommande samtal innan eleven har bestämt sig.
Eva: På gymnasiet ger vi mer detaljerad information om de olika inriktningarna – sådant som de kanske inte kunde ta till sig när de gick i nian. Vi försöker hjälpa till med omval och byte om någon elev hamnat fel. Det viktigaste i vårt jobb är att se till att alla elever att kommer igenom gymnasiet och får ett slutbetyg.
Thomas: Vi hjälper också till att hitta information om högskoleutbildningar och yrken som eleverna är intresserade av.

Hur stöttar ni eleverna i deras val?

Hjördis:  Vi ska vara en objektiv informationskanal och aldrig försöka påverka eleverna i deras val. Jag får
till exempel inte ha åsikter om ifall ett gymnasieprogram är bra eller dåligt. Ibland händer det att föräldrarna har förutfattade meningar om utbildningarna och kan säga saker som att ”Inte kan mitt barn gå estetisk linje! Sitta där och spela gitarr i tre år!” Då får jag plocka fram fakta på bordet och visa vilka ämnen som faktiskt ingår i utbildningen. Eva: Vår uppgift i gymnasiet är att hjälpa ungdomarna att ta fram information och hålla oss uppdaterade om utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Vi ska också uppmuntra eleverna att ta del av information om livet efter skolan och möjligheter till studier och arbete.

Försöker ni styra dem till framtida bristyrken?


Thomas: Nej, det gör vi inte. Vem kan idag säga var det kommer att vara brist på arbetsmarknaden om fyra, fem år? Det görs många prognoser, men de slår ofta fel. Längre tillbaka har det förekommit projekt, till exempel att försöka få tjejer att söka till tekniska utbildningar. Men hur ofta har det lyckats? Aldrig!

Har er yrkesroll förändrats över tid?

Hjördis: Det har blivit mycket krångligare att beskriva yrkeslivet för eleverna. Tidigare handlade det om att informera om yrken som bagare, chaufför och så vidare. Nu har vi ett helt spann av diffusa yrken som är väldigt svåra att beskriva. Economic controller – hur beskriver man det? Det måste vara jätterörigt för ungdomarna.

Thomas:
Det är samma sak för mina elever på gymnasiet. Vem vet vad till exempel en civilingenjör gör idag? Yrkena har flutit ut och kan innehålla väldigt många olika delar.

Eva:
En annan sak som har förändrats är sättet att kommunicera med ungdomarna. Ett tag var det mejl som fungerade, men nu är det helt ute. Mobilen är deras viktigaste kommunikationsredskap – de svarar på sms dygnet runt.

Hur gör ni för att hålla er uppdaterade med alla nya regler?


Eva: Studievägledarna i gymnasiet
i kommunen har möte en gång per månad där vi tar upp förändringar och delger varandra nyheter vilket är ett måste då gymnasiereformen 2011 innebär så mycket förändringar med alla kurskoder och poäng.

Thomas:
Vi går också fortbildningar minst en gång per år.

Hjördis:
Jag brukar regelbundet gå in på www.skolverket.se – det är min bästa informationskanal.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm